Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
382
Plöiuiiugo.
Porla.
undervisningen bestrides i en flyttbar
folkskola, och två flyttbara småbarnsskolor
af en examinerad, och två oexaminerade
lärare. På hemmanen Sköflehyltans,
Ber-gagårds och Kolborsets egor finnas
graf-rör af släta stenar.
Folkmängd. Hemmantal. Taxeringsvärde
1805 — 1862. sk. kr. fr. år 1862.
1,401 2,487. 20^. 3f, 15£. 861,000 rdr rmt.
Gårdar: Af större egendomar märkas: Oijhult,
säteri (se den art.), med underlydande, V2 skatte
Ruhe, mjölqvarn med 2 par stenar, såg och blad,
1/4 Silfvitsberg, 1 /4 Rännebacken, t/i
Spànings-ràs, f/4 Glädjelida, rå och rörs hemman, allts.
taxeradt till 92,700 rdr rmt. — 2 mtl fr. säteri
Oshult, (se den art.) — 1 mtl fr. Runnersköp,
tax. till 25,000 rdr rmt, eges af Magnus
Hörlin. — 1 mtl skatte Gåaryd, med pappersbruk,
färgeri och stamp, garfveri, mjölqvarn med 3
par steuar, såg med 2 blad, mauufaktursmedja,
allts. tax. till 35,800 rdr, se vidare art.
Gustafs-forss pappersbruk. — 1 mtl Kohlborset är
hä-radsskrifvare-boställe. — 1 mtl Kalf,
häradshöf-ding-boställe. — V2 mtl Bököen, är
komminister-boställe; tillhörde fordom slägten Duda, som
lär inkommit ifråu Finveden, då detta
landskap intogs af kon. Sven Grathe. — V2 skatte
Sjöabro. — Af öfriga hemman må nämnas: 1
mtl Aborreslätt, 1 mtl Bärdsedt, 1 mtl Bökhult,
I mtl Finhult, 1 mtl Hökhult, 1 mtl Käxnäs, 4 mtl
Klöxhult. 2 mtl Osnaköp, 1 mtl Svinaberga med
gästgifveri, 1V2 Stenshult, allaskatte. 1 mtl fr.
Klöxhult, 1 mtl Lönshult, 5/s Lindhult, som var
fru Anna Kafles sätesgård 1637. 1 V2 fr.
Möckle-hult egdes 1805 af en Falkengren. 1 mtl Yxnäs
kallas Oxanäs 1637. — Adress: Wexiö.
Plångsta. Ett och 3/4 mtl skatte,
V, frälse i Wansö socken, Åkers härad
och Nyköpings län, sydvest ifrån kyrkan
och nära mälareviken Söderfjärdens
innersta hörn. Stället, som äfven kallas
As-kare, har fordom varit klostergods,
troligen under Wårfruberga på Fogdön.
Det tillhörde på 1680-talet riksamiralen
grefve Gustaf Otto Stenbock och lydde
då till hans gods Hesselbyholm i Fogdö
socken, samt har i sednaste tider egts af
slägten Mellring, derifrån det genom gifte
kom till ätten Mannerstråle, och
innehades år 1862 af två bönder, hvaraf den
ena var i besittning af 1 % mtl sk. samt
frälse-hemmanet, jemte 7/i2 mtl underl.
i andra hemman; hela Plångsta
taxerades 1862 till 44,500 rdr rmt.
Plönninge. Ett halft mantal frälse
uti Harplinge socken, Halmstads härad
och län, med ett vackert läge, nära vid
kyrkan, är väl bebygdt och egdes 1862,
jemte ’/2 mtl i n-.r 3 Kyrkbyn af löjtn.
Alb. Gyllenhammar; år 1818 var major
Salomon Ehrenborg på Bårarp egare, i
Hemmanet har jordmån af grusblandad
mylla, bördiga ängar, god tillgång på
surskog, samt ek och furu till nödtorft.
Polacksbacken. Mötesplats för
Upplands regimente, är belägen vid Uppsala.
Porla. Helsobrunn, belägen i den
stora s. k. Widfastemossen, å egorna till
frälsehemmanet Böda, hörande till Bolby
säteri, i Skagershults socken, Edsbergs
härad och Örebro län, vid gränsen af
Grimstens härad samt der trenne socknar,
Skagerhult, Wiby och Bodarne,
sammanstöta, omkring V2 mil från Laxå station
vid vestra stambanan, 5% mil landväg
ifrån Örebro, 26l/2 mil från Stockholm
och 247g mil ifrån Götheborg. Namnet
Porla (allmogen i orten har rådbråkat
det till Pulle och kallar källan »Pulle
källa» *) kommer sig af den mängd
luftblåsor, som beständigt upporla ifrån
bottnen, särdeles då man går omkring
källan eller stampar på sjelfva
brunnskaret. Källan har hård sandbotten, är
2% aln djup samt på sidorna ombyggd
med stora kullerstenar; dess aflopp åt
kärret är i sydvest, och skall gifva 780
k:r vatten i timman. Redan i
medeltiden var källan känd för sina utmärkta
beståndsdelar till botande af mångfaldiga
sjukdomar; men skola munkarne, hvilka
på den tiden utöfvade läkekonsten, ha,
då de vid reformationen i början af
1500-talet blefvo fördrifna från sina
klosternästen, igenstenat brunnen och på allt
möjligt sätt sökt göra platsen
otillgänglig, — en åtgärd, troligen förestafvad
af hämndlust och illvilja, den de äfven
företogo vid Medevi och alla andra af
dem kända helsobrunnar inom riket. Den
öfverhandtagande skogen, jemte de pä
alla sidor sig småningom höjande
mossarne, bidrogo snart att komma Porla
källa i förgätenhet; och det var först
200 år derefter, som den åter, nästan
af en händelse, blef känd och begagnad.
En läkare inom Westergötland, vid namn
Richter, hade nemligen omkring år 1724
af urgamla handlingar inhemtat, att uti
Nerike, i trakten af förstnämnda
landskap, skulle finnas en helsokälla med
*) Namnet har dock från äldsta tider varit
Pul-ler. Ett gammalt göthiskt ord Pollr betyder
ett litet kärr; Puller synes vara en
derivation, hvartill anledning finnes i källans läge
nära intill en kärraktig mosse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
