Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SkilUugiuark.
SkiUiugntark. 161
en annan från Norge, som sammanbinder
Nordsjön, Askesjön och Björklången, samt
drifver i förening med förstnämnda
elfvens vattenmassa Skillingsfors bruk och
utfaller slutligen i Glafsfjorden. Från
Holmkärn, i hemmanet Bergeruds egor,
upprinner en bäck, som bestämmer
gränsen mellan Sverige och Norge, undfår i
Östervallskogs socken namnet Långebäck
och kastar sig vid Töcksfors bruk uti
sjön Stora Lee.
Rådande jordmånen är hvad åkern
beträffar egentligen lerblandad sandjord
och lermylla på lerbotten, utom å
hemmanen liögsäteå och Böda, hvarest mindre
lerblandad mylla hvilar på sandbotten.
Ängarne bestå deremot af en sämre
jordart, hvaruti rödmylla ingår såsom
hufvudslag. Så väl åker som äng varierar
betydligt mellan skarpa, ofruktbara kullar
och höjder samt bördiga hö- och
sädes-gifvande dalar.
Mineral- och helsokälior finnas på
åtskilliga ställen, af hvilka en, belägen
i Gunneruds skog, varit begagnad till
helsobrunn, men är nu mer ödelagd.
Goda kallkällor finnas vid de flesta
hemman. Af djurarter påträffas ofta björnen,
mården, gräfsvinet och i vattendragen
uttern. Af trädslag växa ek såväl bland
löfskogen i ängarne, som bland
barrskogen i fjällen. I botaniskt hänseende
besökes socknen ofta af norrska
naturforskare. Folkmängden, som från åren
1689 till 1770 hade ökats till dubbelt,
förminskades dock 1773 till en
tredjedel genom rödsoten, men utgjorde år
1839: 996, och 1862: 1,198 personer.
Angående inbyggarnes lefnadsförhållande,
så anses de öfverträffa häradsboernas i
allmänhet, ty ehuru socknen kan anses
vara isolerad från mer bebyggda och
industriela orter, så träffar man här en
glad, gästfri och belefvad allmoge, som
ej i likhet med den på de flesta orter,
hyser fördomar och misstroende till
herreklassen, utau lefver i ett närmare
samband med detta stånd, emedan allmogen
gerna vill draga fördel af umgänget med
personer, som hafva sett och hört mer
än de sjelfva. Genom idoghet, arbete
och hushållning har välmågan alltid inom
socknen varit rådande, hvilket äfven
visar sig af sockenboernas svar till
krigskommissarien Nils Axelsson, då han, är
vi.
1727 vid sin sons födelse, ville gifva
20 daler till socknens fattiga, »vi tacka
sä mycket, men vi ha inga fattiga!»
Folkets vettgirighet får äfven sin näring af
de böcker sockenbibliotheket erbjuder,
och som ej folkskolan förmår eller har
till uppgift att lemna. På en, vid
Skillingsfors bruk å eu vacker kulle anrättad
bana sammanträffas ungdomen från så
väl denna som angränsande socknar äfven
som från grannriket. Härunder tillställas
väldiga »kämpalekar» och brottande, då
Skillingmarksgossarne ingalunda böja
rygg-för de öfriga; nu mera hafva
exercis-öfningar af båda rikenas skarpskyttar
trädt i stället för der förut rådande
lekarne och torde genom dessa öfningar
inplantas hos gränsboerna i stället för
fordna misshälligheterna begreppet att
de hafva gemensamma intressen att
försvara. Den år 1864 här bildade
skarpskyttekåren hade öfver 40 medlemmar,
som nu torde uppgå till närmare 80 —
ett förhållande till hemmantalet, som
icke någon annan landsbygd i Sverige
torde kunna uppvisa. — Några
våldsamheter eller berusande af starka drvcker
afhöras högst sällan, deremot synes lyxen
i afseende på klädedrägten vara i
tilltagande. Dialekten är, i anseende till
socknens läge vid riksgränsen, till den
grad förnorrskad, att nästan hälften af
ordförrådet börjas efter norska reglor.
Boningshusen äro i allmänhet väl
upptimrade, brädfodrade och betäckta med
tegel, samt 2 våningar höga. I
byggnadsstilen råder stor olikhet, emedan
hvar och en inrättar sin bostad efter egen
smak. Boningshusen utmärka sig för
stor snygghet och ordentlighet så väl
till deras yttre som inre.
Utom åkerbruket, som är
hufvud-näringen, består förnämsta binäringen af
skogseffekter; härtill kommer i 3:dje
rummet handel på Christiania.
Odlingarne hafva på de sednare 60 ä 70 åren
oafbrutet fortgått, så att äldre personer,
som i yngre åren varit vanda att å
främmande orter köpa spannmål, kunna nu
på egen jord skörda tillräcklig bergning.
En sänkning af Gärdskärnet föreslås
såsom skolande förskaffa ytterligare en
mycket god egorymd. Utsädet, som år
1818 uppgafs till 300 t:r, uppgifves år
1853 till 349 t:r hafra, 48V4 t:r råg,
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
