Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 Skilllitgmarlf.
Sktilingmark.
19 t-.r korn, 8% t:r blandsäg, 3l/4 t:r
ärter, 2^ t:r hvete samt 351 t:i*
potates. Inegornas spridda läge uppgifves
som hinder för inrättandet af
cirkulationsbruket och begagnas derföre det
gamla, vanliga ensädet, ehuru en början
till cirkulationen vid flera hemman redan
är gjord. Till bete begagnas isynnerhet
utskogen, hvarest sommarfähus eller s. k.
Sätrer äro inrättade. Vanliga tiden för
barrskogens återväxt till sågtimmer är
80 år. Trakthuggningsmethoden har icke
blifvit införd. I afseende på
vattentransporten till förekommande behöfver ha
underjordiska vattenledningar, medelst
genomborrade trädstockar å 3 à 400
alnars längd blifvit inrättade på flera
ställen. Fiske idkas till husbehof.
Fors-ling af timmer, plank och bräder utgör
en god förtjenst för socknens arbetsfolk.
Kreaturs-, ost- och smörhandeln på
Christiania ansågs 1852 inbringa 300
rdr och timmerhandeln 1,800 rdr rmt.
Äfven må i sammanhang med socknens
binäringar omnämnas härvarande verk
och inrättningar, af hvilka Skillingsfors
bruk intager främsta rummet, dessutom
finnas till bruket hörande såg-, tull- och
husbehofsqvarnar; Johannisbergs färgeri
och garfveri-inrättning, belägen på
Ole-ruds egor; garfveri och tegelslageri finnas
på Sundshagens egor, handelslägenheter
vid Holmserud och Olerud. Kyrkan var
i äldsta tider belägen på Rambolsmoen i
Medskogs gäll i Norge, der tomten ännu
är synlig. På den tiden utgjorde
Skil-lingmark, Jernskog och en del af
sistnämnda gall, en enda församling, men
som omsider kyrkan blef för trång,
beslöto de att bygga hvar sin, då
Skilling-marks uppbyggdes på Klefveneudden.
Traditionen om ställets utväljande och
den deraf gjorda namnhärledningen, som
är anförd under art. Jernskogs socken,
synes mindre trovärdig, då socknens
äldsta namn Skeringamark och
sedermera Skiljemark häntyda på dess
belägenhet vid gränsen. Kyrkan, som
ned-refs år 1690, ansågs då vara omkring
300 år gammal. Den nuvarande kyrkan,
som är belägen på ett vackert ed mellan
Askesjön och Björklången, uppbyggdes
af trä i rectangelform med torn 1690;
kostnaden bestreds ensamt af socknens
dåvarande ringa antal matlag, uppgående
till endast 38. Bakom altaret hänger
en gammal värja, som jemte 20 daler
blifvit hitskänkta af kapiten Joh. Lange,
som efter tjenstgöringen i Norge under
Armfelt år 1718 anlände hit och dog i
hemmanet Bön år 1734.
Barnundervisningen bestrides uti en flyttbar folkskola
af en examinerad lärare; barnens antal
uppgick 1862 till 128.
Inga anmärkningsvärda fornlemningar
finnas, deremot må nämnas af forntida
märkvärdiga män bonden Anders
Jacobson från Gunnerud, född i Köhla socken
och hvars bedrift under Gyldenlöwskriget
1675 är omnämnd under art. Jernskog.
Han underskref konung Carl XLs
kneckte-kontrakt i Carlstad år 1688, då han
vid samma tillfälle utverkade lindring i
roteringen för en del hemman inom
Nordmarks härad och synnerligast för
Skil-lingmarks socken. För sina ådagalagda
medborgerliga förtjenster, i så väl
krigs-som fredstider, fick han af kon. Carl XI
hemmanet Gunnerud, som då i
skattevrak hade hemfallit till kronan, till
skänks på lifstid jemte V4 mtl Kronan
i Jernskogs socken, med skattefrihet samt
rättighet för efterkommande att få
Gunnerud förmedladt från 1 till 1/2 mtl.
Han dog 1708. På Skillingmarks
gränstullkammare föddes den 8 Dec. 1727,
sedermera presidenten i Svea Hofrätt,
friherre Axel von Axelsson, fadern var
gränsinspektoren och krigskommissarien
Nils Axelsson. Af gamla handlingar,
förvarade i kyrkan upplyses, att socknen
varit åtskilliga gånger hemsökt af krigets
förödelser, såsom under Sjuårsfejden,
Kalmarekriget, Danska Hannibalsfejden år
1644, Krabbefejden 1657, samt under
Gyldenlöwskriget 1675, mest led
socknen deraf år 1709, då Norrmännen från
bönderna borttogo hästar, boskap,
lösören och sjelfva plogredskapen, hvarvid
hemmanet Böda skall hafva lidit största
o
förlusten. Ar 1808 plundrades hemmanet
Högsäters spannmålsbodar och visthus.
Af anförda fakta visar sig förmånen af
föreningen rikena emellan, då nu mer
vänskap och förtroende är rådande
mellan dem, som fordom voro söndrade
genom afund och hat.
Hemmanen utgöras
af 7% mtl sk.,
hvilka innehades år 1852 af 127
sjelf-egande jordbrukare och en arrendator.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
