Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
Signildsberg.
Sigtuna.
raant. sk. och V4 mtl fr. Billbv, belägna
uti S:t Pehrs socken af Erlinghundra
härad och Stockholms län, en egendom
med en areal, enl. 1818 upprättad karta,
af 134 tid 11V4 kpl. åker, 252 tid
18V2 kpl. äng, 560 tid 27 ’/4 kpl. skog
och backar, 43 tid 10-V8 kpl. park
och tomter, eller tillsammans 991 tunnl.
35/8 kappland. Sjelfva säteriets egovidd
upptager 1,697 qvadratref, hvaraf 6 äro
tomter, 23 äro trädgård, 790 äro åker,
501 äro äng, 288 äro skogsmark, 78
tjenliga till odling, 10 äro vägar, 1 är
vatten. Utsädet, som 1818 uppgafs till
45 tunnor, uppgifves nu till 45 t:r råg,
6 t:r hvete och 30 t:r vårutsäde; 344
parlass hö erhållas årligen. Skogen är
tillräcklig till gårdens behof, utom till
tegelbruket, hvartill hela behofvet, c:a
70 à 100 famnar, köpes; tillverkningen
vid bruket är omkring 20,000 tak- och
60,000 mursten. Skatterna uppgifvas
uppgå till 404 rdr 24 sk. rgs.
Tax.-värdet 1862 var 88,000 rdr rmt, hvaraf
8,000 rdr för tegelbruket.
Manbyggnaden vid Signildsberg, af
trä och två våningar hög, innehållande
19 rum, finnes aftecknad i Dahlbergs
Svecia; i trädgården finnes en mängd
goda fruktträd och bärbuskar. Af till
gården hörande öfriga 9 byggnader må
nämnas en på sednare tiden uppförd
tegelstens-ladugårdsbyggnad för 50
kreatur. Tröskverk finnes for 4 par oxar.
På egorna äro tre bebyggda lägenheter. —
Egare hafva varit af slägterna Woltemat,
Sjöblad, Björnstjerna från 1816, Banér,
Swahn 1847, friherre Lagerheim 1849,
prof. Lindblad 1862.
Signildsberg hette förut Forn-Sigtuna
och tros vara bygdt på den plats, der
det äldsta Sigtuna legat, och varit en
uthamn, ett Birka, för Uppsala. Det
tillegnas af folksägnen äfven den
utmärkelsen att hafva varit skådeplatsen
för Habors och Signilds äfventyr. »Sigge
litens» hög visas ock vid gården, Habors
röse pä Habors-vreten, midt öfver sjön.
Runsten skall ock finnas på egorna.
Sigridsholm eller Ling. Två och 1/2
mantal frälse-säteri uti Lunda socken af
Seminghundra härad och Stockholms län,
vid en liten sjö, synes sedan långliga
tider haft samma egare som Wasa inom
Skeptuna socken, hvartill Sigridsholm
hört ända tills i November 1854. då det
öfverflyttades till Lunda enl.
Kammar-kollegii förordnande. Det skall blifvit
uppkalladt efter en fru Sigrid
Oxenstjerna, född Roos, eller hennes dotter
Sigrid, hvars man, friherre Thure
Oxenstjerna, köpte gården 1642; om honom
| berättas att i stormningen af Wurzburgs
k äst el 1 den 2:dra Okt. 1631 skall han
hafva på ryggen burit konung Gustaf II
Adolf, som • då var mycket trött, och
derunder blifvit af 2:ne kulor skjuten genom
axelbladet. Hans andra fru, Beata
Leijonhufvud , innehade gården 1685. Egare
år 1822 och 1847 var von Francken, år
1863 kongl, sekret. G. Heijkensköld.
Egendomen, som nämnes för under
sednare 20 à 30 åren vid densamma
företagna odlingsföretag och för
tillämpning af förbättrade brukningsmethoder
eller redskap, utgöres af Sigridsholms
säteri, 3V«> fr. inom samma socken, allts.
tax. till 150,500 rdr rmt, hvaraf 80,000
rdr för sjelfva säteriet.
Sigtuna. Fordom Svearnes förnämsta
ort, är en urgammal stad, belägen i
Erlinghundra härad af Upplands och
Stockholms län, 3l/4 mil land vägen från
Uppsala, 43/4 mil från Stockholm, på
yttersta spetsen af en landtunga, som
till större delen omgifves af Mälarens
fjärdar och vikar, vid den del af Skarfven,
som efter staden fått sin benämning. I
en bördig dalsänkning inskjuter
Garnsviken i öster, och till Skofjärden inleder
ett smalt sund å vestra sidan; mot
nordanstormarna skyddas staden af höga
granitberg. Något i vester från
densamma, der fordom en bro varit anlagd
öfver sundet mellan Sigtuna- och
Skofjärden, är nu en färja, samt i öster en
dylik öfver ett sund af Garnsviken.
I forntiden stor (den skall knappt
kunnat kringgås på 6 timmar), rik och
mäktig, är staden nu endast en ruin
af sig sjelf. Den har mellan de yttersta
åbyggnaderna en längd ^if nära 5,000
steg; men ganska betydliga sträckor deraf
begagnas för åkerbruk och
trädgårdsskötsel; husens och tomternas antal år
1860 var 96, och häraf voro endast några
få bebyggda med tvåvånings trähus, de
öfriga med mindre kojor. Stadens
hufvudnäringar äro: jordbruk, trädgårdsodling,
fiske, handtverkerier och någon handel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
