Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rydboholm.
Rydboholm. 517
Gustaf II Adolf, och var detta det sista
samqväm i Sverige, deruti nämnde
konung deltog.
I grefve Dahlbergs Svecia Antiqva
& Hodierna förekommer en ritning öfver
Rydboholm; men slottet har sedan den
tidén undergått åtskilliga förändringar.
Det gamla tornet, som numer är
fristående, är dock till det mesta oförändradt
bibehållet. I detta torn, som dock synes
vara från en sednare tid, se noten’), visas
ännu Gustaf Wasas studerkammare, «helt
och håliet oförändrad från hans tid,« och
i det utanför nämnda lilla kammare
befintliga större rummet, äfven i oförändradt
skick, — hvarest midt på golfvet Gustaf
Wasas bröstbild af bronzerad gips är
upprest (ä en fotställning af en oarbetad
ekstam) — förevisas åtskilliga vapen,
sadelmunderingar, möbler och kartor m. m.,
hvilka dock ej äro äldre än från
konungarne Carl XI:s och Carl XILs tid, ehuru
stundom origtigt uppgifna att hafva
tillhört och begagnats af Gustaf I.
Slottet, inredt efter nutidens
beqvämlighet, bär dock vittne om hög
ålder genom den oregelbundenhet, som
dess byggnadssätt företer. A nedra
botten, i familjerummet eller den fordom
s. k. »Frustugan», var en vacker
porträtt-samling af de förnämsta medlemmarne
af Brahe-famljen, nu mer flyttad till
Skokloster. Inanför detta rum äro 2:ne
mindre kamrar med hvälfda tak, hvilka
anses hafva varit bönerum. Vid
uppgången till våningen en trappa upp äro
uti väggen anbragta Brahe-vapnets
örnvingar jemte en inskrift från 1548. I
stora våningen finnas uti biljardsalen
porträtter i kroppsstorlek; i fondeti af
rummet är hela mellanväggen upptagen af
en stor och vacker tafla, föreställande
Gustaf II Adolf, öfverraskande Jacob
de la Gardie och hans sköna brud Ebba
Brahe vid deras bröllopp. De 2:ne
kolossala byster af hvit marmor: Apollo och
Diana af Sergels mästarhand, som här
finnas, äro gifna af Gustaf III till
riksrådet Ulrik Scheffer, hvilken var gift
med Erik Brahes enka. Ilär förvaras
*) Per Brahes yngsta son Abraham, född på
Rydboholm d. 25 Mars 1570, har antecknat
i sin märkvärdiga »Tidebok»: den 19 Maj 1596
lät jag begynna mura på det stora tornet på
Rydboholm,
äfven en grefvinnan Aurora Wilhelmina
Brahes byst af hvit marmor, utförd af
Byström. Främst i stora salongen ser
man Carl XIV Johans byßt i hvit
marmor af Byström på en dyrbar piedestal
af svartrandig marmor. Bibliotheket
innehåller öfver 4,000 band, utom kartor
och planchverk, och innefattar
hufvudsakligen historiska och philosophiska
arbeten, mest på franska språket.
Den af h. exc. grefve Magnus Fredrik
Brahe anlagda engelska parken är, såväl
genom ställets natur som genom smak
uti anläggningen, en af de herrligaste
platser, Stockholms rika och sköna
omgifningar hafva att erbjuda. Utom de
flera smakfulla paviljonger, i både antik
och modern stil, hvilka öfverraska den
vandrande i parken, samt en vacker
bronz-bild af Mercurius, finnas der äfven 2:ne
dyrbara, 12 till 15 alnar höga
monu-menter, resta till minne af
familjmedlemmar. I parken påträffas äfven
den ryktbara, af Gustaf I för öfver
tre århundraden sedan planterade eken,
hvilken väl ännu står frisk, men likväl
börjat att förtorka, så att man nödgats
använda jernstänger för att uppehålla
de grenar, trädet ej längre sjelft förmår
att uppbära, och jernplåtar för att
sammanhålla de remnor, tiden förorsakat.
Ej långt härifrån, på en höjd midt emot
slottet, finner man fyra af kon. Carl
XIV Johan planterade ekar, hvarom man
upplyses af en under Kongl, krona
förekommande inskrift å en dem imellan
upprest minnessten af huggen granit.
I kameralistiskt hänseende anföres i
en uti Kongl, landtmäterikontoret
förvarad beskrifning öfver Ryds socken, att
Rydboholm, som i jordeböckerna äfven
benämnes Gammelgård, är ett
urgammalt säteri; fordom fritt från
mantal, är det i nuvarande jordeböcker
antecknadt blott för ett, äfven sedan %
mtl Fågenäs blifvit med sina egor till
gården inlagdt, hvadan detta V4 hemman
uteslöts ur jordeboken. Utom
frälsehemmanen 1 mtl Björkby och l/2 Libby,
hvilka äro afhysta och nyttjas i
sambruk med Rydboholms egor, upptaga
jordeböckerna 9 st. utjordar inlagda till
säteriet, hvars egovidd, inberäknadt de
förutnämnda, är 3,938V2 tid, hvaraf 194
åker, 3^289 tid skog, sorø är indelad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
