Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skokloster.
Skokloster. 173
och hyfsning rådt bland allmogen. Den
skilde sig ock från nästgränsande
socknars invånare till klädedrägten, hvilken
beskrifves på följande sätt: karlarne
begagnade tröjor af kläde, som räckte till
midten af låret, varande vidare nedåt
med stora rynkor, hvilka sammandrogos
under bröstet och förenade sig ined en
slät bröstlapp och ryggruta, hvarvid
åtelen styf krage, dels utstickad och dels
utskuren, var fäst. Utskärningarne voro
dels trinda, dels fyrkantiga, med litser
eller snören omkringsömmade. På samma
sätt var den utsirad vid händerna, på
axlarna och på båda sidor, der den
sam-manhäktades. Hålen, som blifvit fvllda
9 v
med tyg af annan färg, kallades
poss-raohol och klädet possmokläde. Byxorna,
som slutade nedanföre knäet, fästades
der med stora baudrosor och voro
mycket vida nedtill men åtsittande uppåt.
Skorna voro jemväl prydda med stora
bandrosor. De äldre karlarne nyttjade
stridshamrar; men de yngre voro
obeväpnade. Qvinnorna hade mycket vida
kjortlar, kassjacka och korsmössa med många
perlor utstickade. Pigorna eller de yngre
hade håret omviradt med vackra band.
Då de blifvit gifta, fästades en
silfver-ked omkring lifvet, hängande sedan
ända ned till benet och försedd i ändan
med en förgylld penning; äfvenså fingo
de ett bälte med en grann utsydd
knif-slida och en nyckelknippa såsom attribut
af den husmoderliga värdigheten. Dessa
voro likväl högtidsdrägterna. Den intill
år 1815 på kyrkovallen årligen den 25
Mars och 24 Juni hållna s. k.
frimarknad har i en sednare tid blifvit afskaffad.
Vanliga folknöjen vid jul och midsommar
äro äfven här gängse. I handaslöjder
äro få utmärkta, endast Lars Jonsson i
Hummeldal anses som ortens
konstfärdigaste båtbyggare. Hufvudnäringar äro
åkerbruk och boskapsskötsel; såsom ett
hinder för den sednares framsteg
uppgifves jordegarens förbud mot försäljning
af foder till att förekomma missbruk,
hvarigenom timothei och klöfver sås
ganska ringa, men brukaren af jorden
tvingas af penningebehof deremot att
beså sina fält med hafra, som han
oförhindrad eger rätt att afyttra. Utsädet,
som år 1810 uppgafs till 300 t:r,
uppgifves år 1848 till 184 t:r råg, 104 t:r
korn, 62 t:r blandsäd, 111/4 t:r hafra,
60 t:r hvete, 87/lfi t:r ärter samt 210
t:r potates; häraf är den, som odlas på
sandjord särdeles god och eftersökt till
utsäde i trakten. Ängarne äro i
allmänhet bördiga och bestå af jemnländig
hård- och sidvall, men äro af ringa
omfång. Här idkas en i vårt land thyvärr
föga använd binäring, nämligen odlingen
af fruktbärande träd. Vid hvarje koja
finnes en trädgårdsanläggning, vid flera
ställen ganska betydlig. Biskötseln är
jemväl tämligen allmän. Fisket lemnar
något till afsalu. God tillgång på vildt
finnes i skogarna.
Angående statsbidrag och
kommunala afgifter må nämnas, att
bevillningen för egendom erlades år 1862 med
109 rdr rmt, för inkomst med 53 rdr
65 öre. Kronotionden är 49 t:r 7 kpr;
kostnaden för rustning och rotering
uppgick 1848 till 1,184 rdr rgs.
Hållskjuts-skyldigheten har genom
entreprenadinrättningen förvandlats till kontant årlig
utskyld af 13 rdr 6 sk. rgs pr mantal.
Väghållningskostnaden anses i ett för
allt uppgå till 10 rdr rgs pr mantal och
diverse afgifter till 9 rdr rgs. För
barnundervisningens befrämjande, — den
bestrides i fast skola af en examinerad
lärare, — finnas åtskilliga donationer,
såsom grefve M. T. Brahes af den 15 Oct.
1822 på dess 66 födelsedag, utgörande
10 t:r råg och 10 t:r korn, hvilka emot
årlig ränta af 3 kpr på tunnan skulle
lika med sockenmagazinets spannmål
utlånas och icke anlitas, förrän räntan kunde
uppfylla sitt ändamål; majoren Poignants,
som 1823 anslagit 5 t:r råg, 5 t-.r korn.
Den 12 Dec. 1832 stiftades
skolinrättningen af grefve M. Brahe och
uppkallades till hugkomst af hans fader Magnus
Fredriks skola. Lärarens lön bestämdes
till 150 rdr, 6 t:r spannmål, 2 lass hö,
2 lass halm jemte bostad af tre rum
och dervid en större trädgård i Flasta
by. Med undantag af 2 t:r spannmål,
som utgå från barnuppfostringsfonden,
bekostas hela aflöningen af godsegaren.
Ett rymligt och vackert hus har blifvit
uppfördt bredvid förra skolbyggnaden af
Skoklosters nuvarande egare,
hofstallmästa-ren, grefve N. Brahe; det innehåller utom
boställsrum och skolsal äfven logis för
de barn, som hafva lång väg att gå från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
