Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
526
Ryssebo.
Rystad.
pä 1840-talet af kammarherren baron
A. C. Raab; för närvarande af herr Hj.
Kyhlberg, som är föreståndare för en här
inrättad landtbruksskola *).
På egorna finnas ett s. k.
jättekummel, äfvensom en s. k. Kun g sek,
hvarunder Carl IX skall hafva ätit middag
d. 8 Juli 1611. En alldeles flat sten
om IV4 alns höjd och 3 alnars omkrets,
kallad Altar stenen, tros vara begagnad
vid fordna högtidligheter.
Ryssebo med afhysta hemmanet Berg.
Två mtl frälse-säteri i Ingatorps socken,
Södra Wedbo härad af Jönköpings län,
har särdeles vacker belägenhet vid s. k.
Byssebo-sjön. Det blef säteri 1651 till
Gerhard von Schaar, hvilken var
kommendant på Laholm, men ihjelsköts år 1652
af sin 17-årige son Gustaf, som derföre
halshöggs. Ryssebo innehades sedermera
af sonen Axel von Schaar, general-major
och landshöfding i Wester-Norrland ; han
var en af konung Carl XLs tappraste
härförare, blef baron 1699, skref sig herre
till Ryssebo och dog 1702. Efter sonen,
Johan, med hvilken ätten utslocknade
1723, är ingen egare känd förr än år 1770,
då det egdes af kapten Henrik Drake,
som år 1775 sålde det till kornetten,
sedermera ryttm. Johan Carl Kjellman,
adlad Löwenadler, hvilken afyttrade
egendomen 1801 till regem.skrifv. Er.
Caller-ström, af hvars arfvingar den år 1829
*) En förf. med deq bekanta signaturen E—m i
Barometern fäster uppmärksamheten på
följande vid landtbruksskolan på Ryssbylund
i flera år profvade sätt att med mindre än
hälften af den fordna arbetskostnaden
fördelaktigt plautera potäter. Man begagnar 2:ne
plogar, af hvilka den ena bör vara grundt
och den andra mera djupt gående. Med den
grundt, ungefär 3 tum djupt gående plogen
uppköres på vanligt sätt en fåra, som, i följd
af plogens upprätta ställning, blir fullkomligt
platt. I det veck som uppkommer iuvid den
omstjelpta tiltan läggas potäterna på vanligt
sätt, i rad, och med 6 a 7 tums mellanrum.
Derefter köres en ny och djupare fåra, och
med den då blifvande, tjockare plogtiltan
öfvertäckas potäterna. I den derigenom dernäst
blifvande 2:dra fåran utläggas inga potäter,
utan först, å nyo, i den 3:dje, hvadan i
hvarannan fåra, alltid den minst djupa, utläggas
potäter. Härigenom vinnes äfven fördelen att
kunna tidigare än vanligt sätta potatisen.
Längre fram på våren öfverfares fältet med
jernharf, såsom vanligt är, och slutligen
»kupas» potäterna, då tiltorna befinnas vara
multnade och till kupning fullt lämpliga.
inköptes af bergmästaren C. M. A.
Sjö-gréen, som ännu är dess egare.
Gården, som af Djurberg år 1818
uppgafs hafva 20 t:rs utsäde,
medelmåttigt höbol, hjelplig skog,
mangårdsbyggnad af trä, har i nuvarande, verksamme
egares hand uppstått i förherrligadt skick;
i stället för förfallna, ser man alldeles
nya, i smakfull stil uppförda hus; istället
för tre gärden, som hvardera besåddes
med 5 t:r råg, har gården nu 4, af hvilka
hvarje ej besås med mindre än 15 t:r.
Jordmånen är god svartmylla på
grus-botten, fast, och som vanligt i dessa
i trakter, stenbunden; betesmark och skog
har egendomen till öfverflöd. Imellan
sjön och åbyggnaden är anlagd en större
trädgård. Sjön har blifvit säukt, så att
större madvallar blifvit odlingsbara, som
redan äro i cirkulationsbruk. Ny qvarn
och såg hafva blifvit anlagda i
vattendraget från sjön. På Ryssebo äro 11
torp, af hvilka 3 äro så uppbrukade, att
torparne hafva spanmål öfrig till afsalu.
V4 mtl Russeryd i Bellö socken har
blifvit lagdt i sambruk. Säteriets jemte
qvarnens, sågens och tegelbrukets
fastighetsvärde taxerades 1862 till 71,300
rdr rmt.
Ryssjöholm, se Rössjöholm i Tåsjö
socken.
Rystad. Socken och regalt pastorat
af 2:dra kl., hörande otill domprosteriet
eller Hanekinds och Åkerbo kontrakt af
Linköpings stift, är belägen till större
delen i Åkerbo härad, till en ringa del
(IV4 mtl) inom Bankekinds härad, 33/4
mil från Norr- och Söderköping, 5/g mil
från Linköping, omgifves i s.v. af S:t Lars,
i s. o. af Wårdsberg, i ö. af Törnevalla,
i n. o. af Östra Harg; arealen är 0,333
qv.-mil, inberäknnadt f. d. Näsby socken,
i öster mot Roxen, och som har sin
särskilda artikel; 0,012 qvadr.-mil ligger inom
Bankekinds härad. Med undantag af
Tvärskogsudde, som är bergaktig och
skogbeväxt, samt skogsmarken vid södra
kanten af socknen, der en del af förra
kronoparken Östra Malmskogen, här
kallad Rödjorna, är belägen, är allt det
öfriga en sammanhängande slätt med
sakta lutning åt nordvest mot Roxen
och dit flytande vattendrag, knappt
afbruten af någon backe eller höjning,
utom en, som går i båge från nejden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
