Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
46
Segerstad.
Segerstad.
återvunnet reduktionsgods, enl.
Kammarkollegii bref af d. 15 Jan. 1721.
Sedan den ädla Torstenssonska
slägten på mans-sidan utdött år 1727 med
den nämnde general-adjutanten gr. Carl
Ulric, blef Segersjö af Torstenssonska
arfvingarne försåldt till riksrådet Thure
Bjelke, gift med grefve Carl Ulric
Torstenssons enka, grefvinnan Anna
Margaretha Oxenstjerna af Croneborg. Han
erhöll fasta på egendomen 1745. Grefve
Bjelke och hans fru sålde gården år
1754 till presidenten, baron Broman,
sora afyttrade den till presidenten, baron
Claës Gustaf Rålamb, år 1756. — Af
arfvingarne försåldes egendomen, enligt
köpebref af d. 4 Maj 1768, till
kommerserådet och kommendören, friherre
Josias Cederhielm, som gjorde af
Segersjö ett fideikommiss, och innehafves
egendomen sedan år 1835 af
fideikommissstiftarens dottersons son, brukspatronen
och riddaren N. O. Robert Montgomery
Cederhielm.
Af den nuvarande egaren och hans
far, öfversten Josias Montgomery
Cederhielm, har Segersjö blifvit ganska
mycket förbättradt genom nybyggnader och
verkställda odlingar samt tillökadt
genom inköpta hemman. Det utgör nu
en egendom af 23Vg mantal i Lännäs
socken och 1 mantal i Stora Mellösa,
tillsammans 24l/g mantal, med en areal
af mellan 13 och 14,000 tunnl. samt
räntor af 16V» mtl, i 1862 års bevilln.
taxerad t till 823,100 rdr rmt. — Vid
egendomen finnas tegelbruk, 1
vatten-mjölqvarn, 3 vattensågar samt 1
väderqvarn.
Segersta eller Särsta, såsom det
skrifves i offentliga handlingar. Ett mtl
frälse- och 1 mtl skatte-säteri uti Knifsta
socken, Erlinghundra härad och
Stockholms län, är beläget omkring 2 mil
s. o. från Uppsala. Eörst kände egare
är på 1680-talet grefve Nils Gyllenstolpe,
som skref sig friherre till Segersta och
grefve till Noor, under hvilken sednare
gård det äfven en tid hörde; år 1825
var ryttm. grefve M. Taube egare, år
1849 en Pettersson, som derjemte egde
i sambruk 3l/4 mantal. För närvarande
äro säterierna skiftade i 2 delar, hvaraf
den ena utgöres af V4 mtl skatte och
V4 frälse-säteri, den andra af 3/4 skatte
och 3/4 frälse-säteri; det hela taxeradt
till 30,000 rdr rmt.
Vid Segersta är föreslaget att blifva
en station på Uppsala-jernvägen.
Segersta eller Sadurstad, i allmänt
tal kallad Särsta. Konsistorielt pastorat
af 2:dra klassen, hörande till
Helsinglands Östra kontrakt, utgöres af
socknarna Segersta och Hanebo samt
Cathrine-bergs brukskapell med nära 89 mantal,
fördelade på 3,441 qv.mil land och
bebodda 1860 af öfver 3,800 inbyggare;
till arealen höra dessutom 0,129 qv.mil
vatten. — Segersta, modersocken,
belägen uti Södra Helsinglands fögderi af
Wester-Norrlands län, 3Va mil från
Söderhamn, 193/4 mil från Uppsala, artill
vidden den minsta i Helsingland,
omfattande blott 0,752 qvadratmil, hvaraf
0,oio äro vatten, utom sjön Bergviken,
som enligt Djurberg skall upptaga c:a
V4 af uppgifna areal. Marken är till
större delen bergig, rådande jordmånen
är lera. Skog växer till nödtorftigt
behof, men ej till afsalu. Ljusnan flyter
midt igenom socknen, och torde
by-namnen Landa och Länninge häntyda å
det förhållande, att båtfarten vid
derstädes belägna forsar och strömdrag
blifvit afbruten och farkosterna derstädes
landsatta, på den tid båtfarten utgjorde
det mest anlitade kommunikationsmedlet.
Några äldre uppgifter om socknens
beskattning upplysa, att år 1553 erlades
af denna socken, som då kallades Särsta,
76 V2 marker till hjelp för upprensning
af Sala grufva, som detta år rasat, och
att med anledning af de stridigheter,
som uppkommo, derigenom att
skjuts-och gästningstungan under kringsåren
mer drabbade inbyggarne invid sjökusten,
hölls i Segersta socken ett sammanträde
d. 23 April 1620 med Södra prosteriet,
hvarvid beslöts bland annat, att hvart
och ett prestgäll vid sjösidan skulle
behålla den socken eller det gäll uppe i
landet till hjelp och undsättning, som
det förut efter skedd »jernnacl» haft. Se
vidare Widegrens beskrifning af
Helsingland^. 402.
Åkerjorden är mager och
ängsmarken medelmåttig; men en icke obetydlig
linodling och väfnad drifvas. Socknen,
som år 1862 beboddes af öfver 1,300
personer på 264 hushåll, omkring 700
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
