Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498 Runamo.
Rundstorp.
junkaren P. Kraft. Hvardera hälften är
särskild bebyggd och eges för närvarande
den ena hälften, tax. till 26,000 rdr,
af kapten Löwenadler.
Runamo. Berg i Hoby socken i
Blekinge. Till hvad härom blifvit redan
nämdt under art. Hobv, tillåta vi oss
nu bifoga ett kort utdrag af pastor A.
E. Holmbergs anförande om detta bergs
runskrift i hans »Nordbon under
Hednatiden»: »En förment runristning har
sedan århundraden tillbaka gjort mycket
väsen af sig och nyligen gifvit
anledning till ett af de löjligaste misstag inom
vetenskapernas verld. Yi mena den
ryktbara ristningen vid Runamo. I vår tid
ditsände en Dansk konuug en
kommission för att afteckna och tyda skriften.
Denna aftecknade fornlemningen under
tillsyn af en berömd geolog. Derefter
frestade man alla möjliga tolkningsförsök
på den fatala skriften. Slutligen fann
Nordens då lefvande yppersta fornforskare,
Finn Magnussen, på konsten att läsa
den baklänges, eller från höger till
venster. Detta skedde, efter hans egen
uppgift, år 1834, den 22 Maj på
eftermiddagen. Han fann då en fullständig
inskrift på fornnordiska språket i det slags
versform, som kallas Starkadralag, och
hvilken lyder sålunda i öfversättning.
Hildikind tog vid riket
Gard inhögg (runorna)
Ole ed gaf (trohetsed)
Odin vige runorna
(må) Ring få
Fall på in ull!
Alfer, älskogsgudar
(skyn) Ola!
Odin och Frej
Och Åsars slägt
Odelägge, ödelägge
Fiender våra!
Unnen Harald
Storan seger.
Detta antiqvariska fynd kunde
naturligtvis ej undgå att väcka det största
uppseende inom den lärda verlden,
särdeles sedan tolkaren hade öfver «Runamo
och Runorna» utgifvit ett af de lärdaste
arbeten den arkæologiska vetenskapen
har att uppvisa. Under tiden hade
emedlertid Berzelius och S. Nilsson besökt
Runamo och såsom naturforskare
akt-gifvit på fornlemningen. De kommo
till det resultat, att hela ristningen var
ingenting annat än naturliga sprickor
och förvittringar uti en trappbilduing,
och hvilka voro af den beskaffenhet, att
man blott behöfde borthugga det öfversta
C? O
lagret, för att derunder finna en splitter
ny edition af runosagan. Deras påståenden
befästades sedan på det ovedersägligaste
af den Danske fornforskaren Worsaae,
och Runamoristningens tydningshistoria
qvarstår nu i fornforskningens häfder
såsom dess löjligaste uppträde.»
Rundby, Neder och Öfver. Det förra
1 mtl frälse och 1 mtl krono, det
sednare ll/2 mtl frälse, belägna uti Edhs
socken af Sollentuna härad och
Stockholms län, hafva dels före, dels äfven
efter reduktionen innehafts af slägterna
Stenbock och De la Gardie. Ett mantal
tillhörde 1772 Iserhjelm, 1849 Westman.
Nedra Rundby och 1/2 mtl i Öfra, med
ett taxeringsvärde af 38,000 rdr rmt,
tillhörde 1862 fabrikör P. G.Westman;
V2 mtl egdes af exc. grefve De Geers
arfv:r, resten lydde under Runsa.
Kronohemmanet är ett militiæ-hemraan. Ett
mtl frälse Neder Rundby har varit skatte,
men blef genom Kongl, kollegii resolution
afd. 16 Dec. 1779 upplåtet till frälse. Ett
Runby förekommer ofta vid slutet af
1200-talet såsom herresäte och nämnes
på en runsten i närheten.
Rundstorp, med Örsätter. Ett mtl
berustadt säteri uti Risinge tingslag,
Kimstads socken af Memmings härad och
Linköpings län, beläget vid Roxen, utgör
med V2 mtl frälse Rundstorp ett gods,
taxeradt till 58,000 rdr rmt, som eges
af majoren och riddaren C. E. Lewenhaupt.
Förste kände egaren är år 1612
häradshöfdingen i Ydre härads domsaga,
Peder Andersson, sedermera adlad med
namnet Törusköld och assessor i
Kammarrevisionen 1638, död 1642. Sonen
Jacob skref sig till Rundstorp och
Tångestad, båda belägna i Kimstads socken;
han fick 1664 uppdrag af svenska
regeringen att muntligen framföra till
fältmarskalken Torstensson befallning 0111
krigets börjande med Danmark. Säteriet
öfvergick genom gifte till slägterna Skytte
och Wrede *), såldes 1759 till löjtn. J.
*) Henrik Jacob Wrede, född 1GU5 i
Södermanland, kallades föga ett år efter
Wetenskaps-Akademieus stiftelse att varadess præses; hau
var då kapiteu och bodde på det lilla Rnnstorp i
Östergötland. Blef en^af rikets mest bety-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
