Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
S k elfva ni.
Skellefteå.
Scheviaborg, men var då redan förstördt.
— Adressorten är Hessleholm.
Skelfvum, Shjelfvum (i jordeböckerna).
Annex-socken till Husaby pastorat, är
belägen uti Kinnefjerdings härad af
Skaraborgs län, IV2 n- från
Lidköping och ungefär lika långt från Skara;
omgifves i norr af Husaby och Sihl, i
öster af Ledsjö. i söder af Öfva, i vester
af Källby socknar samt innefattar 0,i62
qvadratmil land, fördelade på 15 mtl,
hvaraf 10% mtl skatte, 1% krono, 2%
frälse, och bebodda af öfver 500
inbyggare. — Marken är jemn, rådande
jordmånen lermylla. Skog växer ringa.
Jordbruksfastigheten var år 1863 åsätt ett
taxeringsvärde af 411,070 rdr rmt, annan
fastighet 50,050 rdr. — Kyrkan, belägen
l/2 mil från moderkyrkan, är af hög
ålder, byggd af huggen sandsten; har
ett spetsigt torn. I socknen finnes en
af Westergötlands bästa helsobrunnar, den
s. k. Luncls, redan beskrifven på sitt
ställe, der den efter Tuneld blifvit
origtigt uppgifven ligga i Öfva socken. —
Af byar och gårdar må nämnas:
Skjelf-vum, 3 mtl skatte, 1 mtl frälse, 1 mtl
krono, det sednare kyrkoherdens stom;
i denna by finnes största egendomen,
ll/i6 mtl ’skatte, tax. till 28,875 rdr.
— Suntrelje bv, se den art.; i denna
by är 1/2 mtl krono sergeants-boställe.
— Vg mtl Jonstorp öx underjägare-boställe.
— V2 frälse Heljemon, med Brundsborgs
mosse, lyder under Mariedals egendom i
Öfva socken. — Göttorps by, på 3l/2
mantal skatte, % mtl krono, det
sednare indraget militiæ-boställe. Denna by
angifves på Topografiska corpsens karta
ligga inom Husaby socken. — Adress:
Mariestad.
Skelinge, ett fiskläge på skånska
kusten, 1 mil söder om Cimbrishamn,
har ren ankargrund med 4 till 5 famnars
djup, några kabellängder från stranden.
Skellefteå elf, som i Lappmarken
kallas Skählut eller Skelleteno, hvilket
öfversättes ined Spakan, är ett betydande
vattendrag i ^Vesterbotten, beräknadt att
hafva 34 mil i längd; det upprinner från
sjöarna Gojaur och Si l to t vid Jurafjellet
i Piteå lappmark och sammanflyter, jemte
andra smärre floder, i sjön Sädva, derifrån
elfven medelst ett vattenfall går in i
Hornafvan, hvari Bartaur och Rebnejaur
äfven inlöpa, sammanbinder vidare
Hornafvan med Udjaur och går, förstärkt från
Aisjaur, till Stora/van. Eran denna
vattenkedja af vid pass 10 mils längd
löper elfven genom Nautajaur nedåt
kustlandet och genom Norsjö, der Malån
tillstöter, samt Skellefteå socknar, der den
bildar 2 ansenliga vattenfall,
Bomans-forsen och Finnforsen (se den art.), af
hvilka det förstnämnda är 300 fot högt,
samt faller omsider ut i Bottniska viken.
I denna elf går laxen allenast 3l/2 mil
upp, inan ett tvärfall möter.
Skellefteå. Uppstad, näst den yngsta
bland Sveriges städer, är anlagd enligt
Kongl. Maj:ts bref af den 11 Sept. och
6 Nov. 1845, på norra sidan om och
invid Skellefteå elf, vid pass % mil från
Skellefteå sockenkyrka och IV4 mil från
Ursviks hamn, utan annat allmänt bidrag
än ett räntefrtt statslån af 8,359 rdr
rmt till inköp af krono-skatte-hemmanen
§f mtl M 6 och 8 i Norrböle by. En
kostnad af 3,000 rdr s.m. har dessutom
måst göras för gräfning af en kanal
till befordrande af stadsplanens fasthet
och säkrare grund för byggnader. Under
den 6 Sept. 1846 utfärdades
byggnadsordning och reglemente för den nya
staden, som år 1855 hade 32 hus och
tomter, men dock icke mindre än 18
handlande samt 19 handtverkare.
Dessutom hade den ett ölbryggeri, 2
garfverier och ett färgeri. Ar 1857 hade
handladernas antal uppgått till 26 med
23 personers betjening, men år 1860
åter nedgått till 20; enl.
landshöfdinge-embetets sista femårsberättelse utgjorde
de handlandes antal 15, idkande
minuthandel med 12 personers betjening, samt
17, handlande med egna tillverkningar,
och 1 qvinna, idkande handel enl. 4 §
handelsordningen.
Namnet, så väl stadens, som socknens,
hvarifrån det är lånadt, härledes derifrån,
att den sednare fordom benämndes
Skel-dept, Skellopt och Skelut af det vattendrag
som här framgår från norska fjellen, och
som i Lappmarken kallas Skäldut. Staden
har flera vackra hus. År 1860 funnos
38 bebyggda och 82 obebyggda tomter.
Här finnes telegrafstation af 2:dra
klassen, med 2 ord. tjenstemän, 2 apparater
i bruk, 1 i reserv; filialbank; postkon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
