Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skara.
Skara.
117
ofvannämnda år inträffat i Skara,
beledsagad af hr Ingemar, tör att der raka
sin fader, grefve Gerhard af Holstein,
och detta tillfälle beslöto de missnöjda
Folkungarne att begagna. De öfverföllo
drottningen och hennes följe midt under
gästabudsglädjen; hr Ingemar blef
ihjälslagen, grefve Gerhard sattes i förvar på
slottet Ymseborg, och drottningen
räddade sig endast genom skyndsam flykt till
Dominikauer-munkarnes kloster, hvars
helighet skyddade henne för förgripelser
mot hennes person. Af historien veta
vi, att kon. Magnus, som icke vågade
använda våld, anlitade list för att befria
sin svärfar ur fångenskapen. Han
lof-ordade sina fränder för deras nit om
svenska namnets heder, bad dem lösgifva
grefve Gerhard och bjöd dem till
Jarla-qvist att der fira försoningen. Men när
Folkungarne väl infunnit sig der,
af-kastade Magnus masken. Han lät fängsla
sina fränder och föra dem till Stockholm,
der de, anklagade för »majestätsbrott»,
halshöggos allesammans, med undantag
af en enda, som fick lösa sitt lif med
dryga böter. Och sedan den tiden
af-hördes Folkungaslägten aldrig mer;
endast den regerande grenen fortfor ännu
att med blodsutgjutelse och brott besudla
thronen.
I Skara sammanträdde 1282 Magnus
Ladulås och Erik Glipping, hvilkas der
afslutna förbund ytterligare bekräftades
genom den förres sons, Birgers,
förmälning med kon. Eriks dotter. I Skara
uppgjorde också kon. Magnus sitt
testamente i början af år 1285, och år 1289
ingicks i samma stad en förlikning
mellan konungen och biskop Brynolf
Algotsson i Skara, hvilken för ett af hans
broder Carl begånget kloster-rof blifvit
tillika med hela sin slägt af konungen
förföljd och strängt bestraffad.
Knäbö-jande måste den mägtige konungen bedja
den med Roms bannstråle utrustade och
derföre ännu mägtigare prelaten om
tillgift samt ur fängelset utsläppa hans fader,
lagman Algot, hvilken likaledes var
oskyldig i sonens förseelse.
Under den sedan följande
brödrastriden höllo hertigarne Erik och
Waldemar Skara besatt mot sin bror, kon.
Birger, och till Skara flydde äfven
hertiginnorna, sedan deras män omkommit
i Nyköpings-gästabudet; der valdes äfven
riddar Matts Kettilmundsson till Sveriges
rikes föreståndare under kon. Magnus
Erikssons minderårighet. Stadens vigt
under medeltiden bevisas ytterligare
genom talrika derstädes hållna möten och
sammankomster, t. ex. herredagen år
1322, der de förnäma, rådet, »optimates
et barones regni Sveciæ» öfverenskommo
om gemensamt bistånd mot alla inre och
yttre fiender, särdeles utländningar, och
1396, då Margaretha här lät till sin
efterträdare utse sin systerdotters son,
Henrik af Pommern, hvilken, för att bli
svenskarne mer behaglig, antog det i
Sverige af gammalt älskade namnet Erik.
Sexton år före denna händelse hade staden
afbrunnit, men likväl på denna korta tid
så repat sig, att ett riksmöte der kunde
sammanträda. Att ytterligare uppräkna
de herremöten och riksdagar, som under
medeltiden höllos i Skara, och af hvilka
flera voro af vigt för hela riket genom
de beslut, som på dem fattades, skulle
vara öfverflödigt; af de redan nämnda
finner man tillräckligt, att staden under
denna tid ännu var ett slags både verldslig
och andlig medelpunkt för hela Sveriges
rike. Den synes alltså hafva varit både
vidsträckt och folkrik samt egde, utom
domkyrkan, icke färre än 7 kyrkor,
helgade åt S:t Petrus, S:t Nicolaus, S:t Lars,
S:t Olof, S:t Karin, en Hel. Kors-kyrka
och en Helgeandshus-kyrka, utom talrika
kapell och tvenne kloster, ett tillhörigt
Dominikaner- och ett Franciscaner-Orden.
Det förstnämnda, kalladt S:t Olofs kloster
och troligen anlagdt af kon. Erik XI,
blef genom testamenten och donationer
småningom rikt och räknade bland sina
priorer flera inflytelserika män, men
indrogs genom 1527 års riksdagsbeslut
och blef genom en eldsvåda 1566 till
större delen förstördt. Det sednare, S:t
Katharina kloster, rikt doteradt af kon.
Magnus Ladulås, om än icke uppbygdt
af honom, delade det andras öde och
blef under Gustaf I:s tid nedbrutet, medan
stenen begagnades till det slott, som kon.
Gustaf lät bygga i staden. Bland
ka-peller nämnas S:t Annas, Själa-altarets,
S:t Nicolai, Helge Ands, S:t Karins m. fl.
Utom slotten Jarlaqvist och Skaraborg,
lät Gustaf Wasa, som ofvan sades,
ytterligare (1545) uppföra ett tredje; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
