Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478 Romfartuna.
Rommeled.
förutom flera, en annan »romfarare»,
dock från sednare tider, nämligen den
lärda, språkkunniga och vidt beresta
öfver-cermonimästaren Johan Gabriel
Sparf-venfelt till Abylund, död 1727, jemte
hans fru, Antoinetta Sophia Hildebrand,
öfver hvilken sednare ses uti kyrkan ett
vackert epitaphium med en vidlyftig
latinsk inskrift, förmodligen författad af
ceremonimästaren sjelf. Inuti kyrkan
finnas ock andra minnesmärken, såsom
adliga vapen, hvaribland det
Sparfven-feltska, märkliga grafsten ar och dylikt,
en tafla med en afbildning af »Sanctus
Romfar» och en annan, föreställande S:t
Lars, som äfven kallas Laurentius
Ro-mare och dog 1432. Äfven af honom
förmodas kyrkan vara uppförd och fått
sitt namn. På kyrkogården är Anstå
gårds eller Eödingska grafven; och
benhuset dersammastädes var länge mycket
märkvärdigt och besökt, emedan der fanns
ett skelett med en röd strumpa om ena
benet, och hvilket skelett, om det lades
aldrig så långt ned under de öfriga
menniskobenen, alltid, enligt folktron,
åter genast kom ofvanpå igen. Detta
ockrande af dödgräfvarne på
menniskornas godtrogenhet och böjelse för det
orimliga samt det ständiga valfärdandet
till benhuset upphörde först, när
skelettet på en pastor Berglunds befallning
blef nedgräfdt på kyrkogården. Det
troddes varit efter en fömögen, men
gudlös, bonde i As by, kallad Fräs, som
under en svår hungerstid blandat kalk
ibland mjöl och dyrt utsålt blandningen,
deraf folket sjuknat och dödt. Socknen
är rik på gamla minnen, såsom en
grafhög och en runsten vid kyrkan och
prestgården; lemningar efter en borg vid
Mungassjön och efter icke mindre än
fyra kapeller, nämligen ett vid kyrkan,
ett vid Hallsta i norr, ett vid Gesala i
sydost och ett vid Anstå i söder, af hvilka
det sistnämnda hette Jungfrutuna och
blifvit bygdt vid år 1507 till minne
af en på stället mördad qvinna, vid namn
Margaretha, enligt hennes grafsten i
kyrkan, derpå heunes bild är uthuggen med
ett bälte om lifvet och ganska många
sår i ansigtet och på armarna.
Bom-farskällan vid kyrkan delar med andra
i socken gammalt rykte. Sagan om
densamma kan läsas i Afzelii Sagohäfder Y
Band, 234 sidan. Bomfartuna är också
historiskt bekant från Gustaf Ericsson
Wases befrielsekrig, i det han år 1521,
S:t Görans dag (den 23 April), vid
Romfartuna kyrka indelade sitt manskap i
sex rotar och hela krigsmakten uti tvenne
afdelningar under befäl af Lars
Olofsson och Lars Ericsson.
Anmärkningsvärda ställen i socknen äro:
Anstå (se den art.), det egdes i sednare tider af
riksdagstalaren Per Reinhold Tersmeden, nuv.
egaren är hr C. J. Husberg. 1 f/2 Julpa med
tegelbruk, tax. till 87,000 rdr, eges af herr A.
F. Möller. — l1/g Lycksta, ångqvarn med 3 par
stenar, 1 såg med 2 ramar, 1 mtl Litsberga,
allts. tax. till 104,000 rdr, egare kapiten E.
Gartz. — mtl Westra och Östra Munga,
med husbehofssåg, allts. tax. till 50,500 rdr. —
2 mtl Nortuna med Åkerby utjord. — 2 mtl
Solinge. — 1 Tomta, 1 Wettmö, V4 Hoff manstorp,
V4 Simonsbo, en egendom, tax. till 84,153 rdr
rmt, eges af herr F. A. Högman. — 11 /2 mtl
Tå. 2 mtl Walla. Abylund, 1 mtl ber. säteri,
samt 1V2 skatte Brånsta, Vg Sjöbo, ’/2
sk.,
V2 fr. Böda, qvarn med 1 par stenar samt såg,
allts. tax. till 98,500 rdr, egare brukspatron
Hedin. — i/A Bjuggsta, ,/4 Böda, 3 Hallsta,
1 Parta, 1 Ut-Råby, 1 Wagersta, 1 Wibo, 4 Äs,
egas af akademien i Uppsala. —
Boställshem-man äro: 1 mtl Prestgården, ’/2 Wiggeby,
kyrkoherdens; klockarebol. —3/4 Brunnsby, militiæ.
’/o Brånsta, komministerns. — 1 mtl Gezala,
l:sta landtmätarens. På 1600-talet bodde här
en förmögen bonde och rusthållare Göran
Andersson, hvars förfäder, man efter man, ifrån
urminnes tid, under rustningsfrihet innehaft och
bebott denna gård. Från nämnde rusthållares
yngste son, kyrkoherden i Husby i Dalarne,
härstammar slägten Gezelius. — 1 Sösta,
krono-länsmansboställe. — I socknen finnes 1 badhus.
Rommeled. (i 1825 års
jordebok), Romeled. Konsistorielt pastorat af
l:sta klassen, hörande till domprosteriets
Norra kontrakt af Göteborgs stift,
utgöres af socknarna Romeled, Fors,
Uphä-rad, Asbräcka och Fuxerna, med 1061/8
mtl, bebodda 1860 af 5,354 personer.
— Romeled, modersocken, belägen uti
Flundre härad af Elfsborgs län, 4l/2 mil
från Uddevalla, 6% mil från Göteborg,
omfattar en areal af 0,227 qv.-mil, hvaraf
O,oi3 äro insjöar. Landet, väl icke
synnerligen bergaktigt, har ganska många,
stundom mycket djupa dalar. Rådande
jordmånen uppgifves af Djurberg vara
lera, och af skog växer till egna behofvet.
Kyrkan, nybyggd år 1707, kallades
"Frälsarens kyrka». Barnundervisningen uti
pastoratet sker uti en fast och en
flyttbar folkskola samt två fasta
småbarnsskolor. Bland kyrkoherdar må nämnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
