Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Romeleklint.
Romfartuna. 477
öfver förlusten af sina dyrbarheter, sköt efter
drängen med sitt spjut, som for ut midt igenom
dörröppningen, utan att träffa sin man. — I
denna saga finna vi antydt de bohuslänska
»jät-tarnes» undanträngande till norska fjällen —
en omständighet, som icke är af litet intresse
för fornforskaren och ethuografen. Kanske den
ger oss anvisning på den här på kusten bosatta
Celterstammens slutliga öde.»
"Folkmängd. Hemmantal. Taxeringsvärde
1805 — 1860. sk. kr. fr. år 1862.
1,344. 2,355. 34}*. 4», 1,226,200 r.rmt.
I bevillning erlades 1861 efter II och III art.
435 rdr rmt. — Förnämsta hemmanet är
Lyse-gården (se deu art.), med tilliggande f/2 mtl
Bräcke, Vq Sandlid och
kronoskattebåtsmans-hållet. Vg mtl Drypetorp. De öfriga
frälsehemmanen förbyttes ifrån krono år 1682 af
landshöfdingen i Halland, general-majoren Sven Rank,
emot vederlag i Halland, och lades under säteriet
Marieberg i Ytterby socken. Näst Tjurholmen
äro kronoskattegårdarne Walleröd samt Östra,
Westra och Södra Norrmannebo, äfven Bua
kalladt, såväl till godhet som egovidd de förnämsta
hemman i socknen. Det historiskt märkvärdiga
Solberg (se den art.). Militiae-boställen äro: 1
mtl Diseröd och 7/8 Westra Ryr, kornettens,
1 mtl Honeröd Mellangård, 1 dito Wälan,
fou-rirens, 1 mtl Honeröd Öfver g., trumslagarens,
3/4 Honeröd Westerg., hofslagarens.
Ecklesiastika hemman äro: 1 mtl Romelanda Sörgård
och V2 Romelanda, annex, det förra i sig sjelft
annexhemman och det sednare enkesäte. De
bebos och brukas af pastor, som i utbyte för
enkesätet lemnat sitt rätta boställe i Karreby
socken. Gästgifvaregården Hede, 1 mtl f. d.
kaptensboställe, är bättre bebyggd. Vj» mtl
lllekärr, mtl Lybäck, 1 mtl Grinsvall, 1 mtl
Rostock och V2 Linnebacken äro väl belägna i
denna socken, men föras alla till Ytterby socken.
— ’Adress: Kongelf.
Romeleklint. Högsta spetsen af en
bergsträckning, som sträcker sig i Torna
härad af Malmöhus län, 2 mil från
staden Lund, i samma riktning som ett
annat berg, Linderåsen, mellan
Björnstorp, Häckeberga och Simontorp. Man
ser från bergshöjden, som höjer sig 450
fot öfver hafvet, ej blott nämnda stad,
utan äfven Malmö och Köpenhamn samt
öfver 20 kyrkor och herregårdar.
Berget, som är från norra sidan ganska
brant, består af en mängd större och
mindre, genom stora sprickor från
hvarandra skilda stenmassor.
Romfartuna. En socken i Norrbo
härad och Westerås län, af två mils längd
ifrån söder till norr samt 1 mils bredd
vid midten och spetsig åt båda ändarna,
särdeles den norra. Socknen gränsar i
söder till S:t Ilian, i öster till Hubbo
och Tillberga, i nordvest till Kumla och
Kila samt i vester till Haraker och Skul-
tuna, och upptager 0,834 qv.-mil land och
0,oi2 vatten. Den är belägen på eti af
Westmanlands-slätterna, men
genomstrykes i midten af en fortsättning från den
stora Badelundsåsen samt har vid östra
gränsen skogsmark och i vester låga
bergåsar. Längst i norr ligger
Solinge-myran, som ger upphof åt Tortuna-ån,
hvilken går vester om åsen och
genombryter densamma vid As by i sydost
samt rinner sedan genom Hubbo,
Tillberga och Tortuna socknar, der den
utfaller i den betydliga Sagån. I vester
upptagerTortunaån några tillflöden,
hvaraf de ansenligaste äro de ifrån
Munga-sjön här i socknen och ifrån Frövisjön
i Skultuna. Jordmånen är, till följd af
denna landets olika natur, tämligen
skiljaktig: än god lera, än sand- och mojord.
Åkerbruk utgör hufvudnäringen, hvarjemte
idkas någon skogsskötsel.
Bevillnings-afgifteti för inkomst uppgick 1862 till
159 rdr, efter III art. till 27 rdr 12 öre.
Hemmantalet belöper sig till 46 mtl sk.,
I6V4 krono och 3 V] 6 frälse. Hela
fastighetsvärdet år 1862 var 1,325,450 rdr
rmt, hvaraf 21,200 för annan än
jordbruksfastighet och 53,250 rdr för kyrka,
skolhus, fattighus, materialbod och
tingshus. Folkmängden utgjorde år 1862:
1,734 personer; hushållens antal var
444. Stora bergslagsvägen ifrån Westerås
går här, längs sandåsen, och mindre
vägar till kringliggande socknar.
Romfartuna nämnes på 1300-talet, äfvensom en
och annan af dess kyrkoherdar;
kapla-nerna från 1569. Socknen är ett
pastorat för sig, hörande till Westerås stift.
Kyrkan, hvaraf ses en vy i planchverket
»Sverige, framstäldt i teckningar», är
belägen invid stora vägen, pä kronojord,
lV2 ifrån Westerås, på en kal
berghäll å den höga åsen, och derföre
synlig vidtomkring i trakten. Den tyckes
vara ifrån 1200-talet och har blifvit
reparerad 1427. En romfarare skall byggt
densamma, hvaraf namnet Romfartuna
kommit. Tornet, hvilket blifvit uppfördt
omkring år 1670, har en hög, smal,
spånbetäckt spira. Vid kyrkan finnas
tvänne grafchor för ätterna Sparfvenfelt
och Gyllengahm, hvaraf det
Sparfven-feltska, midt på södra sidan, är
särdeles prydligt och försedt med en liten
tornspira. Derunder i grafven ligga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
