- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
3

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sablsta.

Sal».

3

Gårdar och hemman m. m.: Största
posses-sioneii utgöres af mtl i Sahl, 7/tg mtl i
Ny-böhle, tills, taxerade till 31,250 rdr rmt, egare
herr A. Dahlgren på Hedåker. — Forssöhle
Vestra qvarn med 3 par stenar, såg med en
ram, tax. till I9.UU0 rdr rmt, egare Petter
Andersson. — 1 mtl krono Sahl, ett
militiæ-bo-ställe. — Öfriga hemman äro: 2 sk. P/4 fr.
Sahl, 3 mtl sk. 2V2 fr. Nybölile, hvaraf t/2
mtl varit skogv.-bost., men skatteköptes 1837,
V4 Mulltorp vid Dettern, V/s mtl Finland. På
Topograf.-corpsens karta finnas 7 väderqvarnar
augifna inom socknens område. — Adress:
Wenersborg.

Sahlsta (i 1825 års jordebok),
Sale-sta, fordom äfven kalladt Salstaborg,
beläget uti Tensta socken, Nörunda härad
och Uppsala län, 2 mil från Uppsala,
vid Fyrisån, är ett gammalt herresäte,
der redan lagman Thorgny, som på sin
tid ansågs för den visaste man i
Sverige, under hedniska tiden förmenas ha
bott. Sahlsta har sedan tillhört Carl
Gregersson (Läma), som bortbytte
Sjale-stum (Sahlestad) mot ön Söder-Ljustran
till riksrådet Åbjörn Sixtensson (Sparre),
hvilken åter 1304, pingstdagen,
bortbytte Salastä med alla sina gods i
No-runda till svågern, riksrådet Philip
Ulfsson, hvilket byte dock kort derefter lärer
återgått. Godset kom genom sondotterns
gifte till riksrådet Bengt Niclisson
Oxenstjerna, som 1364 var riddare och Svea
rikes råd; det tillhörde slutligen
Bjelke-slägten, i följd af morgongåfva och arf,
från slutet af 1400- till midten af
1700-talet; här dog 1639 Nils Bjelke, som
var 1622 den förste presidenten i Åbo
hofrätt, samt stod i utmärkt nåd hos
konungarne Carl IX och Gustaf Adolf.
Sahlsta kom omsider till grefve Erik
Brahe genom köp, hvilkens slägt ännu är
innehafvare deraf.

Stället befästades af erkebiskop Jöns
Bengtsson Oxenstjerna, belägrades 1463
af kon. Christian I, och angreps äfven af
Erik XIV,under det Thure Pedersson Bjelke
innehade godset. Han hade ådragit sig
konungens vrede, hvilken derföre skickade
en trupp knektar till Sahlsta att gripa
honom; men han drog upp vindbryggan
och försvarade sig tappert, biträdd af en
mängd i hast hopsamlade bönder.
Knektarne återvände nu för att hemta
förstärkning, men under tiden hade Erik
mördat Sturarne och tagit till flykten.
Under den härigenom uppkomna
förvirringen undslapp Bjelke den hotande fa-

ran. Hans son uppförde det gamla
stenhuset 1613, men hvilket nedrefs 1675
af kongl, rådet Nils Bjelke, som i stället
lät uppföra det nuvarande, tillika med
ett kapell, och hvilket finnes aftecknadt
i Dahlbergs Svecia. Det ligger på en
liten höjd, hvilken är nära kringfluten af
en sjö, och består af en hufvud- och
tvänne sidobyggnader, hvilka, tre
våningar höga, bilda tre sidor af en ganska
ansenlig fyrkant. Ehuru byggnaden är
hållen i en förderfvad Italiensk smak —
skrifver professor Brunius — så
imponerar den likväl med sitt läge, sin
storlek och sin svmetriska anordning. En
herrlig dal, som sträcker sig härifrån åt
öster ungefär mil, har fordom varit
en sjö, hvars botten numera är en vacker
äng, omgifven af skogbeväxta åsar och
genomfluten af en stilla å.

Utom säteriet af 3V2 mtl, med
tegelbruk, taxeradt till 68,000 rdr rmt, höra
till godset IOV4 mtl (eller 11 enligt
Tham) underlydande inom socknen. Hela
egendomsvärdet är 220,500 rdr riksm:t.
Under året 1858 gjordes här betydliga
nyodlingar, såsom t. ex. genom
utdik-niug af vidsträckt mark mellan
Watt-holma och Årby. Vid gården, hvartill
hörer park och trädgård, har funnits
åtskilliga samlingar, hvaraf likväl en del
såsom bibliotheket, blifvit i sednare tider
flyttad till Sko.

Salsta. Ett och V2 mtl frälse uti
Skoklosters socken, Håbo härad och
Uppsala län, lyder under Skoklosters gård;
dess areal är upptagen under art.
Skoklosters socken.

Sahlsta grufvor, tre till antalet, äro
belägna uti Lena socken af Uppsala län;
ur desamma brötos 1861: 60,888
centner jernmalm.

Saivits eller Seivits. By af 2V32 mtl
skatte, på 11 n:r uti Neder Torneå
socken och Norrbottens län, med 17 åboer
och 200 inv. på 57 hushåll. Finska
språket talas här allmännast. Från en
höjd vid denna by öfverser man den
sköna hafsbugten af samma namn långt
utåt Bottniska viken. Härifrån skjutsas
till Sangis och Nickala.

Sala. Bergs- och uppstad i Westerås
län och Öfver-Tjurbo härad, 3V2 mil från
Westerås, 123/4 mil från Stockholm, på
en lågländt slätt och utan särdeles vac-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/6/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free