Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
Sigtuna.
Sikeå.
resolutioner, så kunde den dock ej åter
förkofra sig och ödelades nästan helt
och hållet genom tre eldsvådor åren 1648,
1658 samt 1666.
Maria kyrka, belägen strax nordost
om stadens torg, är alltså endaste
återstoden af dess fordna präktiga tempel.
Kyrkan, uppförd i senare hälften af 13:de
seklet, utgöres af ett treskeppigt långhus
och tvåqvadratiskt chor i öster. Staden
utgör med landsförsamlingarna S:t Pehr
och S:t Olof ett regalt pastorat af 3:dje
klassen, hörande till Erlinghundra
kontrakt af Uppsala stift. På 1740-talet
grundades ett skolhus på enskilda
donationer, nu är ett nvtt bygdt på malmen.
Skolan är från 1838 en för alla
församlingarna gemensam folkskola, Enda
lemningen af S:t Lars kyrka utgör tornets
vestra och nära lniliten af dess södra
sida. Ett stycke sydvest från denna
ruin ligger S:t Pers kyrka, intagande ett
dominerande läge öfver staden och
Mälaren. Ungefär 200 steg från S:t Lars
kyrka vid östra sidan om infarten i
staden ligger S:t Olofs kyrka, som har
i midten ett fyrkantigt torn, i öster ett
treskeppigt långhus med rundel; ruinerna
äro närmare beskrifna af prof. Brunius
i hans Reseanteckningar under året 1849,
sid. 495—508.
Sigtuna står nu som ett varnande
exempel på de bedröfliga följderna af
inbördes afundsjuka och strider om fäders
qvarlåtenskap. De rättegångar, som under
århundraden varit fullföljda mellan
magistraten och kyrkoherdarne, synas ej hafva
varit den vinnande parten, magistraten
och borgerskapet, till någon båtnad, utan
borgrarne hafva blifvit utarmade och
nödgade att anhålla om stadens
förläggande under landsrätt, hvilket af kon.
bifölls 1846. — Invånarnes antal, som
på 50 år ökats med endast 47, uppgick
1863, den 31 Dec., till 481 personer,
(443 enligt mantals-längden).
Sihl. Annex-socken till Klefva
pastorat i Skaraborgs län, är redan beskrifven
under art. Klefva. Uti socknen märkes
majors-bostället
Sihlboholm. Majors-boställe uti Sihls
socken af Kinne härad och Skaraborgs
län, utgöres af 4 hemman, som fordom
hetat Måns Nilsgården, Råbogården,
6’takagården och Sihlboholm; dessa, af säteri
I oeh frälse natur, blefvo efter Kongl,
brefvet d. 7 Okt. 1691 med 1692 års
ränta af kronan inlösta. Förut tillhörde
gårdarne ryttmästaren Blankentjeld. Se
vidare angående areal m. m. art. Klefva.
under gårdar. Efter Djurberg skulle
der-varande manbyggnad af sten omkring
s 1818 nedrifvas.
Sikehamn på Ölands östra kust, uti
Bredsättra socken af Norra mötet; stället
hette under katolska tiden Sikavarp och
var då ett stort fiskläge och hade en liten
köpstad, kallad Sykehamn. Anledningen
till dess uppkomst anses varit, att orten
i först vunnit ryktbarhet genom S-.t Brigitta,
som här skall en gång landstigit och
förrättat sin bön af tacksamhet, öfver att
hennes moder blifvit räddad ur sjönöd på
j resa till dessa orter och hit förd
lyckligen i land undan de brusande vågorna.
Till minne häraf skall ännu här pä
stranden finnas ett vackert kors af huggen
sten, 5 alnar högt, med fotsten och
pall för knäböjaude. I midten af detta
kors var en hake, deruti var fäst en
allmosebössa, och säges derom uti en
gammal beskrifning: »Det sägs, att thetta
offerstod af S:t Brigitta är till the
fattigas nödtorfft oppsatt. Då sjömän hafva
ther offrat, hafva the ock uti thenna
ringmur hållit sina böner till Gud om
välfärd och hvarannan önskat vind och
godan bör och hamn i Jesu namn.» Till
sådana orter skedde nu stor folksamling,
och många togo der sin bostad, en del
| för trons skull på ortens helighet och
välsignelse, och en del för bedrifvande
af handtverk och köpenskap, hvarigenom
sålunda här uppstod nämnda köpstad,
hvarefter ännu lemningar finnas,
äfvensom efter det nära intill korset byggda
kapellet, som benämnes Sancta Brittas
kapell. En källa derinvid kallas Sancta
Brittas källa. Vid reformationen ödelades
kapellet, och stället erhöll sitt nuvarande
namn tillika med handelsfriheter, hvilka
dock åter förlorades i kon. Johan III:s tid.
Under Polska kriget besökte konung
Gustaf Adolf år 1624 som hastigast
befästningarna vid Borkholms slott och
landsteg då i Sikehamn.
Sikeå hamn i Westerbottens län, 5 à 6
famnar djup, med tilläggnings- och
lastbrygga, har rum för 15 à 20 fartyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
