Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sigtuna.
Sigtuna. 71
Tillydande jord består af l,1373/4 tunnl •
inber. den s. k. Kongsmarken af 274V2
tid i Tibble socken. Ar 1863 funnos
4 handlande, 14 handtverkare utom 12,
som idkade handtverk till
försörjningsmedel; af fabriker funnos 3 metall- och
2 stenkärlsfabriker. Numera har staden
inga egna fartvg; deremot hade den år
1772: 21 st. ’i bevillning efter I—III
KJ
art. erlades 673 rdr rmt. Ali fast
egendom var åsätt ett tax.-värde af 263,335
rdr rmt. Marknad hålles här i Februari
och Oktober. Här finnas för öfrigt
postkontor från innevarande sekels början,
apothek’ från 1792, gästgifveri,
tullkammare, station för extra provincialläkare.
Staden hör till 5:te klassen, och dess
nummer vid riksdagarna är nu 58; dess
vapen är en krona med tre stjernor
omkring.
Efter det af Odén, enligt sagan, an- j
lagda Fornsigtunas *) förstöring 1008 af
norske konungen Olof Haraldsson eller
den Helige, flyttades staden till en säkrare
plats icke långt från sitt förra läge och
blef snart ansenlig; sedan kristendomen
hunnit rotfästa sig, tilltog hastigt dess
välmakt. Från sjösidan försvarades den
af den trånga och befästade genomfarten
vid Almarestäk, på en mils afstånd, och
till lands af ett fäste på landtungan vid
kungsgården Wennegarn.
Af fordna strider, som blifvit
utkämpade på denna ort, nämnes den
ellofva dagars striden mellan Uppsvearne
och sjökonungen Sölve, som innebrände
på Lofön konung Osten, der de förra
blefvo slagna.
Den sannolikt första kyrkan i den
högre Norden grundlades i Fornsigtuna
eller Birka genom en af Ansgarius
omvänd betydande man, Herigar. Vid år
1064 hitkom den af Adalbert i Bremen
till biskop i Sigtuna vigde Adalvard d. Y.,
som här på Stenkils bekostnad anlade
en domkyrka, hvartill han sjelf bidrog
med ett offer af 72 marker silfver,
in-samladt efter en af honom för de
nyom-vände hållen kraftig predikan. Ät S:t
Laurentius uppfördes derefter en kyrka
och till Olof den Heliges ära en annan
-
*) Professor Brunius anser för sannolikt, att
denna stad varit densamma som Birka, hvilken
830 besöktes af Ansgarius. Se
Konstanteckningar under en resa 1849, sid. 485.
dylik, hvarjemte Ryska köpmän här
byggde en kyrka, helgad åt S:t Nikolaus.
Trots sitt förmånliga läge och starka
försvar till sjös och lands, blef det hastigt
uppblomstrande Sigtuna af hedniska
Esther och Kareler år 1181 öfverraskadt,
Almarestäk stormades och erkebiskop
Johan blef der afdagatagen, staden
er-öfrad, plundrad och afbränd. Vid detta
tillfälle skola tvenne portar eller
chor-dörrar af silfver blifvit bortförda till
Rvssland såsom bvte och ännu begagnas
* t w O
i Nowgorods kyrka. Hufvudorsaken till
Sigtunas ytterligare förfall var Stockholms
anläggning och befästande 1260; men
aktningen för dess ålder och minnen
gjorde, att Sigtuna ännu 1526 intog
näst efter hufvudstaden andra rummet
bland rikets städer. — Till jungfru
Marias ära anlades i Sigtuna ett
Domi-nikaner-kloster vid år 1220; erkebiskop
Jarler blef i dess kyrka begrafven. Flera
påfvar och legater samt många Svenska
och jemväl Danska biskopar ha utfärdat
aflatsbref för detta kloster; det gynnades
ej mindre af konungar än af enskilde
genom skydds- och gåfvobref, skänker
och testamenten. Märkligt är, att klostrets
välmåga tilltog, i den mån stadens rörelse
minskades. Det hade utomordentligt
anseende och var inom sitt brödraskap
det mest betvdande i riket. Klostrets
%
förste prior Johannes, sedermera biskop
i Abo, blef slutligen erkebiskop i Uppsala,
och den siste priorn, Martin Skytte,
dominikanerordens generalvikarie i
Nor-den, blef Luthersk biskop i Abo, när
detta kloster vid reformationen indrogs.
Utom två kapeller, helgade åt S:t Gertrud
och S:t Göran, samt ett hospitalshus,
som tros hafva tillhört Johanniterorden,
ha i Sigtuna funnits flera helgedomar
och åtskilliga Gillen, efter hvilka några
kopparsigiller ännu äro i behåll.
Sedan folkmängden i staden alltmer
och mer aftagit, och Mariæ kyrka
derstädes efter klostrets indragning blifvit
obehöflig, blef till följd af Örebro möte
1529 denna helgedom gemensamt
begagnad af både stads- och
landsförsamlingarne. S:t Pers, S:t Lars, S:t Olofs
och S:t Niklas kyrkor förföllo under
konungarne Gustaf I:s och Erik XIY:s
regering. Ehuru staden hugnades med
åtskilliga förmåner genom flera kongl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
