Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Sala.
Sala.
ker belägenhet; endast, åt vester, der
kanalen från grufvan jemte ett vattendrag
från Wäsby utfalla i Ekeby-dam, blir
sceneriet lifligare, genom dessa vattendrag
i förening med någon löfskog vid de
gräsbevuxna stränderna. Staden är
re-guliert anlagd med raka gator, af hvilka
de längsta, Kungs-, Drottning-, och Bergs-,
mans-, Gr uf- och Norrby- samt
Ring-gatorna gå mellan v. n. v. och o. s. o.
samt de 9 tvärgatorna från n. n. o. mot
s. s. v. Torget, som stensattes i slutet af
1840-talet, är beläget midt i staden, och
vid detsamma ligga bland andra
byggnader Rådhuset och Apotheket. Kyrkan
och rådhuset jemte 2:ne enskilda
boningshus äro af sten; i öfrigt äro alla
byggnader i staden af trä, till större
delen små, gamla och förfallna. Midt på
torget finnes en brunn. Sala hade år
1627 ett mynthus, hvilket dock länge
sedan försvunnit. Ett i medlet af förra
årh. här befintligt klockgjuteri, hvilket
derjemte förfärdigade andra
metallarbeten, är likaledes långt för detta nedlagdt.
Utom kyrkan, hvars af Schröder målade
altartafla, föreställande nattvarden, är en
skänk af Hedvig Eleonora, och i hvars
orgelverk finnas tre af bergmästaren G.
Grissbach skänkta silfverpipor, är
rådhuset, stadens enda märkligare byggnad,
dock äfven denna af tarfligare slaget.
Rådhusets ringklocka hänger i en på taket
uppförd skorstenslik huf.
Stadsplanen upptager med tor#, gator och
kyrkogård en vidd af . . 46 tid 20 kpl.
Kålgården med s. k.
stadsträdgården ..... 36 » 6 »
Åker ........ 917 » 29 »
Ängsmark......1,781 » — »
Hagmark...... 334 » 11 »
Skogsmark och impedim. . 14,259 » 26 »
17,375 tid 28 kpf.
oGrufve- eller frälse-jorden:
Åker...........266 tid 1 kpl.
Äng........ 1,074 » — »
Hagmark...... 719 » — »
19,434 tid 29 kpl.
Staden har 160 s. k. bergsmanstomter och
59 nybyggetomter, alla med fri och egen grund*).
Silfververket har gifvit anledningen
till stadens uppbyggande. Den äldsta
bosättningen här innehåller, att den skall
*) Det i 26 g af stadens privilegier 9 mom. af
Kongl, transporten af Sala silfververk d. 29
Januari 1682 och 12 mom. af Kongl,
transport-resolutionen den 9 Sept. 1741 meddelade
stadgande, att tomt, jord och grufvedel icke
hafva varit belägen invid grufvan eller
mellan nu varande landsvägen och
Drott-ning-schaktet, med ett torg der
Torgschaktet nu är samt begrafningsplats der,
hvarest vägen från landsvägen går upp
till grufvan; den hette Salberget eller
Grufbyn. Redan 1609 ämnade Carl IX
förvandla orten till stad, men detta skedde
först af Gustaf II Adolph. Staden, som
enligt Kongl, brefvet d. 13 Mars 1667,
»uti allt skall konsidereras som en
bergsstad och njuta lika vilkor och frihet som
Fahlu stad och bergslag dem åtnjuter,»
anlades år 1622 å Ekeby egor och
erhöll privilegier, utfärdade den 15 April
1624. Då skall i Grufbyn icke funnits
mer än 40 hushåll, men det dröjde icke
länge innan staden talrikt befolkades,
och redan 27 år derefter erhöll den vid
1649 års riksdag 32:dra rummet bland
rikets städer. Kyrkan anlades 1634, då
den gamla träkyrkan vid Grufbyn
ned-togs. Hon blef färdig 1641 och erhöll
namnet Christina efter då regerande drott-
o
ningen. Ar 1669 blef tornet färdigt,
var 140 alnar högt och täckt med koppar.
finge åtskiljas, är numera genom kongl,
resolutionen den 10 Oktober 1851 i så måtto
upp-häfvet, att tomter och gårdar få genom
försäljning eller på annat sätt såsom särskild
egendom afsöndras, innehafvas och besittas utan
ovilkorligt samband med dertill förut hörande
bergsmansjord och grufvedel.
Af den stadsjorden åtföljande skogen och
betesmarken, utgörande i areal 12,173 tid,
äro 7,695 tid indelade uti 163 lotter, hvaraf
160 tillkomma bergsmaustomterna.
Grufjorden har tillkommit genom intagor och
odlingar, som fordna silfververkets idkare och s.
k. rotekarlar gjort dels af Wäsby gårds och
dels af andra hemmans i Kumla och Kihla
socknar omkring och nära grufvan belägna
utmärker, och vid hvilka intagor de genom kongl,
brefven d. 15 Nov. 1554, d. 30 Nov. 1612,
den 20 Mars 1648 och den 17 Dec. 1695
blifvit bibehållna och försäkrade, såsom nödigt
understöd för grufvedriften, samt förklarad för
bergsfrälsejord. Dessutom äro till staden af
Kongl. Maj:t och kronan donerade följande
lägenheter och förmåner, näml. inom stadens
domvärjo Konstmästare- eller Jacob Matts och
Stenlorps qvarnar; utom stadens domvärjo:
Nora allmäunings ängar i Nora socken,
Sunds-backa fiske i sjön Hallareu med hus och jord
i Möklinta socken, Kyllinge stamp i Norrby
socken, samt Karbottens ängar i Kumla socken,
hvilka samtliga lägenheter äro för
stadskassans räkning utarrenderade. Den till Sala
sockens kaplansbord upplåtna jord måste
såsom varande af stadens donerade jord anses
såsom staden tillhörig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
