Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ramnåsa.
Ramnås. 411
med sina många seglare, Seelands
stränder och Köpenhamn. En saltsjöbadanstalt
på stadens grund anlades äfven. Öfverste
Dannfelt, som sedan blef ensam egare af
brunns- och badinrättningen, fortsatte
dessa arbeten, och Ramlösa blef snart en
samlingsplats för provinsens förnäma och
eleganta verld, som der sökte både helsa
och nöje. Ramlösa besökes äfven af
resande från andra provinser samt från
Danmark och Tyskland. Ar 1849
inköptes brunnen med tillhörande
jordegendom 100 tid åker, 30 tid äng, 70
skog och planteringar, bad- och
theater-hus i Helsingborg, utaf ett bolag af
bönder för 80,000 rdr rmt.
Brunnsgästernas antal uppgifves på 1840-talet
hafva i medeltal utgjort omkring 200;
år 1860 besöktes brunnen af 950
betalande brunnsgäster samt c:a 150 icke
betalande. Under året 1862 beslöts
ombygga den nuvarande brunnssalen,
anlägga en promenad på platån, som ligger
ofvanföre backen vid brunnshuset, samt
genom en konstgartner anordna och
försköna allt hvad till brunnsparken och
allmänna platser hörer. Brunnslazarettet
har omkring 100 sängplatser. Vid
inrättningen finnes, utom ett hotell, 7
särskilda åbyggnader med 120 logementer
för brunns- och badgästerna samt 5
stallbyggnader. Af brunnsintendenter må
nämnas, utom den redan nämnda:
Eberhard Rosenblad 1760—96, Pehr Unge
1796—1810, Eberhard Zacharias Munck
af Rosenschöld, öfverfältläkaren Fr.
Bågenholm samt nuvarande, J. F. Netzler,
som tillika är Helsingborgs stadsläkare.
Jernbans-station är bestämd att blifva vid
Ramlösa helsobrunn på bibanan mellan
Helsingborg och Statens Södra Stambana.
Ramnåsa. By uti Dädesjö socken
af Uppvidinge härad och Kronobergs
län, hvaraf l1/* mtl frälse-säteri, utgör
med underlydande 13/8 skatte Ramnåsa
samt l1/^ mtl sk. och 2 fr. i andra
hemman jemte qvarn och såg, ett gods,
taxeradt till 84,600 rdr. — Af egare
nämnas 1758 löjtn. G. L. von Bruse,
1770 en friherrinna Rosenhane,
sedermera liar godset tillhört slägten Rappe
och innehafves för närvarande af löjtn.
baron C. Rappe. — År 1844 uttappades
på egorna 2:ne sjöar. Ett halft mantal
krgno är kappellansboställe. Byn skall
hafva namn af Ramne, häradets konung,
som bott derstädes och der liar sin
ättehög, i hvilken han jordades sedan han
stupat för konung Kåre i Kårestad.
Här finnas vidare en bautasten och en
källa.
Ramnäs. En socken af betydligt
omfång, upptagande nästan norra
tredjedelen af Snäfringe härad i Westerås län.
Arealen är också 1,874 qv.mil land och
0,i3i vatten. Gränsorna utgöras af Sura
i sydost, Munktorp i söder, Gunnilbo
i vester, Wester-Wåhla i nordvest samt
Wester-Fernebo och Fläckebo i nordost.
Landet är mycket skogigt och uppfyldt
af sjöar och vattendrag. Den ansenliga
Kolbäcksån går från norr till söder
igenom socknen, något åt östra sidan,
kommande från den stora sjön Amänningens
södra hörn, ej långt utom nordvestra
gränsen, och genomflytande Wirsbosjön,
Öfra och Nedra Naddan samt Gnien.
Flera tillflöden inlöpa från ömse sidor,
det största från de i vestra delen
liggande många sjöarne, hvaribland må
nämnas Granramen, Ulframen och
Sten-ramen samt de båda Wålensjöarne. Sjelfva
hufvuddalen är tämligen jemn och har
svag, sandblandad lera; i skogstrakterna
finnes mojord vara rådande. Näringarne
äro något åkerbruk, men mest
skogsskötsel, hvarjemte komma körslor för de
trenne stora bruken. Bevillningsafgiften
för inkomst steg 1862 till 501 rdr och
efter III art. till 39 rdr. —
Hemmantalet är, i anseende till dessa verk,
ganska litet eller endast 1215/48 mantal,
hvaraf 5% sk., 5/8 kr., 5U/16 fr.;
folkmängden var deremot år 1862: 2,003
personer. *) Fastighetsvärdet 1862 var
956,698 rdr rmt, hvaraf 804,100 rdr
för jordbruksfastighet, 143,598 rdr för
ali annan, resten för socken- och
fattigstuga, magasin samt jorden till
gäst-gifvaregården. Socknens största väg
kommer ifrån Sura samt följer Kolbäcksån
utefter, upp till Wester-Wåhla; ett par
andra, mindre vägar gå åt Fläckebo och
Skultuna; äfven hit hörer en del af
Strömsholms kanal eller det stycke deraf,
som går förbi Ramnäs bruk. Ramnäs
sockens minnen går långt tillbaka, och
namnet skall kommit af kämpen Ramer.
Socknen utgör med Sura annex ett kon-
*) Efter tax.längden år 186? endast !,0i8
per-söner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
