Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skellefteå.
Sken. , 149
inrättades år 1848 särskildt för denna
socken. Här finnes bildad en b. k.
Nödhjelpskassa från år 1840 med
reglemente från den 15 Februari 1853 för
10 år. Kassans ändamål är att i hårda år
lemna understöd åt medellösa, som
dertill genom tillskott gjort sig berättigade;
afgiften utgör minst 6 sk. och högst 3
rdr rmt. Kassans behållning vid 1863
års slut var 29,000 rdr rmt.
Här finnes äfven sparbank sedan år
1853, der högsta insättningssumman var
år 1860, uppgående till 8,995 rdr, och
den lägsta år 1858, endast 605 rdr.
Socknen har marknadsplats och eget
postkontor samt tingsställe i Sunnanå
by; här finnes äfven apothek och
pro-vincialläkarestation samt enda
skjutföreningen i länet. 1 Storkågeå by, som i
äldre tider varit bytesplats, belägen 1
mil norr om kyrkan, har fråga varit om
stads anläggande, då Piteå gamla stad
förstördes år 1666 genom vådeld. Den
nva staden var ämnad att erhålla nam-
w
net Hedvigsstad; men anläggningeu blef
om intet derigenom, att de handlande i
Umeå och Piteå lade sig med ali makt
deremot.
Af socknens många fornminnen må
blott nämnas lemningar af ett stenhus,
hvilket anses varit ett kloster, samt efter
ett s. k. »Buregille» på en holme. Bland
fordom här bosatta Birkarlar nämnes en
höfvidsman, Per Olsson, hvilken var
svåger med erkebiskop Petrus Kenicius,
och som haft tre söner, hvilka sägas
hafva uppbyggt Torneå stad. Uti byn
Er sinar k föddes den 1 Juli 1777 af
bondeföräldrar Gabr. Marklin, om
hvilken det heter i Biogr. Lex., »att ingen
enskild i vårt land lärer väl ega så
dyrbara samlingar af petrificater, snäckor,
insekter in. fl. till naturalhistorien
hörande föremål, äfvensom böcker i denna
vetenskap; till hans samlingar eger hvarje
student fritt tillträde.» Af historiska
minnen eger socknen ett från den 15
Maj 1809, då en rysk armékår
tillfångatog ett detachement af 600 man under
öfverste-löjtn. Furumarks befäl; vid samma
tillfälle förlorades en stor del af kronans
förråder. Om en ö i viken, och som
årligen förminskas, skall enligt sägnen
S:t Staffan hafva profeterat, att när den
alldeles försvunnit skall Yttersta Domen
inträffa Uti Innerviks by lefde ännu år
1862 en gammal veteran, öfvergifven,
framsläpande sina dagar i armod. Han
är, enligt Umeåbladet, född 1780 och
ingick i krigstjenst 1803.
Bland god9, gårdar och verk märkas:
Ytterstfors jern- och glasbruk samt sågverk. —
Lejonströms 2 sågar med 5 ramar, med underl. V4
skatte Degerbyn, Vg sk. Klutmark, Johannisfors
såg med 2 ramar, Sävenäs ångsåg äfven med 2
ramar, egas af ett bolag, allts. tax. till 360,000
rdr. — Sävenäs stålverk. — Brännfors finblad.
såg med 4 ramar, tax. till 235,000 rdr;
Ilolm-fors finbl. såg med 2 ramar, tax. till 80,000
rdr rmt. — Bureå sågverk med 5/16 mantal i
Bureå, ö/24 mtl i Häggnàs, 1/8 Bergfors, jemte
laxfiske, tax. till 105,000 rdr. — Sågar finnas
vidare i följande bvar: Ersmark, Gagsmark,
Kallbomark, Östbäck. Östanbäck, Ostvik, Frostkåge,
Drängsmark, Fallfors, Waruträsk, Nyholmsfors,
Klintfors, Myckle, Gummark, Holmsvattnet och
Krokfors; de flesta af dessa byar ega äfven
laxfiske, som finnes äfven vid Degerby, Skrämträsk,
Klutmark, Lund, Medle, Abyn, Tämeå, Stensjön,
Hedensbyn, Morön, Boviken, Böhle, Fahlmark,
Häggbote och Ragvaldsträsk. — Alderholmens
skeppsvarf uti byn Ytter-Ursvik. —
Boställs-hemman äro: 1;]]- mtl, kyrkoherdens; tvenne
komministrar finnas med hvardera mtl; Vj
mtl i Storkåge by är f. d. kapi tens-, mtl
Strömsnäs löjtnants-, ^V mtl Nyborg
kapiteus-boställe. — Romersöarne höra till Piteå stad. —
Adress: Skellefteå.
Skellnora. Kongsgård af tre och
3/8 mtl krono (ej 3% efter Tuneld) uti
Fresta socken af Wallentuna härad och
Stockholms län, vid Norrvikens östra
strand, der Wallentunasjöns vatten
utlöper, har från 1276, åtminstone delvis,
varit kyrkogods, från 1389 Wadstena
klosters egendom genom gåfva af Carl
Ulfson Sparre; kom år 1410 till mågen
Knut Bonde för en tid, indrogs från
kyrkan vid reformationen och skänktes
1561 af kon. Erik XIV till ståthållaren,
sedermera riksrådet och amiralen, frih.
Claës Christerson Horn, innehades i
början på 1600-talet af Berfeldt, sednare
åter af Horns måg, r. r. Per Person
Sparre, från hvars fru det reducerades
af kon. Carl XI, och har derefter varit
kungsgård och utarrenderad. Gården är
bebyggd med ett stort stenhus, först
uppfördt 1663, nedrifvet 1740 och åter
uppbygdt; härtill höra vacker trädgård
och qvarn. Stället finnes afritadt i gr.
Dalbergs Svecia Ant. et Hodierna.
Sken. By uti Annerstads socken af
Sunnerbo härad och Kronobergs län, af
2 mtl sk., V4 mtl fr. gästgifveri, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
