Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Itystad.
Rystad. 527
af Näsby mot söder och vester till
kyrkan, samt några smärre, på hvilka byar
och gårdar ligga. Här och der finnas
några löfdungar. Stranden vid
Stångåns utlopp, samt en del af slätten vid
Tvärskogens östra kant, och andra delar
vid Bjursholmsåns utlopp, äro sidländta.
De låga sjöstränderna lida af
öfversvämning, de tider lloxens vatten är högt.
Jordmånen är i allmänhet bördig,
bestående af sandblandad lättjord,
klapperstensjord och dung, allt på lerbotten;
svartmylla och styfvare lerjord finnas ock,
men mindre allmänt; underlaget synes
vara kalkgrund, åtminstone närmast
intill sjökusten, der kalksten träder i dagen
å Tvärskogen. Klimatet är i allmänhet
mildt, och växtligheten god.
Hufvudnärin-gen är åkerbruk med boskapsskötsel och
bränvinsbränning; hemmanens egovidd är
mycket inskränkt, och blott åkern af
någon betydenhet; äng och bete ringa.
Afsättningsorten för sockuens produkter
har förr varit Norrköping, men är
numera Linköping. Tolf hemman hafva
tillräcklig skogstillgång för egna behof,
femton blott till risbränsle och något
stängselvirke, de öfriga eller mera än
halfva antalet äro utan ali skog. A
Tvärskogen brytes kalksten. Något fiske idkas
å de grund, som följa sjöstranden
öfverallt, utom vid nämnda skogsudde. Stora
landsvägen mellan Linköping och
Stockholm går genom hela södra bygden
i rigtning mot ost-nordost.
Ångbåtstrafiken från Linköping går omkring
socknens hela sjökust, den från Berg möter
utanför norra stranden; vid Näsby och
Tuna finnas lastbryggor. Byzstadir,
Bit-stad och Rydstad förekommer på
1300-talet, Næsaby redan 1290, och skola de
haft hvar sin egen kyrkoherde; från 1535
till 1582 var Itystad annex till O. Harg,
blef derpå eget pastorat, en del af Harg
lades hit, och den förut mycket trånga
kyrkan utvidgades; från 1620 var
socknen præbende för en lektor, tills den
utbyttes mot Landeryd, och återfick egen
kyrkoherde. En pastor i Näsby nämnes
1527 såsom curator för Helgeandshuset
i Linköping; 1686 blef director cantus
i Linköping præbendarie här; 1691
förordnades att hospitalet framgent skulle
hafva samma prest som Näsby pastorat,
men båda delarne återkallades; 1782
sammanslogos socknarne, Näsby kyrka
nedtogs, Rystads ombyggdes och
invigdes 1796; komminister nämnes från 1784
med Näsby förra prestgård till boställe.
Kyrkan af sten, med torn, har altartafla
af Hörberg, graf för slägten Mörner af
Tuna från 1600-talet, dock nu igenfylld;
samt minnesvård öfver kammarrådet O.
Mörner (död 1612). Kyrkogården är
planterad. Socknen har magazin och
vanliga kassor. Barnundervisningen
bestrides i en fast folkskola. Sockenstuga
och skolan äro sammanbyggda. I
socknen var kronofogden i häradet på
1830-talet, Gust. Nordén, född den 23 Nov.
1807; fadren var riksdagsman. Af
fornlemningar omtalas grafkullar vid Malma,
en skeppslik hällristning vid Gerstad,
som omuämnes af Liljegren vara en af
Nordens äldsta och märkvärdigaste
grafhög, och stensättning vid nämnda by,
lemningar efter en byggnad på en holme
vid Näsby, efter vallar och grafvar vid
Tuna gård, som jemte flera andra
nämnas redan på 1300-talet.
Folkmängd. Hemmantal. Taxeringsvärde.
1805 — 1862. sk. kr. fr. ar 1862.
1,122. 1,103. 31j. 94. 6^. 1,048,800 rdr rmt.
hushåll: 294.
Till 1862 års folkmängd och hemmantal komma
ytterligare 261 persouer på 72 hushåll och SVg
mtl sk., 1 kr., V2 fr. i f. d. Näsby socken. Vid
katholska tidens slut hafva kyrkliga iustitutioner
disponerat 131 /«>, Wreta och Wadstena kloster
tills. 12 gårdar af Rystads 473/4. På
1600-talet hade adliga slägter, hvaribland Mörner,
slagit under sig mycket gods, men mistade det
mesta, såsom hörande under Linköpings slott
eller Tuna kungsgård. Hemman inom
Banke-kiuds härad äro: 1 mtl sk. rusth. Ryckelösa,
tax. till 32,000 rdr, med 5 egare; härunder
lyder utjorden Hägerhäll. — V4 mtl Ryckelösa,
är trumslagare-boställe. — Gårdar och hemman
inom Åkerbo härad: Ofverstebostället Tuna, 57/8
mtl krono, taxeradt till 140,000 rdr rmt. —
Staby, 1 ’/2 frälse-säteri, J/o mtl skatte, samt
lotterna mo 2 och 3 på Östra Malmskogen, allt
tax. till 100,000 rdr. — V2 mtl krono
jägareboställe. — Prestgården Rystad, 2 mtl med
stomhemmanet Skälf; den förra säges 1686
fordom hafva lydt under Tuna. — 3/4 mtl
Karstorp, indraget profossboställe. — Skälf, l7/g mtl
skatte, 5/(j mtl Tegneby (hela hemmanet 4 mtl)
och 5/g Torp utgöra en egendom, tax. till 53,300
rdr rmt, eges af en bonde. Skälf har Lars
Mörners enka Ebba Bereudes 1683 haft som säteri,
och fick behålla det jemte Thorstorp för lifstid.
Tegneby har varit kloslerhemman. — 1 fr.-säteri
Distorp och 1 fr. Karstorp, utgöra 2:ne
egendomar, hvardera taxerade till 46,600 rdr, samt
egas af enkefru Hedda Williams och löjtu. V.
Ekenstam. — Bjursby, 2 mtl skatte, med brän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
