Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skellefteå.
toret är i Sunnanå by i socknen.
Folkmängden utgjorde år 1863 omkr. 440
personer på 74 hushåll, och företer
Skellefteå den sällsyntheten bland Sveriges
städer att hafva fler af man-än qvinkön.
Skellefteå sockenkyrka är tillika
stadens och beskrifves under art. Skellefteå
pastorat och socken.
Folkskoleundervisningen i Skellefteå stad är gemensam
med socknens, hvartill hänvisas.
Stadens handel består i export af
tjära, bjelkar, sparrar, plankor och bräder
med befraktade norska och andra
nationers fartyg; den har under de sednaste
åren varit betydlig, hufvudsakligen på
utrikes orter. Införseln har utgjorts af
spannmål, salt och hvarjehanda
köpmannavaror. Handeln med dessa varor
bedrifves i staden till det mesta i utbyte
mot landtmannaprodukter och har varit
liflig. År 1862 egde staden 13 fartyg
af tillsammans 1,341 lästers (772,5
ny-lästers) drägtighet. Af fartyg, tillhöriga
stadens handlande, hafva 6 st.
hufvudsakligen blifvit använda för utrikes
fraktfart och 4 gått på platser, dels inom
riket och dels på utlandet inom
Östersjön, de sistnämnda med ortens produkter.
Fast egendom inom staden var åsätt ett
tax.värde af 186,465 rdr och tillhörande
egendom inom socknen 456,000 rdr.
Bevillningsafgiften för inkomst var 1,237
rdr rmt.
O 9
Ar 1839 inrättade assessor Plagemann
i Skellefteå den första svenska fabriken
för tillverkning af gelatin utan renhorn,
hvilka renarne årligen fälla; fabriken
fortfar ännu och eges af enskild person.
— Ursviken, hamn för Skellefteå stad,
är 4 à 5 alnar djup, försedd med
barlastbryggor, tilläggningsbrygga för
ångbåtar och uppläggningsplatser för de
trävaror, som härifrån utskeppas. En
ångsåg är anlagd invid hamnen. Intet
fartyg kan uppkomma till staden, och
större kunna ej komma närmare än på
en mils afstånd, vid Bockholmen och
Ursviken, der elfven faller ut i hafvet.
En 450 alnar lång bro leder öfver den
breda Skellefteå-elfven till den på andra
sidan liggande Sunnanå by. —
Stadsjorden består af 33 tid åker, äng, tomter
och trädgårdar, 280 tid skog och
betesmark, hvartill komma 8 tid impedimenter,
eller tillsammantaget 313 tid. Åkerjorden
Skellefteå. 147
består af sand och sandmylla.
Stadsplanens areal utgör 52 tid 26 kpl., enligt
Stat. Centralbyråns uppgift; men enligt
Landshöfdinge-embetets sednaste
femårsberättelse af 834/7 tunnl.; stadens
jordegendom, utgörande 5:V64 mtl (4^ mtl
enl. tax.längden) i förenämnde by, utgör
348%4 tunnland.
Staden lyder, i afseende på ordnings-,
polis- och allmänna ekonomiska ärenden,
under Kongl. Maj:ts befallningshafvande
och ortens kronobetjening, i hvad som
angår lagskipningen, under Skellefteå
häradsrätt, samt i fråga om
kyrkoväsendet under Skellefteå pastorat, hvarmed
läkare- och fattigvården är gemensam.
Marknader hållas årligen och vanligen i
Mars, Augusti och December.
Skellefteå. Konsistorielt pastorat af
2:dra klassen, hörande till Westerbottens
2:dra kontrakt af Hernösands stift,
utgöres af Skellefteå stad och socken med
Ytterstforss bruksförsamling, innefattande
169fJJ mtl (eller 175 enligt
mantalslängden) på en areal af 56,719 qvadratmil
land; dessutom upptagas 5,185 qvadratmil
af vatten. Folkmängden, som på
1840-talet uppgafs till c:a 12,000, uppgifves nu
till omkring 17,000 personer.
Pastoratet var fordom lika stort med Uppsala
län, men har, efter 1834, ej mer än
af fordna vidden, ehuru längden vid
hafskusten, som är 9 mil, förblifvit
oförändrad. Bland kyrkoherdar må nämnas
den snillrike Högström, som gjort sig högt
förtjent om Lappland, och lians svärson,
sedermera biskopen i stiftet, Carl Gustaf
Nordin. — Skellefteå, socken uti
Westerbottens läns 2:dra fögderi, belägen vid
en hafsvik, 8 mil söder från Piteå och
12l/o från Umeå, utgör till större
delen en ådal omkring Skellefteå elf,
som i Lappmarken kallas Skäldut och
gifvit socknen dess namn, samt till en
mindre del en ådal kring Bijskeån,
kom-i mande från Pite lappmark, och vid hvars
utlopp i Byskefjärden ligger Ytterstfors
glasbruk, sågverk och brukskyrka. Utom
dessa tvenne floder, utfalla i hafvet
Bur-ån, v4 mil nedom Bure finbladiga
sågverk, Storkägeån, med god hamn vid
utloppet, Tåmeån, Åby elf, kommande
från Arvidsjaurs lappmarks socken och
genomflytaude Piteå och Skellefteå
socknar till Åbyfjärden; 1V4 mil norr om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
