Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Segersjö.
Segersjö.
45
Stället förekommer 1381 under
namnet Sigharsgierde, och egdes dä af Bo
Jonssou Grip; på 1600-talet tillhörde
det ätten von Scheding, i sednare tider
grefliga Lewenhauptska ätten, såsom
strö-gods under Kasimirsborg. — Adress:
Westervik.
Af förut nämnda berg kallas det ena
Hagbergs klint, och den vanliga historien
om Hagbard och Signe upprepas af
all-mogeu. Flera högst märkliga grottor
och gångar förekomma i berget.
Segersjö eller Segersö i Lännäs
socken, Askers härad af Örebro län,
beläget nära Telge-åns utlopp, skall under
hednatiden varit bebodt af kon. Sigar
eller Sigveder, af hvilken det anses hafva
fått sitt namn, och uppgifves af somliga
såsom skådeplatsen för Habor
Amunds-sons och Signilds äfventyr, emedau här,
som på många andra ställen, förekomma
ett s. k. Habors röse och Signilds hälla.
— Tvenne domaresäten samt ättehögar
ej långt från gården, äfvensom i trakten
befintliga runstenar m. fl.
fornminnes-märken, angifva emellertid ställets höga
ålder; dock betviflas, att fornlemningarne
här egt samband med sagan om
Hagbard och Signe, då deraf inga spår
återfinnas i folkmedvetandet. Sagans
ortfästande på så många ställen i
Norden och mythiska drag hafva föranledt
den utmärkte forskaren N. M. Petersen
att derom yttra: »att ligesom Odin og
Gunnlöd er forherrligelse af livets åndig
poetiske side, så vilde da Hagbard och
Signe være det af den jordiske elskovs
fuldendelse».
Egendomen var af ålder kungsgård,
tilldess konung "Waldemar Birgerson år
1278 gaf Sigarsö gård i Nerike till
Strängnäs biskopsstol, hvilket sedermera
bekräftades af konung Magnus Ladulås.
Genom Westerås recess återkom Segersjö
till kronan. När Sigismund, efter
Stångebro slag, måste öfverlemna flere af
sina vänner till hertig Carl, blefvo Erik
Sparre, Gustaf och Sten Banér samt
Thure Bjelke förda, först till Kungsbro
i Östergötland och sedan till Segersjö,
der Gustaf Banérs fru födde sonen Carl.
Under Örebro riksdag år 1608 vistades
Carl IX stundom här. Genom bref af
den 17 Januari 1631 från »vårt
hufvudqvarter Borovals i Neumark-Brandenburg»
tillstadde kon. Gustaf Adolph factorn
Erik Larsson att, såsom ersättning för
fordran hos kronan, sjelf uppsöka samt
njuta, bruka och behålla gods, svarande
emot ett värde af 20,000 rdr. Till följd
häraf erhöll sagde Erik Larsson genom
bref af den 22 Mars 1631,
underteck-nadt af pfalz-grefve Johan Casimir, af
Claës Fleming samt trenne kammar-råd,
immision uti Segersjö gård, hvilket
derefter confirmerades genom kon. Gustaf
I Adolphs skrifvelse, dat. Augsburg d. 24
Maj 1632, och till vederbörandes
kännedom kungjordes genom
kammarkollegii bref af d. 21 Jan. 1634.
Erik Larsson, som adlades med
namnet von der Linde, ansågs på sin tid
vara den förmögnaste köpman i Sverige.
— Han brukade säga, att det var tre
saker han aldrig ville yppa: l:o hvad
hans byggda hus vid Stora Nygatan i
Stockholm kostade, 2:0 hvad han
förlorat i sjöskador och 3:0 hvad han
påkostat sin son Lorenz. — Efter Erik
Larsson skref sig hans yngre son, frih.
Erik von der Linde, såsom herre till
Segersjö. Godset skänktes derefter af
drottning Christina till fältmarskalken
Lennart Torstensson, emot det att
Torstensson till von der Lindeska
arfvingarne utbetalte en lösen, som upptogs
till 61,520 dal. s:mt, räknade till 2 dal.
s:mt för 1 rdr. — Vid 1655 års
riksdag väcktes fråga att indraga Segersjö
till kronan; men det var då kon. Carl
Gustaf fällde det bekanta yttrandet i
rådet: »om Segersjö låge på min
borggård, skulle Torstenssons arfvingar det
behålla, ty riket kan ej nog betala dess
stora förtjenster; och hvad jag vet, det
har jag att tacka Torstensson för.»
Frågan om reduktion förföll för den
gången, men återupptogs; och år 1681
reducerades Segersjö till kronan och togs
från Torstenssons arfvingar, ehuru,
såsom sagdt är, slägten på ganska dryga
vilkor kommit i besittning af
egendomen. — Segersjö förblef sedan under
kronan, och kon. Carl XI vistades der
ibland för att jaga. På kon. Carl XILs
befallning till Kammar-kollegium, dat.
Timurtasch d. 30 Juni 1713, företogs
omsider en vidlyftig undersökning om
saken, som slutade så, att grefve Carl
Ulric Torstensson bekom Segersjö såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
