Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
116 Skaraborgs län.
Skaraborgs län.
sid., Biogr. Lex., XI band., 2 häft), så
att det egentligen år 1647 erhöll sina
nuvarande gränser, då Carlstads
super-intendentia inrättades. Bland biskoparne
må nämnas: Adalvard d. A., Benedictus
den gode, Brynolf Folkunge, Didrik
Slaghök, Sven Jacobson från Skenninge
samt, efter reformationen, Sveno
Schenin-gensis 1530—44, död 1556, Johannes
Bazius 1673—77, Haqvin Spegel 1685
—91, Peter Rudbeck 1692—1701, Jesper
Svedberg 1702—35, Engelbrecht
Halle-nius 1753—67 samt Joh. Alb. Butsch
1837. Biskopens löne-inkomster utgöras
af kronotionde, förvandlad i pgr 2,735
rdr, indelta räntor och särskilda
penningeanslag 1,201 rdr 49 öre, afkastning af
boställen m. m. 3,369 rdr 13 öre,
inkomst af præbenden, summa inkomster
10,010 rdr 25 öre. Ny lön är
föreslagen till 12,000 rdr, bostad oberäknad.
Stiftets läroverk bestå af Högre
Elem.-läroverket i Skara, Elementar-läroverk i
Wenersborg, Mariestad, Alingsås, Borås
och Lidköping samt pedagogier i
Ulricehamn, Falköping, Sköfde och Hjo.
Folkskolor finnas i alla stiftets pastorater.
Ar 1855 funnos 177 fasta, 46
ambula-toriska, 7 af båda delarne, 1
landtbruksskola och 1 flickskola på landsbygden, 10
fasta och 3 flickskolor i städerna; år 1862
funnos 205 fasta, 71 ambulatoriska, 196
småbarnsskolor, 266 skolhus. Vid 125
skolor funnos planteringsland. 338 lärare,
88 lärarinnor. 22 qvinnor bivistade på
våren 1864 folkskolelärare-seminarierna.
Skolbarnens antal var 45,459, deraf
13,031 undervisades i hemmet; 418
saknade ali undervisning. — Stiftet är
indeladt i Norra och Södra
skolinspektions-distrikten. Den 18 Jan. 1817 stiftades
bibelsällskapet för Skara stift.
Kontrakterna, 14 till antalet, äro:
Dornprosteriet, Billings, Kinna, Kullings,
Kåkinds, Kållands, Redvägs, N:a
Wads-bo, S:a ]Vadsbo, Wartofta, Wilska, Win-
o *
köl, Wäne, Alis.
Skara. Uppstad uti Skaraborgs län
och Skånings härad, 2% mil från
närmaste hamn, 37 mil från Stockholm,
19V2 mil från Göteborg. leke långt från
Göternas urgamla national-tempel vid
Gudhem och ännu närmare till Götala,
der alla Göters ting brukade hållas,
nämnes i sagorna en urgammal handels-
plats, kallad Skoris, Skaurum, Sköram,
Skarum och sannolikt motsvarande den
stad, som nu kallas Skara och är
biskopssätet i det län, som efter staden
benämnes Skaraborgs län. Om anledningen
till namnet har man hundratals
gissningar, allt ifrån den af Loccenius diktade
Göta-konungen »Scarin» ända ned till
det svenska ordet »skara», — emedan
skaror af folk inträffade här vid
räfst-och rättaretingen samt vapensynerna d.
15 Aug. hvarje år; — men med dessa
skola vi ej vidare befatta oss. Nog af,
Skara är sannolikt en gammal
handelsplats i närheten af borgarna Jarlaqvist
och Skaraborg, på endera af hvilka Olof
Skötkonung tog sitt säte, efter det han
öfvergått till christendomen, och i
hvilken handelsplats samma konung lät
uppföra en kyrka, hvilken som domkyrka
snart efterträdde vestgötarnes likaledes
af kon. Olof byggda första kathedral i
Husaby. Såsom konungaboning och
biskopssäte förkofrade sig snart orten
och blef ansedd som en af rikets
hufvudstäder. Imellertid fortfor hedendomen
äfven i Westergötland länge vid
kristendomens sida, och först i Håkan Rödes
tid skall Frej a-templet härstädes hafva
blifvit förstördt. Men sedan
kristendomen blifvit fast rotad, tillväxte staden
allt mer i rikedom och anseende samt
behöll detta äfven sedan konungarne tagit
sitt säte i det nyanlagda Stockholm.
Att under Folkunga-ättens tid Skara
var en vigtig stad, bevisas af flera
tilldragelser, för hvilka den var skådeplatsen.
Redan 1278 härjadt af Danskarne, som
under sin konung Erik Glipping, inbrutit
i Westergötland, bevittnade Skara år
1280 en händelse, som bevisade, huru
föga den regerande grenen af
Folkungarnes oroliga slägt kunde räkna på de
öfriga slägtgrenarnes trohet och bistånd.
Konung Magnus, af det tacksamma
folket kallad »Ladulås», ett namn, hvilket
enligt gamle kung Göstafs vittnesbörd gör
honom större ära än »om han vore
kallad en Romersk kejsare», hade med
förbigående af sina fränder egnat sin
ynnest åt en dansk riddare, herr
Ingemar Nilsson, hvilken fått konungens egen
syster till äkta. Sådant kunde den
högt-sträfvande slägten icke smälta. Konung
Magnus’ gemål, drottning Hedvig, hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
