Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skanör.
Skara stift. 115
tvenne torg, deraf det ena med sina
uthus, gödselhögar och sin pöl för
stadens gäss först möter främlingen och
ger intryck af en gammaldags skånsk
afvelsgård. Men man kommer sedan på
s. k. gator med snygga envånings
kors-virks lerhus och slutligen till det andra
torget, dervid stadens enda stenhus,
rådstugan ligger. I närheten häraf har den
vackra kyrkan en dominerande belägenhet
intill den plats, der gräsmattan döljer
ruinerna efter det gamla slottet.
Invånarne fördela sig i tvenne
klasser, skeppare, lotsar och fiskare, med
landtbruk fästadt vid dessa yrken, der
idkare, såsom i allmänhet är händelsen,
tillika ega hus med åtföljande stadsjord
på ljungen. Borgerskapet utgör
visserligen de jure en särskild samhällsklass;
men der finnas icke mer än tre
handlande, och handtverkarne äro lika lätt
räknade. Rådmän omtalas icke, ty
rådstuga behöfver aldrig hållas.
Borgmästaren, tillika polismästare, har i 40 års
tid förlikt de få tvistigheterna, och
brottmål förekomma icke. På femton års tid
har ett lägersmål varit det enda.
Det finnes förmodligen intet så
arbetsamt stadssamhälle som Skanör.
Skeppare, lotsar och fiskare lefva antingen för
sina till yrket hörande befattningar
eller, jemte qvinnorna, sysselsätta sig med
landtliga göromål, torfskärning, sådd och
skörd m. m. Någon sjöfart idkas icke,
ehuru härvarande sjöfolk 1860 utgjorde
74 kofferdi-skeppare med burskap samt
61 sjömän. Denna personal användes
isynnerhet å Malmö stads handelsflotta.
En enke- och pupillkassa finnes inrättad
af dervarande skeppare. Ljungheden ger
bränsle samt föda åt menniskor och
kreatur, detta sednare i så ymnigt mått, att
Skanör—Falsterbo någon gång pä
sednare åren sålt i stället att köpa
spannmål. Dessutom hafva qvinnorna det inre
hushållet, som här vill säga mer än i
vanliga stadssamhällen, emedan de sjelfva
verkställa det allramesta af hvad som
behöfves till familjens beklädnad, m. m.
Härigenom hindrade från kafferep och
andra förströelser, lefva de, ehuru vägg
om vägg med hvarandra, nästan
fullkomligt afskilda. Midsommardagen, men
också endast den hela året om, är det
högtid i staden och på gästgifvaregården
samt någon liten förtjenst på sednare
stället. Då serveras bränvin, lutfisk och
potates samt gröt och mjölk från
morgon till qväll, men ingenting annat; då
går på dagen allt det hvetebröd åt, som
eljest är ämnadt att räcka 14 dagar för
hela sta’n, och som kommer från
Trelleborg, emedan man i Skanör icke
förspiller tid och omkostnad på att baka
ett så öfverflödigt bröd.
Ut- och inflyttningar lia intill
sednaste dagar varit något högst ovanligt i
Skanör—Falsterbo. Att tidningar finnas,
vet man knappast af».
Skara stift intager 3:dje rummet
bland rikets biskops-stift och innefattar
hela Skaraborgs län, Wäne, Bjerke,
Redvägs, As, Gäseneds, Kullings och Wedens
härader af Elfsborgs län, äfvensom
samtliga i länets Westgötadel belägna städer
samt Mo härad eller 2:ne pastorat af
Jönköpings län, näml. Stengårdshult och
Bottnaryd; arealen uppgifves till 115
qvadratmil, hvaraf 5 qvadratmil sjöar.
Folkmängden, som år 1855 var 299,850,
hade år 1860 den 31 Dec. uppgått till
omkr. 318,000 personer. Stiftet är för
närvarande indeladt i 14 kontrakt eller
prosterier, hvilka innefatta 120 pastorat,
deraf 46 regala, 65 konsistoriela, 4
præ-benden, 5 patronela, och höra efter nu
gällande klassifikation 18 till l:sta
klassen, 71 till 2:dra, 31 till 3:dje. Till
stiftet räknas 359 kyrkosocknar, 10
stadsförsamlingar, med 345 kyrkor och
ka-peller. Skara stift, som fordom
innefattade Westergötland, Wärmland,
Dalsland och Bohus län, skall enligt Snorre
Sturleson haft 1,100 kyrkor eller enligt
Westgötalagen 592. Att uti en sednare
tid flera kyrkor blifvit sammanbyggda,
synes bland annat deraf, att biskopen i
Skara fick 1234 påfvens tillstånd att i
anseende till otillräckliga inkomster för
presterna förena kapeller. Olof
Skötkonung tros hafva insatt Thorgot eller
Thurgot till den första biskopen i
Sverige och anvisat honom till hemvist
Husaby i Westergötland, hvars kyrka då
blef domkyrka. Sedan andra biskopar
tillsattes och kristendomen vann allt flera
anhängare, minskades Skara
biskopsområde, och stiftet minskades efter hand
(Mo härad synes dock först på
1600-talet blifvit lagdt under Skara, sc 215
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
