Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
Piteå Landsförsamling.
Pjetteryd.
381
Äfven bergsbruk idkas och ur Ristjäln
grufva upptogs 1861: 17,255 centner
74 U jernmalm. Fiske idkas vid
hafskusten och i Pite elf samt i några
insjöar, men är mindre gifvande. Folket
befinnes i allmänhet arbetsamt och
händigt. Skeppstimmermän från denna
socken äro eftersökta till varfven både inom
och utom orten. På smeder, snickare,
murare, i skinnberedning kunniga
personer, urmakare, målare, m. m., är ingen
brist. Spånad och väfnad idka allmogens
qvinnor till husbehof. Bevillningsafgiften
för inkomst år 1862 var 1,712 rdr 14
ore. Kyrkan, af sten, är anlagd först
på 1500-talet, sedan den förut varit af
trä, och fick då namnet Maria. Genom
vådeld 1666 och Ryssarnes härjande 1721
afbrändes kyrkan; men har sedan genom
förbättringar och tillbyggnader blifvit en
af de vackraste i orten. Piteå,
moderförsamling, utgör jemte annexerna Piteå
stad och Elfsby kapell, ett regalt pastorat
af l:sta klassen, hörande till
Westerbottens 2:dra kontrakt af Hernösands stift,
och beboddes 1860 af 13,807 personer.
— Utaf Gråträsks kapell, som i början
af 1600-talet uppfördes nära intill
lappmarksgränsen, 10 mil från Piteå
landskyrka, är nu mera intet öfrigt. De
hemmansegare, som bo vid Gråträsk
hafva längsta vägen till sockenkyrkan. —
Nicolaus Olai Bothnienis äfven kallad
Pitensis af sin födelsebygd Piteå socken,
utnämndes till erkebiskop kort före sin
död 1600. Från honom härstammar
den adliga ätten v. Stjerneman.
Barnundervisningen bestrides i en fast och 8
flyttbara folkskolor af 3 examinerade och
6 oexaminerade lärare. Till skolan höra
28,000 qvadratalnars planteringsland.
Folkmängd. Hemmantal. Tax.värde
1805 — 1801. sk. kr. fr. ar 1862.
6,151. 10,659. 119^. 23Tl\. 5,382,400 rdr.
Af taxeringsvärdet äro 4,870,800 rdr för
jordbruks-, 501,800 rdr å ali annan fastighet,
9,800 rdr för tingshus, socken- och
distriktmagasin, folkskolebyggnad, munderings- och
fattigbodar. Folkmängden är endast för Piteå
socken. Gårdar, byar och verk: Pastorsbostället,
tax. till 38,000 rdr; komministersbostället i
Oije-byn, tax. till 4,800 rdr rmt. Gellivara
aktiebolag ega: V2 mant. Helleström, 2 mant.
Alter-gård, 4 mant. Backträsk, 1 mant. Bredträsk, 4
Tuant. Bodträsk, 4 mant. Holmträsk, 2 mant.
Stor-forss, 3/4 mtl Nybyn, mant. Portsnäs. —
Rosfors bruksgrufvebolag eger l23/g6 mantal
Grundträsk, 5/g Abbortjern, 9/32 Branträsk,
7’12 Krokvattnet, 1 Kälsheden. — mant. i
Öijebyn, tax. till 72,000 rdr, egas af
öfverste-löjtn. A. F. Axelsson samt kapten A. Törnsten.
Af öfriga byar nämnas Arnemark, Bergsviken,
Blåsmark, Böhle, Hortlax, Högsböhle, Långnäs,
j Lillpite, Pitholm, Portsnäs, Roknäs, Svensbyn,
Sjulnäs. Elfsby kapellförsamling iunefattar
by-arne Granträsk, Arvidsträsk,
komministersbostället Hällan, Småträsk, Tellgerträsk, Tvärån,
Källsberg, Nygård, Nedra Tvärån, allts. tax.
till 400,000 rdr rmt. Följande verk finnas:
Rosfors bruk och masugn, Ristjälens grufva,
tax. till 70,000 rdr; Degerfors bruk med qvarn,
- tax. till 44,000 rdr; Bergsviks ångsåg &
skeppsvarf, tax. till 53,000 rdr; Munksunds ångsåg,
tax. till 50,000 rdr; Långviks glasbruk, tax. till
30,000 rdr. Af sågverk märkas vidare:
Borgfors, Storfors, Knipfors, Johannisdal, Bergfors,
Ytterstfors, Stockfors, Alters bruk & såg,
Rökfors, Matfors, Blåsmark, Hemningsmark.
Pjetteryd. Socken uti Sunnerbo
härad af Kronobergs län, 7 mil svdvest
cj> ’ xj
från Wexiö, gränsar i norr till Ljunga
och Agunnaryd, i öster till sjön Möckeln
och Stenbrohult, i söder till Loushult och
Göteryd, samt omfattar en areal af 1,134
qv.mil, hvaraf 0,176 äro insjöar. Marken
är af dålig beskaffenhet, öfverallt
uppfylld af kärr och mossar; den är ej
bergig, men öfverallt ojemn. Rådande
jordmån är sandmylla, blandad med mosand
och grus. Skog växer ymnigt. Helge å
flyter genom socknen och af sjöar finnas,
utom Möckeln, äfven Wissjön,
Pjeteryds-sjön och fem andra mindre. — Socknen,
hvars namn på 1400-talet var Piætaridt,
och 1571 skrefs Pjetherydt (på orten
skrifves ännu Pjeteryd) är ett konsistorielt
pastorat af 3:dje klassen, hörande till
Sunnerbo kontrakt af Wexiö stift. Kyrkan
är byggd 1832—34, 58 alnar lång, 27
bred, 10V2 hög. Första kyrkoherden
uppgifves vara Petrus Duda år 1344, af
hvilken först kyrkan och sedan socknen
förmodas blifvit kallad Peteryd, derefter
Pjeteryd. I början på 1600-talet nämnes
kyrkoherden Olaus Olai fråno
Ångermanland, hvars son, assessorn i Åbo hofrätt,
Michaël Wexionius, född här, blef
stamfader för grefliga ätten Gyldenstolpe.
Bland af honom utgifna skrifter må
nämnas: Politica præsepta ad statum
Im-perii Gothico—Svecici accomodata. —
Pjeteryd, 1 mtl pastorsboställe, gafs af
förutnämnda kyrkoherde Peter Duda, hvilken
torde vara en ättling af den slägt, som
skref sig Dote och Dotta, och hvaraf eu,
vid namn Nils, stupade 1154 i Finveden
vid Sven Grathes infall, enligt Knytl.
sa-I gån; gården hette förut Stockhylte. Barn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
