Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516 Rydboholm.
Rydboholm.
1855: 769,400 rdr
1858: 544,450 »
1860: 950,100 »
Spinneriet jemte jorden och
vattenfallet taxerades 1862 till 110,000 rdr;
härtill höra vidare 1 mtl frälse-säteri
Seglora med qvarn med 2 par stenar, samt
31/4 mtl underl. — År 1860 upptogs
tax.värdet för spinneriet, inber. dess
tillverkning, till 2,160,000 rdr rmt. En skola
finnes inrättad för fabriksfolkets barn.
Rydboholm. Mekaniskt konstväfveri
och tryckerifabrik uti Kinnaroraa socken
af Marks härad och Elfsborgs län, jemte
dertill lydande »tjenste»-verken Wiskafors
och Svaneholm, utgör den största
fabriksanläggning i sitt slag i Sverige; börjades
1834 och har blifvit oafbrutet utvidgad
af sin nuv. egare, fabriksidkaren Sven
Eriksson. År 1851 uppfördes Svaneholms
fabrik, beräknad för 320 maskinväfstolar;
1854 och 1855 anlades Wiskafors fabrik,
beräknad för 1,000 till 1,100 väfstolar.
Hela tillverkn.värdet uppgick 1858 till
1,039,714 rdr rmt; arbetarnes antal var
555. För fabriksfolkets barn finnes här
inrättad en skola. Se vidare art.
Kinna-roma. — Till Rydboholm i
Westergötland skref sig Jonas Kempe, som först
var betjent hos en grefve, blef sedermera
kommendant på Ny-Elfsborg och adlad
Kempenfelt, död 1677.
Rydboholm. Ett mantal frälse-säteri
uti Östra Ryds socken af Stockholms
län, 3 mil från Stockholm, har lågt läge,
omgifvet af vidsträckta, ensliga och dystra,
men vackra parker, helt nära Kyrkviken,
en genom det smala Hålsundet inträn-
0 o
gande vik af Stora Wärtan.
Abyggna-den, som består af 2 våningar med ett
torn och äfven kallas slottet, ligger
alldeles instängd mellan de stora alléerna.
Åt landsidan är dock en fri och öppen,
af konsten särdeles vårdad plats, den
enda utsigt man eger från slottet. En
herrlig, på sednare tid i fri smak anlagd
engelsk park förskönar stället och
afbryter angenämt mot de raka och breda
lindalléer, som närmast omgifva
byggnaden. Till gården hörer ock ett
dyrbart orangeri. Hvar och en, som
besöker dessa parker, skall säkert icke blott
låta sin uppmärksamhet fängslas af
naturens skönhet och konstens makt, utan äfven
intagas af vördnad vid den tanken, att
han trampar den jord, som Sturarne egt
och der Gustaf Wasa tillbringat sin
ungdom.
Om Rydboholms grundläggning
saknas tillförlitliga underrättelser; men dess
första kända egare var riksrådet Gustaf
Amundsson Sture, död 1444; godset
ärfdes af hans dotter Brita, Steu Sture
d. Äldres syster, som var gift med
riksrådet Johan Christersson Wase till Örby,
hvarefter det tillföll deras son, riksrådet
Erik Johansson Wase, halshuggen vid
Stockholms blodbad 1520, då han ej
ville mottaga benådning af tyrannen,
utan «ansåg sig ej bättre än sina ärliga
medbröder.« Han var gift med Cecilia,
dotter af Magnus Carlsson till Eka, med
hvilken han hade sonen Gustaf Wasa,
som uppföddes här och skref sig såsom
riksföreståndare till detta gods. Med
haus syster Margareta, i hvars tid
härunder lydde 26 gårdar inom socknen,
kom Rydboholm till riksr. Joachim Brahe
(död 1520), innehades af Margareta sjelf
såsom enka, derpå af sonen riksr. Per
Brahe d. Ä. (död 1590), och hans
ättlingar, hvaraf må nämnas sonen Per
Brahe d. Y., född här 1602, som jemte
Axel Oxenstjerna var den mäktigaste i
rådet, och sonsonen Nils Brahe, som
ansågs af Gustaf Adolf näst Lennart
Torstensson vara det bästa fältherreämnet
i hela krigshären. Han stupade vid 28
års ålder i slaget vid Lutzen, i spetsen
för Gula regementet, som der stupade
man efter man hvar på sin plats och
fick alltså rättfärdiga konungens omdöme
oin sig, att vara en hufvudkudde, på
hvilken konungen trygt kunde hvila, i
det att det ock blef en hufvudgärd åt
det konungsliga liket. För närvarande
eges Rydboholm af ryttm. Nils Fr.
Brahes arfvingar.
Såsom anmärkningsvärda tilldragelser
vid Rydboholm anföres i Tuneldsgeografi:
Att år 1613 nödgades man tillstänga
slottet för att försvara detsamma mot några
hundra Skottar och annat främmande
krigsfolk, hvilka lägrade sig på ängen
vid kyrkan. De uppbrände Fröö gård
(Frösvik?). Den 30 Maj 1630 begrofs
r. r. grefve Abr. Brahe i Ryds kyrka*);
begrafningen bivistades äfven af konung
*) Broder till Sigrid Brahe, bekant genom sitt
hemliga giftermål med Johan Gyllenstjerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
