Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412
Hamnas.
Hamnas.
sistorielt pastorat af 2:dra klassen,
hörande till Munktorps kontrakt af Westerås
stift. Kyrkan, belägen i Ramnäs by,
nära elfven och stora landsvägen,
ungefär 3 mil ifrån Westerås, är af sten
o
samt ombyggd åren 1791 och 92. Hon
ligger i socknens sydöstligaste del, vid
Suragränsen, så att de norra sockenboerna
ha l1/2 mils kyrkväg.
Barnundervisningen bestrides i en fast och en flyttbar
folkskola, samt en flyttbar småbarnsskola,
af två examinerade och en oexaminerad
lärare. I socknen finnes en
mineralkälla.
Bruk och gårdar inom socknen äro:
Ramnäs bruk, se den art. med andelar i Fermansbo,
Kyrkobyn, Norrkililbäcken, Norrby, Säter, Söi’by
hemman, Norrby qvarn, med 4 par stenar m. m.
alltsammaus taxeradt till 240,000 rdr rmt. —
Wirsbo bruk, se den art., med uuderlydande
2’/g2 frälse Gammelby, 1 frälse Nordanö l/g
fr. Näs, V4 fr. Wirsbo, qvarn med 3 par
stenar, enbladig såg och tegelbruk, allts. tax. till
287,500 rdr rmt. — Seglingsbergs bruk, se den
art., med underl. V4 fr. Seglingbo, Vg Näs,
Vg Sa7id, Vjg Ulfsbomuren, 1 /g Hökebo, V32
Gammelby, allts. tax. till 164,000 rdr. Lissjö
bruksintressenter ega V5 sk. Djupebo, Vs
Usträngsbo, ’/s Norr sjö fallet, samt flera
lägenheter. — mtl af Ferna
recognitions-skog eges af grefve C. J. von Hermansson, det
öfriga af bönder. — 5/8 mtl Prestgården.
Ramnäs kyrkoby, Annehill kallad, V4 mtl skatte, är
en egendom med en areal af 748 tid. — Adress:
Westerås.
Hamnas med Bäckhammars
stång-jernsbruk, är beläget uti förutbeskrifna
socken, 3/4 mil från Westerås stad och
l/4 mil från sockenkyrkan, vid
Ramnäs-eller Kohlbäcksströmmen, som framför
bruksgården bildar tvänne med löfträd
öfverskuggade vattenfall af något öfver
12 alnars höjd. Bruket består af 7
privilegierade härdar, med, sedan 1849
oinskränkt smidesrätt, qvarn med 4 par
stenar, en enbladig såg, slip och
stampverk, 1 knipp- och 1 spikhammare,
uppförda år 1857. Tillverkningen år
1862 uppgifves till 5,905 sktt 15 Itt
stångjernsraide, 91 sktt 15 Itt
manu-faktursmide. Under bruket lydande
landtegendom utgöres af 2 mtl säteri,
mtl frälse, l/g krono, mtl skatte,
belägna i Ramnäs, Sura, Wester-Fernebo,
Kila och Romfartuna socknar, samt en
mjöl- och sågqvarn jemte tegelbruk. Hela
fastighetsvärdet uppskattades 1862 till
c:a 500,000 rdr rmt. Utsädet på den
under eget bruk stående jorden var år
1856: 207 t:r af alla sädesslag. Bönder
under godset äro 31, torpare 29, och
folknummern vid bruket uppgifves till
257 personer. Det njuter förmånen af
en aldrig trytande vattentillgång och
transportlättnad genom Strömsholms
kanal, som med 2:ne slussar går förbi
fallen och på vestra sidan kringsluter
bruket.
Början till brukets anläggning skedde
år 1590, då en hammare på kronans
bekostnad uppfördes af en handlande i
Westerås Christer Månsson från Jutland.
Bäckhammars smedja med 2 härdar,
belägen Vs mil nedanför vid samma
vatten, anlades 1620 af rådman Johan
Bengtsson Bäck; är vidare omnämnd
under sin egen artikel, hvartill hänvisas.
Ar 1625 uppbyggdes en hammare vester
om strömmen af köpmannen i Westerås
Johan Christerson på egen skattegrund,
samt vidare åren 1638—42 tvänne
hamrar, hvilka anläggningar af kronan
stad-fästades åren 1643 och 1645. Genom
inlösen blefvo Christer Månssons
efterkommande 1680 egare såväl af kronans
som Johan Christerssons andelar i bruket,
hvilket derefter sönderföll mellan de
talrika arfvingarne, bland hvilka
landshöfdingen, friherre Jon. Cedercreutz och
kammarherre L. F. Cedercreutz inlöäte
större delen af vestra samt brukspatron
C. Wendelin och kammarherre Olof
Adlerberg bruksdelarne på östra sidan
om strömmen. De förra sålde år 1737
sina andelar till rådmannen M.
Schen-ström, hvilken småningom inköpte alla
andelarna i vestra och
Bäckhammars-bruken och 1762 uppbyggde en vacker
tvåvånings manbyggnad af sten med
plåttak.
Östra bruket öfvergick genom köp
och byten från 1746—1754 till
asses-soren Jacob Tersmeden, hvars son,
öfverste P. R. Tersmeden 1803 uppförde
ännu ett corps de logi af sten i två
våningar i modern stil. Det är prydt
med friser af huggen granit; portiken
af slipad granit, med kolonner och
pilastrar af samma stenart, hvilket allt är
slipadt och poleradt af brukets egna
arbetare. Äfven anbragtes i byggnaden
en vattenledning och framför densamma
en vattenkonst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
