Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47 Segerstad.
Segerstad.
mer än Ar 1810, innefattar 40|^J mtl,
hvaraf 38l/;J2 skatte, 2.^ krono, eller
enligt tax.-längden 613 öresl. 12 pgl.
skatte, 53 öresl. 5 pgl. krono, tax. till
152,080 rdr rmt; i socknen befintliga
fiske, qvarnar och sågar voro endast
Asatta ett tax.värde af 1,580 rdr rmt.
1 bevillning efter II och III art. erlades
169 rdr 19 öre.
Socknen, som är i förhållande till
sin annex den minsta i riket, har också
kyrkoherde-boställe i Hanebo. — Af
fornlemningar finnes en gammal
förskansning i ett berg för att stänga inloppet
till det inre af Ljusnedalen, troligen
mot de sjöröfvareflockar, som i forntiden
oroade landets fredliga inbyggare.
Af gårdar må nämnas: öfverste-bost.
Mård-näs, 2’/a mtl, eller enligt tax.längden 35 öresl.
2 pgl., vackert beläget på en udde vid södra
stranden af Ljusne-elfven. — Prestbordet, 12
öresland. — Svedja, 29 öresl. 6 pgl., eges af
brukspatron P. C. Rettig. — Några byars namn
må vidare nämnas: Acktjära, Böhle, Byn, Djupa,
Granbo, Gevärstad, Hullstad, Ilårga, Rotemo och
Sveden. — Landa med station. — Adress:
Söderhamn.
Segersta. Tre mtl frälse-säteri uti
Ofver-Grans socken af Håbo härad och
Uppsala län, beläget vid Boviken, är
ladugård under Ekolsund. Egovidden är
enl. ekonomisk karta af år 1860: 11,167
qvadratref, hvaraf byggnadstomter 20,
trädgård 10, åker 1,450, äng 1,366,
skogsmark 7,714. Efter Djurberg var
gården år 1818 bebyggd med en prydlig
mangårdsbyggnad af trä. Under
säteriet lyda 14 bebyggda lägenheter, och
på egorna finnes en väderqvarn.
Tax.-värdet 1862 var 66,000 rdr rmt.
Segerstad. Socken i Grums härad,
Mellan-Sysslets fögderi af Carlstads län,
1V2 mil vester om staden Carlstad, är
ett i sjön VVenern utskjutande näs, 1
mil långt och V4 till V»» mil bredt,
omgifvet på ena sidan af Norselfven,
hvilken fordom, enligt Fernow, kallades dels
Leran, dels Dagerfloden. — Längs
näsets östra sida framskjuter det så kallade
Smedberget från Sörmon i låga berg,
hvilka, fortgående åt söder, förlora sig
i steril mark och sandåsar och sluta i
sidlända ängar. Näsets vestra sida
deremot, som åtföljer Norselfven, består af
högre berg, det s. k. Lampberget.
Mellan dessa höjder ligger den uppodlade
delen af socknen, utgörande ett vatten-
sjukt lågland, bestående af rocka eller
smartmylla på lerbotten. Socknens fasta
land, med öarna A sundaön, Där ön och
Onsön inberäknade, upptager en areal
af 12,386 tid, hvaruti äro inbegripna
mossar, bäckar, vägar och samfälda platser.
Af nämnda egorymd utgöra 86 tunnl.
tomtplatser och trädgårdar, 4,367 tid
inegor; deraf upptager åkern 3,833 tid
och ängen 534 tid; 7,673 tid äro
skogs-och betesmark, hvaruti äro inbegripna
vägar och samfälda platser samt 259 tid
mossar. Tillhörande öar, klippor och
skär i sjön Wenern bestå väsendtligen
af bergig skogsmark och utgöra en areal
af 462 tid.
Sina första bebyggare anses socknen
hafva fått på 650-talet genom Ingiald
Illrådas son Olof Trätälja, hvars ena
höfding Gromer uppodlade Grums härad.
Denna uppodling, i hvad den gällde
Segerstads socken, kunde dock icke hafva
sträckt sig längre än till den nordligaste
delen deraf, emedan Wenerns vattenhöjd
då var betydligt större än nu. Socknens
vidare odling fortgick sedan så
småriin-| gom söderut, alltsom Wenern undansjönk,
till följd hvaraf socknens stränder
undergingo en beständig förändring. Den
sista odlingen i stort börjades på
1790-talet, då den s. k. Brosjön, hvars läge
var den låga trakten omkring Segerstads
by och vidare söderut mot Aspberg,
j uttappades, hufvudsakligen genom
energien hos häradshöfdingen G. S.
Ehreu-krona, som för sitt boställe S:a Edsberg
fick en del i den uppkommande
odlingsmarken. Det är egentligen från denna
tid man kan räkna Segerstad bland de
sädesrikaste socknarna i länet, och dess
bebyggare äro i allmänhet välmående,
ehuru deras egovidd är ringa.
Folkmängden, som år 1810 var 1,037, uppgick 1862
till öfver 1,270 personer.
I historiskt afseende framställer sig
först en strid, som egde rum på Bäröu,
hvarom hänvisas till artikeln lljälleskatc.
Segerstads socken tillföll efter Ingialds
död dennes broder Halfdan i Norge och
kom sålunda jemte det öfriga vestliga
Wärmland till detta rike, hvarunder det
förblef ända till Olof Skötkonung, som
efter slaget vid Svoldern fick Vj af Norge
och deribland Wärmland. Denna del
lemnades af honom i förläning till Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
