Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skärblacka.
Skärf.
203
och sedan genom Bonarps hed faller ut
i Rönne-ån; densamma, nu helt
obetydlig, nästan öfverallt vadbar, anses
dock hafva åstadkommit dessa stora
naturverkningar. — Vegetationen i Skärali
skall hafva mycken likhet med den på
Böhmens berg och på Hartz. Den
märkligaste brådstörtan är den s. k.
Hjorta-bripen; på Liagårdens mark finnas 2:ne
större »jättestugor.» Ett förträffligt
tillhåll för snapphauarne skall ock Skärali
fordom varit; så berättas t. ex., att en
flicka, som tidigt en morgon sökte efter
kreatur, påträffades bredvid Skärali af
en snapphane, som genast förde henne
bort till ett förfärligt bråddjup, med
hotelse att störta henne i djupet; men
dessförinan skulle lion aftaga sig
kläderna. Förgäfves bad lion om
försköning, slutligen anhöll hon likväl, att han
ville vända sig bort, medan lion aftog
lintyget, hvilket snapphanen äfven gjorde.
Men i detsamma skuffade hon honom i
ryggen, och det med sådant eftertryck,
att han, störtande utför branten, fann sin
graf i Skärali. Ännu utvisas platsen på
en under snapphanames tid kringfluten
holme i ett skogskärr, dit folket från
den lilla byn Gillastig i Konga socken
måste fly undan för de hårdhändta
snapp-hanarne. — Tvänne mindre bergsdalar,
Draglien och Ilolien, gå till hutvuddalen
på norra och södra sidan.
Skärblacka. Stångjerns- och
manufakturverk uti Kullerstads socken, llisinge
tingslag af Finspångaläns härad och
Jönköpings län, vid Motala ström; det förra
å Hagets egor, har privil. från 1639—49
och följ. för 300 skü smide vid en härd
och en hammare utom 150 skU
rekog-nition9; det sednare har privilegier från
1777, med en knipp- och sex spikhamrar
samt klippspikstillverkning för 3
maskiner; till verken höra vidare Skärblacka
och Hagets mjölqvarnar med 6 par
stenar, enbladig såg, ett frälse- och ett
krono-ålfiske, en landtegendom af V2
fr-Åby. Enda kända tillverkningen är för
år 1850, af stångjern 725V2 skü och
manufaktur 375 skU\ afsättningen är
öfver Norrköping. — Stångjernsbrukets
fastighetsvärde upptogs i 1863 åra
bevillning till 5,000 rdr, manufakturverkets
till 6,000 rdr.
Skärblacka bruk tillhörde på 1750-
talet P. Agrell och C. Tisell, omkring
1800 och 1820 grefve C. G. Spens,
äfven egare af Grensholm, hvars stora
skogar kommo jernverket till godo; såldes
1824 till E. G. Godenius och af honom
1840 till C. C. Pamp, som lät uppföra
närbelägna Ljusfors bruk; båda bruken
förblefvo på 1850-talet förenade under
enkans tid; 1863 egdes Skärblacka af
brukspatron J. O. Orvall, som äfven är
delegare uti Skärblacka färgqvarn för
tillverkning af bresilja, hvars andra bo
lagsman är grosshandl. J. G. Indebetou.
Gynnsamma belägenheter för anläggande
af flera industriela verk erbjuder
dessutom den rika vattentillgången i
Motala ström. — Vid Skärblacka bruk bodde
1863: 109 personer.
Skärdala. Ett mtl frälse-säteri uti
Ortomta socken, Bankekinds härad och
Linköpings län, har varit bebygdt, men
redan 1700 afhyst under Ekhult i
Björ-sätters socken.
Skärf, Skjerf. Annex-socken till Wings
pastorat, är belägen uti Walle härad af
Skaraborgs län, 1 mil o. n. o. från Skara,
omgifves i norr af Eggby, i öster af
Wariihems, i söder af Lundby, i vester
af Wings socknar samt omfattar 0,2ii
qv.mil, hvaraf O,02i äro vatten. Marken
är i allmänhet jemn, rådande jordmånen
sandblandad svartmylla. De flesta
hemmanen hafva hjelplig skog och några få
ymnig. Socknen, som år 1805 hade 380
och 1863 omkring 550 inbyggare,
består af 12l/i6 skatte, 23/4 krono,
1/2 frälse. Jordbruksfastigheterna
taxerades 1863 till 247,500 rdr och annan
fastighet till 23,500 rdr rmt. — Kyrkan,
belägen !/4 mil från moderförsamlingens,
är gammal, men tillbyggdes 1786 med
sten från det gamla Äxevalla slott och
invigdes i sitt nya skick den 11 Sept.
1791. På kyrkogården finnas
grafmo-numenter uppresta öfver kadetten
Syn-nested (?) och en norsk soldat, begge
aflidna under Axevallalägret 1858. Bland
märkligare män, födda inom socknen,
nämnas biskopen i Skara, Sven Svensson,
född år 1565, och geschwornern vid
Stora Kopparberget, Johan Beronius,
som föddes 1779 på Ingelstorp, 1 mtl
skatte; om honom heter det i
Jernkontorets annaler: »få äro de verk inom
Dannemora bergslag, som ej lemna något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
