- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
32

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

Sandviken.

Sandviken.

stålembryonet har att verkställa, innan det
passerat skärseldens alla stadier och sålunda uppnått
den erforderliga renheten för att öfvergå till
större eller mindre fullkomlighet eller till stål
af diverse slag och i sådan form fylla ett af det
dagliga lifvets oumbärligaste behof.

Malmklumparne företaga först och främst,
sedan de lemnat de otaliga kamraterna i de
stora lagren och sedan de blifvit instufvade i en
godswaggou en miniature, en lustresa på en liten
jernväg, hvilken löper från marken ända upp
till öfversta spetsen af rostugnens höga skorsten.
Fastän de stenlugna passagerarne sakna
lokomotiv för sin lilla träng, föras de likväl ganska
snabbt till det upphöjda målet för resan af de
mekaniska hissverk, om hvilka vi redan talat.
Komne dit, nedslungas de i rostugnen, der dem
väntar det varmaste emottagande. De äro
emellertid icke väl uppvärmda och afpelsade allt
öfverflödigt, förrän det bär genast och i rask fart
utföre igen, på en aunan liten jernväg, ned i
krossmaskinens glupska gap, hvarest de
förminskas till volymen, derunder dock vinnande i
användbart värde.

När malmen sålunda passerat krossmaskinen,
matar den omedelbart derefter masugnen, hvarur
den efter 24 timmars operationer slutligen
framkommer såsom tackjern och slagg. Den har
sålunda fulländat sitt första stadium. Under
dess andra stadium försiggår tackjernets
metamorfos till stål.

Under de 10 à 15 minuter arbetet i
stålugnen fortfar, utsprutar den sednare från en
flera tums rund öppning under våldsamt dunder
och med oerhörd kraft hela massor af eldslågor
och gnistor, hvilka antaga efter hand och
stundom samtidigt alla regnbågens färger samt
sträcka sig flera aluar framåt eller ända till den
stora stenskàrmen, hvilken måste emottaga
vulkanens utbrott.

Så småningom saktar sig emellertid
processens häftighet, dropparne i eldduschen blifva
färre och upphöra slutligen alldeles, eldsvansen
afsmalnar mot sin yttersta ända, dess färger
blifva renare, konstantare och intensivare, ända
tills den hvitbrandgula färgen blir den
öfvervägande, elementernas raseri har uttömt sin styrka,
ännu några få kraftyttringar, och det vackra
fenomenet är förbi — tackjernet är stål.

Sandviken har eget laboratorium och
laborator, hvilken på kemisk väg noga undersöker
produkten af hvarje blåsning.

Anda tills för kort sedan tog en dylik
undersökning några dagars tid; men numera kan den
medelst en nyuppfunnen, enkel metod verkställas
på ett par timmar. Det har sålunda blifvit en
möjlighet att med största precision finna
hårdhetsgraden, hvilken åter är beroende af den större
eller mindre kolhalten hos hvarje stycke kol,
som levereras af bessemer-ugnarne. Numera kunna
de allmänna kännetecknen på nämda hårdhet
bestämmas ända till en hundradels procent, om
man så skulle önska, hvaraf åter följer, att man
medelst beställuingar alltid kan vara förvissad
att erhålla stål fullt passande för afsedda
ändamål, så vida kousumenteu sjelf har reda på
hvilken hårdhetsgrad för honom är lämplig, något,
som erfarenheten hittills visat icke alltid vara
fallet. För öfrigt är Saudvikens stora stållager

alltid sorteradt efter en skilnad i stålhalten af
femhundradels och tiohundradels procent. Man
inser lätt vigten af denna uppfinning. Genom
densamma har Sandvikens stål blifvit i tillfälle att
på verldsmarknaden tillgodogöra de företräden,
det har framför annat stål. Denna uppfinning
har i allmänhet gifvit en kraftig handräckning
åt ståltillverkningens gryende utveckling inom
vårt land.

Professor Eggertz i Falun är uppfinnaren af
denna profningsmetod.

De största stålgöten, som för närvarande
åstadkommas vid Sandviken, uppnå en vigt af
160 à 200 centner, och ståltillverkningen i
veckan uppgår ända till 2,000 centner.

Af de dyrbara stålklumparna förfärdigas sedan
diverse gröfre pjeser, såsom kanoner, plåtar,
hjul-och andra axlar, jernvägs-tyres m. m. Bland nu
pågående större arbeten ma nämnas 31 kanoner
för svensk räkning, af hvilka de flesta väga 120
centner och bilda efter blåsningen qvadratformiga
klumpar på 45 tums sidor. För att i vällugnarne
och under hamrarne förmå lyfta och vända dessa
små tingestar, begagnar man tänger af 32 centners
tyngd. Den 1 Mars 1864 gjöts den största pjes,
som blifvit gjuten i Sverige, den består af en
hammarplåt, vägande omkr. 1,100 centner. För
gjutningen af deuna plåt, verkställd under den
kallare årstiden, nedsmältes 1,352 centner
tackjern i 4 kupolugnar under loppet af något öfver
6 timmar.

Att ett industrielt företag af den omfattning
som Sandviken måste åstadkomma en kraftig
ekonomisk inverkan på omgifvande ortförhållanden,
är alltför påtagligt. Härtill kommer den
omsorg om arbetarens och hans familjs väl, som
förvaltningen i alla hänseenden ådagalägger.

Helsovården t. ex. bestrides af tveuue läkare.
Vidare har man strängt förebyggt allt
krogväsende — denna graf för så mången duglig svensk
arbetares lycka. Hvarken i handelsboden eller
annorstädes få spirituösa finnas till afsalu, och
häröfver hålles den noggrannaste kontroll.
Följden har också blifvit den, att Sandvikens
arbetare befinna sig i välstånd, och att man der icke
förnimmer de mer eller mindre sorgliga
tilldragelser, hvilka tyvärr äro långt ifrån sällsynta
på åtskilliga andra ställen, der hundratals
arbetare äro hopade.

Vid inträde i arbetarens bostad möter man
tvenne rymliga rum. Det yttre utgör
hvardagsrummet samt tillika kök; det inre är försedt
med ett möblemang och en trefnad, båda i hög
grad öfverraskande och glädjande att påträffa.
Hvarje familj har »sitt» för sig jemte egen
ingång — onekligen en väsendtlig fördel. De ogifta
arbetarnes bostäder äro väl icke så rymliga som
de giftas, men fullt ut så ändamålsenliga och
äfvenledes försedda med särskilda ingångar, vanligen
åt husets baksida, under det familjerna logera
åt gatan.

Med helt få undantag är hela arbetspersonalen
inlärd på stället. Utom den så att säga
ordinarie befolkningen, smeder, gjutare m. fi., finnes
äfven eu mer tillfällig, bestående af
vermläu-ningar, dalkarlar etc., hvilka sysselsättas med
byggnadsföretag och terrängens uppröjning.

Det torde icke vara en och hvar bekant,
hvilken ersättning engelsmannen Bessemer åt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/6/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free