Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
Skärkind.
Skärkind.
sydost, W. Husby i öster, Kimstad i norr,
alltifrån Roxens utloppsvik och till
Asp-långens vestra ända; arealen är 0,577
qvadratmil, hvaraf 0,oi3 äro vatten. Invid
Roxen är landet, slätt och sidländt,
österut mot Asplången mer skog- och
bergländigt; längre in i landet omvexla
slätter, bergkullar och kärr, hvilka
sednare i midten kring kyrkan och allt
söder ut tilltaga i mängd och vidd
mellan skogsbackarna, och sydligast ligga
Halleby mossar och sjö. Både
sistnämnda och andra mossar utdikas och
uppodlas småningom. Rådande jordmånen är
dels dungjord i de lägsta trakterna, dels
lera eller mylla med klappersten i de
mellanliggande, dels örjord på de högt
belägna. Man har i denna och andra
bygder sydost om Roxen mot
Söderköping anmärkt mindre nederbörd af
regn och snö än å de angränsande,
hvarföre ock slädföre här är sällsynt.
Hufvudnäringen är åkerbruk; på äng
och bete är ringa tillgång; i en sednare
tid har man egnat mer uppmärksamhet
åt vården om ängarna och i
sammanhang dermed äfven åt boskapsskötseln;
bränvinsbränning idkas här ganska ringa.
För slöjd saknar allmogen både fallenhet
och vilja, till och med redskapen göres
eller köpes af legda arbetare. Af skog
finnes i norra bygden så godt som intet,
i de södra och östra något; der ligga
ock delar af fordna alimänningarne
Allmänna Slätt och Asveden. Socknen, som
år 1810 beboddes af 1,462 och 1863 af
öfver 1,650 personer på 400 hushåll,
innefattar 585/g mtl, hvaraf 297/8 skatte,
4V* krono, 2472 frälse; ali fast
egendom var i 1863 års bevillning åsätt ett
värde af 1,920,110 rdr rmt, hvaraf 2,800
rdr för Lundby mjölqvarn och
Orgeva-dens enbladiga såg. Af indelta arméen
har socknen på sin del 24 man. Af
torp och backstugor har socknen ej
mindre än 210 st., dels dagsverkstorp
under egendomar, dels
förpantningslägen-heter eller intagor å förra allmänningarna,
hvilka innehafvas en kort tid och
af-yttras åter under växande fattigdom.
Äfven statfolk finnes här till ständigt
ökad börda för fattigvården. Imellertid är
ännu mycket qvar af vanlig östgötisk
bergning och sjelfständighet; folklynnet är
trögt och stillsamt, brott sällsynta. Lands-
vägen från Norrköping till Linköping
kommer här in från Kimstad och går
genom socknens nordvestra hörn åt s. v.
till Gista. Af Göta kanal hör hit
mellersta delen af dess sträckning från
Norsholm till Asplången, med Bråttoms sluss
och Björnevads bro.
Skerkind, Skiarking, Scherkind
förekommer 1312; åtminstone tidtals under
katholska tiden har Skärkind varit
præ-bende för biskopen i Linköping; utgör
nu ensamt ett regalt pastorat af l:sta
klassen, hörande till Skärkinds kontrakt
af Linköpings stift. Till år 1587 har
Gårdeby varit annex; å en annan sida
har Norsholms kungsgård räknats hit
till 1702, då den lades till Kimstad.
Kyrkan, sådan den till år 1836
begagnades, har varit bland de äldre i orten
och bestått af tvänne skepp och ett chor
i öster, som anses varit från biskop
Tidemanns tid och har blifvit bibehållet
såsom jordfästningskapell och
förvaringsrum för gamla kyrkoprydnader, hvaribland
ett altarskåp från 1400-talet, en dopfunt
af sten, på hvilken man för 100 år
sedan läst årtalet MCC (1200), en stol,
kallad Braskens m. m. (se Antiqv.
Tidskrift af B. E. Hildebrand). Nya kyrkan,
invigd 1849, är ock i korsform;
altar-taflan från 1803 af Hörberg. Vid
grundläggningen uppsprang under sakristian
en god källåder. Socknen har
kyrko-och fattigkassor, fattighus af sten, väl
ordnad fattigvård o. s. v.
Barnundervisningen bestrides uti en fast folk- och
två fasta småbarnsskolor (hvaraf den ena
är enskild stiftelse), der under året 1862
139 barn undervisades af en examinerad
lärare och två lärarinnor, medan 39 barn
erhöllo undervisning i hemmet. Stark
dödlighet omtalas under åren 1693 och
94, 1711 under pestsmitta och 1757;
dyra tider åren 1545, 1727—29 samt
1845; boskapssjuka 1750.
Socknen är rik på fornlemningar; en
runsten ligger på kyrkogården vesterom
choret; grafhögar finnas vid Halleby,
Lunnebjörke och Qvästad, en s. k.
do-marering vid Hagelstad, ruiner efter en
borg å Saæbacken vid Herrmanshult, der
man, eller ock vid Halleby, har velat
söka den Skierkinds gård, hvarifrån
hertigarne Erik och Waldemar utfärdat ett
bref år 1308; i trakten sammanträffade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
