- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
5

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

5 Sala.

Sala.



Då pesten 1710 bröt ut i Sverige,
tog svenska hofvet sin tillflykt till Sala,
der endast 16 personer omkommo under
hela tiden pesten varade. l)en gård,
som hofvet då bebodde, behöll länge
derefter namnet Kungsgården, och gatan
som går förbio densamma, heter ännu
Kungsgatan. Ar 1736 nedbrann nästan
hela staden med kyrka, rådhus och andra
byggnader. Då staden åter skulle
uppbyggas, uppkom tvist om platsen. Deras
mening, som ville hafva staden uppbyggd
pä dess gamla plats, segrade öfver deras,
som ville att halfva stadeu skulle
uppbyggas på norra och andra hälften på
södra sidan om ån, hvilket förslag
synes varit fördelaktigare både på grund
af den högre och torrare belägenhet, som
staden derigenom skulle erhållit samt
närheten till vatten, i händelse af ny
brand. Stadens nybyggnad gick
någorlunda fort, och kyrkan var redan år 1738
färdig. Hon är byggd i göthisk stil,
76 alnar lång och 26 bred. Orgelverket
har 27 stämmor. Ofvan dörren till
sakristian är i väggen anbragt en katafalk af
kolmordsmarmor, jemte en större
stentafla med inskriptioner, till minne af
Bergenstjernska ätten, af hvilken många
äro begrafna under kyrkogolfvet.

Sala har äjveu varit skådeplats för
krigsrörelser. Ar 1743 vid dalallmogens
uppror och antåg mot Stockholm,
afsände konungen några deputerade för att
förmå Dalkarlarne att afstå derifrån och
återvända till hemorten. När de
deputerade kommo till Sala, affärdade de
tvänne borgare och tre bönder för att
förmå allmogen att stadna, men de
utskickade qvarhöllos af allmogen. De
deputerade beslöto då, oaktadt ali
osäkerhet, att resa mot Dalkarlarne, men
blefvo hindrade af Westmanlands
allmoge, sora, på Dalkarlarnes budkafle och
uppmaningar frän de närmaste socknarne
samlat sig i Sala. Den sålunda i
staden församlade allmogen bemötte de
deputerade med djerfhet och stora ord,
förbjöd borgerskapet att lemna hästar åt
de deputerade särat hämmade ali
postgång. Dal-allmogen intågade den 15
Juni i staden med fanor, trummor,
allehanda gevär och tross, utsatte genast
vakt med laddade gevär och bajonetter,
kring gården der de deputerade voro

församlade, och tillät ingen af dem eller
deras betjenter, utan 4 à 5 mans vakt,
att gå utom huset. Då konungens bref
till de deputerade med en lif-drabant
straxt derpå ankom, blef brefvet honom
med våld fråntaget. Sedan slutligen de
deputerade uppläst brefvet för allmogen,
lät denna lugna sig, och de deputerade
fingo omsider fritt afresa, sedan
fullmäktiga af allmogen blifvit utsedda att
vara dem följaktiga.

Folkmängden i Sala uppgifves redan
under förra århundradet såsom öfversti-

o

gande 2,000 personer. Ar 1815 var
folkmängden 2,193, 1852: 3,248, år
1861: 3,471 på 1,004 hushåll, år 1863:
3,569. Af folkmängden tillhörde 1852:
105 handeln, 406 handtverkerierna, 369
embetsinannaklassen samt ståndspersoner;
2,368 voro bergsmän, arbetsfolk,
gruf-arbetare och andra utan någon näring
i staden bosatta. Såsom bergstad borde
väl Sala till hufvudnäring hafva
bergsrörelse; men till staden lyder c:a 19,500
tid jord, så att åkerbruk såväl som
boskapsskötsel måste i förening med
bergsrörelsen betraktas såsom hufvudnäring.
Den bördiga åkerjorden skötes med stor
omsorg- och lemnar rik afkastning.
Skogen, bestående af kort och knutig gran
och tall är särdeles dålig. Handeln är
ringa. Den mängd af spannmål, m. ra.,
sora här produceras fyller till det mesta
stadens behof, hvaraf följer, att
torghandeln är högst obetydlig;
kramhandeln i salubodarna likaså. I medlet af
Februari månad hålles här ärlig
marknad, som är mycket besökt och hvarvid
omsättas varor för c:a 2,000,000
riksdaler. Köpmän och allmoge från
åtskilliga främmande provinser inträffa då här,
särdeles Norrlänningar, hvilka afyttra
hästar, lin, linneväfnaden skinnvaror, lax,
smör och fågel. 1 medlet af September
hålles här äfven en marknad, hvilken
dock är obetydlig, enär mesta handeln
gäller kreatur. Handel idkades år 1810
af 12, 1855 af 9, 1863 af 6 handlande
betjenade af 10 personer, samt af 4
nipperhandlerskor. Handtverkerierna äro
i högst medelmåttigt skick.
Handtver-karnes antal uppgifves för år 1855 till
46, år 1863 till blott 34 med 37
arbetare. Handtverk såsom
försörjningsmedel idkades sistn, är af 28. Fabriker-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/6/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free