Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 Skillinge.
Skenas.
vara den yngsta af stadens fordna trenne.
Hon är af tegel, 68 alnar lång och 33
alnar bred samt har ett 52 alnar högt
torn. Östra gafveln prydd med nischer.
I det inre finnas många märkliga
graf-stenar.*) En ny kyrkogård är invigd utom
staden. Rådhuset vid stora torget, 2
våningar högt och af sten, är uppfördt
1770. För öfrigt har staden apothek,
postkontor, brandförsäkringskomitté m.m.
— Folkmängden, som år 1760 utgjordes
af 640, år 1815 af 851, år 1850 af
1,224, uppgick den 1 Januari 1864 till
1,542 personer.
Stadens styrelse består af borgmästare
och 3 rådmän; ännu 1683 hade den 2
borgmästare och har äfven haft 6
rådmän. I kyrkligt hänseende utgör
Skeninge ett regalt pastorat af l-.sta klassen
med Helgona och Bjälbo
landsförsamlingar till annexer; det hörer till Göstrings
kontrakt af Linköpings stift. I fråga
om undervisningsanstalter har staden 2:ne
skolor, stadsskolan med en rektor samt
folkskolan med 115 barn.
Tillväxten uti folkmängd, såsom ofvan
är visad, härrörer utaf det, sedan laga
skiftet egt rum, förbättrade jordbruket
på den staden tillhöriga mark, utgörande
1,240 tid åker, 50 tid äng, 400 tid
skog och beten, tillsammans 1,690 tid,
eller enligt ingeniör Ljunggrens karta
1,817 tid, satta i mtl till 213/4 hemman;
detta är numera grundvalen för stadens
bestånd, jemte de fyra marknaderna:
Walborgs-, Olofs-, Mor- och
Mickels-messorna (i Februari, Maj, Augusti och
September), som äro i synnerhet af
betydenhet för oxhandelns skull.
Marknaden i Augusti kommer likväl hädanefter,
enl. Kommerce-kollegii tillkännagifvande,
att utbytas mot en frimarknad i
September. Handeln bedrefs år 1810 af 7,
1862 af 16 personer med 18 personers
betjening, hvilka erlade i bevillning 208
rdr 50 öre. Handtverkerierna sysselsatte
år 1862: 43 personer med 88 arbetare,
hvarjemte 51 idkade handtverk såsom
försörjningsmedel; i bevillning erlades
3561/2 rdr rmt. Af fabriker funnos 3
färgerier, 1 ätticksfabrik med 11
arbetare; bevillningen uppgick nämnda år
*) Se Kon9tanteckningar under en resa år 1849
af professor Brunius.
O
till 37 rdr rmt. År 1815 uppgifves
staden haft en tapetfabrik och 1
spinnskola. — Uppskattningsvärdet 1862 var
864,176 rdr rmt, hvaraf 465,458 rdr
för hustomter, utom allmänna byggnader,
taxerade till 27,800 rdr, 370,918 rdr
för stadens jord. Bevillningen erlades
år 1862 med 1,637 rdr 61 öre, hvaraf
1,044 rdr för inkomst och 249 rdr 40
öre utgörande personliga skyddsafgiften.
— Staden, som år 1664 innehade det
47:de rummet bland rikets städer, 1735
liksom 1816 det 49:de, 1845 åter det
47:de, innehar nu det 51:sta. I sitt
vapen förde staden i äldre tider jungfru
Mariæ bild med en gyllene krona och
Jesusbarnet på armen; men i nyare sigill
bär hon i stället spira. Staden eger
diligenskommunikation med Norrköping.
Skenäs. Ett mantal frälse-säteri uti
Westra Wingåkers socken af Nyköpings
län, beläget på en vacker, med ek och
annan löfskog bevuxen landtunga vid
Kolsnarens norra strand, 3/4 mil från
Westra Wingåkers station, 7l/2 mil från
Nyköping; utgör med Sund V4 mantal
frälse-säteri samt 10l/2 mtl underlydande
(häraf 3/g mtl Båssenberga och l/s mtl
Svanvik sammanbyggda med Skenäs) ett
gods, tax. till 213,600 rdr rmt, häri
inberäknadt värdet af Låttra qvarn och
Båssenberga såg samt frälse-räntor af
2% mantal. Tax.värdet för
säterihem-manen, lV4 mtl, var 24,000 rdr rmt.
Skenäs har såsom by lydt under Julita
kloster och omtalas redan 1397 i ett
klosterbref, der Gunnar i Skedbonäs
omtalas; blef först år 1666 en sjelfständig
gård, i det kongl, rådet grefve Erik
Dahlberg utbytte Skenäs mot några
hemman i Halland och förvärfvade det
säterifrihet samt bebyggde gården med 2:iie
stenhusflyglar, af hvilka den ena (den
vestra) ännu står qvar, den andra är
efter en brand 1766 ombyggd. Ar 1691
löste grefve Dahlberg Skenäs ur
reduktionen, och att han ofta och gerna
vistades på denna sin gård, åtminstone
under Carl XLs förmyndares regering,
er-fares af hans dagbok. Erik Dahlbergs
systerson, Aron Leuchovius, som var
inspektor på godset, var farfader till den
frejdade major Ehrengranat, som utmärkte
sig i Finska kriget på 1740-talet. Med
Dahlbergs dotter öfvergick Skenäs till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
