- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
150

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

150 Skene.

Skeninge.

lädergarfveri, bränneri, 1 såg- och 2
rajölqvarnar, ålfiske och förut äfven
pappersbruk, är belägen vid den vattenrika
Bolmån, l/g mil vester om kyrkan, som
ligger 8l/2 mil från Wexiö. I denna by
med cirka 135 inbyggare föddes år
1649 af bondeföräldrar sedermera
domprosten Enevald Widebeck, död som
biskop i Lund. Han kallade sig
Wide-bäck efter videbuskarna vid bräddarne af
en bäck i närheten af fädernehemmet,
har utgifvit flera skrifter och räknas
bland våra i grekiska lärda män och,
hvad ännu mera, en sann andans man.
Skens fiske vid Bolmåns utfall ur
Bolmen, deri kungslotten sålts af konung
Knut Eriksson (1167—1199) till
Nydala kloster, nämnes i våra äldsta
diplo-mer, kalladt Skent, Skætin 1200—54 och
tillhörde den gamla småländska slägten
Natt och Dag. Riksrådet Bengt
Mattssons söner afstodo detta fiske åt
munkarne i Nydala omkring 1219; den del,
som tillhört Byarumsklostret, såldes, efter
nunnornas afflyttning till Skokloster, af
priorissan Benedicta till Nydala 1254.
Vid 1760 hade kyrkoherden 96 ålar i
tionde at detta fiske. Det har den 3
April 1846 blifvit af kronan under vissa
vilkor afstådt till bolaget för sänkning
af sjöarna Bolmen och Drafven.
Pappersbruket anlades 1681 (P) af
kyrkoherden J. Wallin; af egare nämnas
vidare länsman Nils, fader till
förutnämnde Widebeck; år 1838 var
löjtnant Hammarberg egare. Ar 1819
anlades garfveriet utaf faktor S. Norlander,
som ännu är deraf egare. Af
närvarande egare nämnas vidare häradsskrifvare
O. Verdier och handlanden Mattsson.
Hela fastighetsvärdet var i 1863 års
bevillning upptaget till 68,000 rdr rmt.
Nämnda år utgjorde l7/8 mtl Sken med
|| mtl utgårdar en för ståndspersoner
bebyggd egendom, hvartill hörde flera
af ofvannämnda verk. Från
gästgifvare-gården skjutsas till

Trollestorp n. o.....lVg mil.

Hamneda s. o......I1/., »

Wrå i vester . . . . . l*/2 Ä

Skene, en by uti Örby socken, Marks
härad af Elfsborgs län, V4 mil n. v.
från kyrkan, som ligger 3:Vg från
Borås, innefattar 3 mtl frälse, 2l/s mtl
skatte, l/2 mtl krono, på 13 bruknings-

delar, och beboddes år 1863 af 362
inbyggare på 97 hushåll. Här är
post-expedition, marknadsplats och nyligen
inrättadt apothek samt gästgifvaregård,
hvarifrån skjutsas till

Ramslätt n. 0. - - IV. mil.
Seglered n. v. . . 1% »
Bonared v..... . . 1 »
Hunnaryd ö..... . . 1% »
Sundholmen s. v. . . . . iv8 »

Skeninge (Skenninge). Uppstad, be-

lägen uti Göstrings härad af Linköpings
län, på den rika Östgötaslätten, 245/8
mil från Stockholm, 3 mil från
Linköping, IV4 mil från Wadstena, har namn
af den genom staden flytande Skenaån,
som vid islossningen under 4 à 5 dygn
med stark fart skenar åstad liksom en
vild häst, hvilket anses gifvit
anledningen till namnet. Tiden för stadens
an-läggning får man söka långt tillbaka i
hedendomen; så väl äldre som yngre
historieskrifvare tala om den urgamla
staden Skeninge, som hade redan under
Sverker I:s tid, omkring år 1135, så
tillväxt, att den kallades Caput Gothia?
eller Göta rikes hufvudstad och ett stort
handelssamhälle (magni commerciicivitas).
Den räknade ock 1,800 bofaste borgare
och 4,000 köpmansgesäller, hvadan
staden anses hafva intagit en mycket
vidsträcktare område än nu, eller haft
åtminstone en genomskärning af enfjerdings
väg, samt äfven drifvit en vidsträckt
handel öfver allt i mellersta Sverige,
enär vid den tiden hvarken Wadstena,
Askersund eller Jönköping funnos till
och Linköping endast var ett
klosterhemvist. Benämningen Kungshögahatt,
såsom högsta punkten af
Löfvingsborgs-slätten kallas, anses hafva afseende på
den kungsgård, som skall hafva legat
vid Löfvingsborg, der stadens myndiga
män och fogdar antagas haft sin
hof-hållning. Bland dessa konungs-fogdar
omnämnes en från Helsingland af
ovanlig längd, Thore Lång, till hvars ära
en stod varit upprest på stadens torg,
midtemot nuvarande rådhuset. Att
Skeninge haft sin egen rätt, hvarifrån
intet vad egde rum, antages af det
vidtutbredda ordspråket: För Skeninge rätt
och Wadstena slätt bevare oss milde
Herre Gad! Rätten var ock så sträng,
att stöld af blott sex styfvers värde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/6/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free