Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
Skälsta.
Skärali.
Duvalls sterbhus. — Enligt folksägnen
och åtskilliga historieskrivares yttranden
skall Gustat Eriksson Wasa uppehållit
sig på Skälisnäs någon tid i Juni månad
1520 under sin färd från Kalmar till
sin svågers gård Tärnö i Södermanland.
Men hvarken Rühs eller Strinnholm
nämna något derom.
Skälsta, Skällsta. Ett mtl
frälsesäteri uti Håtuna socken af Håbo härad
och Uppsala län, beläget inuti landet
omkring 2\’2 uiil i söder från Uppsala,
utgör jemte l/A mtl skatte Råby, 1 mtl
skatte Öfvernibble, ett gods, som egdes
år 1862 af fröknarna Nauckoff. Äldre
egare hafva tillhört slägterna Olivccrantz,
De la Gardie, Fehman 1740.
Säteriets egorymd uppgifves till 2,345
qvadratref, hvaraf 13 äro gårdstomter,
18 trädgård, 721 åker, 64 äng, 1,470
skogsmark (häri inberäknadt andelen af
Bärby utjords skog), 50 till odling tjenlig,
9 vägar. Underlydande bebyggda
lägenheter äro fyra. Enligt Djurberg var Skälsta
år 1818 bebygdt med ett vackert
kalk-rappadt trähus, och skall gården enligt
samma författare då haft hjelpligt höbol,
men brist på skog. Godset taxerades
1862 till 50,500 rdr rmt, hvaraf 36,000
rdr för hufvudgården.
Skälö, kopparmalmsgrufvor på ön
Skälö utanför Gåsefjärden, 2 mil söder
från Westervik, hafva sednast tillhört
ett bolag, hvars direktion bestått af dokt.
N. G. Forling, apothekare N. O.
Danielsson, hrr G. E. Embring, Alb. Tenger och
C. F. WTidegren.
Skämningefors, Skämni?igsfors. Ett
frälse-säteri uti Brandstorps socken af
Wrartofta härad och Skaraborgs län, med
vackert läge nära Wettern, vid
landsvägen mellan Hjo och Jönköpiug, 2 mil
8. v. från förstnämnda och 3l/2 mil n. v.
från sistnämnda stad, nära kyrkan,
består af frälse-säterierna 23/4 mtl
Skumning, 3/4 mtl Askarebol, Vg
Skåningsgården, tillsammans 53/8 mtl, med ett
gemensamt namn af Skämningefors. Det
utgör med underlydande 3/8 mtl skatte,
l3/g mtl frälse, en egendom, hvartill
höra qvarn, såg och bränneri, allts. tax.
1863 till 154,000 rdr rmt.
Säteriet är bebygdt 1814—15 med
med ett tvåvånings stenhus i Toscansk
stil, omgifvet af en vacker trädgård och
park, hvarigenom en å rinner förbi
gården. Åkerjorden består af god
sandmylla, ängen af hårdvall; egendomen har
ymnig skog af ek, björk och al; äfven
furu- och granskog finnes.
Säteriet har tillhört slägten Hård af
Segerstad; den förste af slägten, som
egde Skämmingsfors (Adelns Ättartaflor),
var Olof Hård, ståthållare i Jönköping
1603 och 1612. Han skall varit en
mycket tapper man samt utstått en svår
fångenskap hos kon. Sigismund i Polen.
Skämningsfors reducerades, men utbyttes
åter af sonsonen, öfverjägm. Ad. Hård,
hvars son, öfverste-löjtn. Johan Adolph,
fången vid Pultawa, dog på denna gård
1746. Efter sonens, vice-häradshöfding
Thure Hårds död 1786, synes
egendomen kommit till ryttm. B. G. Lind af
Hageby (i Anreps Adelns Ättartaflor
uppgifves denna gård origtigt ligga i
Småland). Närvarande egare är löjtn.
C. Palm.
Skänklingen. Så kallas östra delen
af Oxabäcks socken i Marks härad och
Elfsborgs län, som i juridiskt och
administrativt hänseende tillhör Holtsljunga
i Kinds härad; den innefattar 2Vg mtl
skatte, l/a krono, 33/8 frälse, bebodda
1863 af 477 inbvggare; tax.värdet var
83,700 rdr rmt,’ deraf 2,400 rdr för
Hallstenstorps, Strömma och Toknarås
qvarnar, Höltö såg och stamp. —
Hemmanens namn äro: Ehmhult,
Gunbjörn-torp, Gårfvidsnäs, Hallstenstorp, Kapellåbo,
Stenshult, Ryd eller Rud, Spjutås, alla
skatte; Backa, Backen, Boasten,
Fager-hult, Höltö, Mögasjö, Strömma och
Tåst-hult, alla frälse.
Skär ali, Skära Lid, en smal
bergsdal mellan väldiga granitväggar, på
gränsen af Christianstads och Malmöhus län
o
samt af Onsjö och Norra Asbo härader,
tager sin början vid de stora mossarna
inom gården Kongaö och sträcker sig
snedt öfver Söderåsens största höjd. Ju
mer dalen intränger i åsen, stiga höjderna,
och vid dess slut ses ofta lodrätt
uppstigande klippor. Dalens rigtning är till
en början östlig, hvarefter den kröker sig
först mot norr och sedan mot nordost,
tilldess den, efter tillsammans en mils
sträckning, slutar vid Råröd, i Riseberga
socken. Namnet Skära Lid har den fått
af Skära-ån, hvilken genomflyter dalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
