Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
174
Skokloster.
Skokloster. 174
hemmet och behöfva af hvarjehanda
orsaker qvarstadna i skolan. Skolbarnens
antal uppgick 1862 till 69.
Trakten kallas år 1308 Skobohæred.
Med undantag af en s. k.
Skokloster-jordebok af år 1277, deri räntan af
hvarje hel gård upptages till 11 à 12
öre afradspenningar samt 4 pund
afrads-korn, omnämnes icke socknen förrän år
1567 i jordeboken. Monasterium Sko
räknas 1314 till Habohundæri; ett kloster
skall ha funnits här redan år 1169,
hvarom vidare nedan under art.
Skokloster. Den första christna kyrkan skall
enligt sägnen vara uppbyggd af en på
orten då boende mägtig man, vid namn
Thord Bure, efter hvilken kyrkan erhöll
namn, äfvensom landet i lång tid
kallades Burelandet, och till ännu ytterligare
hugkomst blef en sten ristad mannen
till ära, föreställande en ryttare beväpnad
med en lans, som ännu är i behåll och
ligger nära stora porten i nuvarande
kyrkan. Huruvida denna kyrka varit
belägen vid Flasta, der ännu lemningar
efter en kyrkobyggnad finnas, är ovisst;
men att i början af 1700-talet ännu
större delen af tornet och sidomurarne
qvarstodo, finner man af ett i säteriets
bibliothek förvaradt manuskript under
titel: Terra Scogensiz,~sive Schoboland,
historice descripta, författadt af pastor
J. Dryzelius, som äfven uppmätt de
qvarstående ruinerna. Att dessa voro
särdeles bastanta visade sig, då riksrådet
C. G. Wrangel år 1652 lät beskjuta
dem, för att kunna begagna dem till nya
slottsbyggnaden; men försöket
misslyckades, emedan murarna ej kunde
genombrytas. På S:t Augustini dag år 1300
skall det nva, ännu qvarstående templet,
enligt E. Olai, Messenii, med fleras
vittnesbörd, blifvit invigdt af erkebiskop
Nils. Kyrkan är 62 alnar lång, 29V2
alnar bred samt omkring 32 alnar hög;
hon har ursprungligen varit försedd med
2 rader fönster och torn, men vid den
stora reparationen efter eldsvådan
igenmurades öfra fönsterraden, och tiden, när
tornet förstördes, är oviss. Taket är af
jernplåtar, utom sidodelarne, som äro
täckta med spån. Altartafla, predikstol
och andra tillhörigheter äro krigsbyte
från Oliva kloster i Preussen. Vid
sydöstra hörnet af kyrkan och med en gång
derifrån ligger grefliga Wrangelska
grafven, murad af tegel i sexkant och täckt
med en kupol af koppar i götisk stil,
färdigbyggd år 1639. Bland äldre
graf-minnen är en sten med Folkungen
Holm-geirs namn; äfven hans far Knut
Johansson och dennes gemål skola vara här
begrafna, äfvensom skaldinnan fru
Nordenflycht, som bodde vid lägenheten
Qvarnlöth eller Lugnet vid Gårans strand.
Kyrkoherdar nämnas från år 1432, och
socknen utgör nu ett patronelt pastorat
af 3:dje klassen, hvartill Skoklosters
herregårds egare har kallelserätt. Att socknen
varit tidigt bebodd, vittna de på flera
ställen befintliga ättehögar, stenkummel
och tingskretsar, jemte skanslemningar
och offerställen, utom åldriga fynd af
åtskilliga slags vapen, förvarade ibland
samlingarna på Skokloster. Efter R.
Dybeck må följande anföras om socknens
minnesmärken:
Vid Skofjärden, söderut från Skog
slott, reser sig ett skogigt berg, kalladt
Jättestuguberget. Stenhuggartorpet, beläget
på en fri plats med blommiga kullar,
doftande lundar och spelande foglaskaror.
Kyrkberget, der lemningar synas efter
murar. En större ättehög vid Flastad.
Vid Hammarby har nyare forskare funnit
hittills okända minnesmärken. Norr om
Kalfliagen på en enstaka höjd 12
grafkul-lar samt en ättehög. En källa på Myrby
egor, hvarifrån allmogen berättar hvarje
midsommarnatt vin flöda. Hojberget,
beläget nästan midt i skogen. Sjusta
backhage; minnesmärkena här höra till
de märkligaste i socknen och
belägenheten är den skönaste i Upland. Sjusta
hög, den största i socknen, eger 102
alnars omkrets vid roten samt 14 alnars
sluttningshöjd. »Sjustad har i fordna
tider varit en stad, stor såsom sju.»
Qvarnslötborg (se den artikeln). Tvenne
runstenar finnas i muren, som omgifver
den täcka kyrkogården. Norrut på
prest-gårdens egor är en hage med namnet
Asphagen. Der skulle en dag svedjas;
En flicka, som tyckte illa vara, att de
vackra träden förbrändes, satte sig, innan
tändningen skedde, vid en liten rönn,
den hon mycket höll af, troende sig
kunna frälsa telningen. Lunden antändes.
Om man vetat, att flickan befann sig
midt i densamma, förmäles icke; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
