Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skaruuiüs, Stora och Lilla.
Skärsjö.
207
ock hertigarnes och kon. Birgers följen
1318; men den sednares flydde undan.
Herrmanshults gård har Unda till 1849
tillhört en bondeslägt, som anser sig
härstamma från Folkungaätten. På
Skef-vids egor skola ock finnas spår efter
forntida byggnad, och vid prestgården
på Hattorps egor visas lemningar efter
fordna prestbyggnaden af sten, uppförd
i Tidemanns tid, der Gustaf Wasa hade
ett sammanträde med biskop Brask kort
fore riksdagen i Wadstena 1521. Fynd
af mynt och annat har gjorts vid
Qvci-stad 1754 och 1800 samt vid Halleby
år 1800.
Af större egendomar märkas:
Lunne-björke 3 mtl frälse, 1 mtl skatte, utgör
medo Erikstorp, 1 mtl fr., jemte en lott
på Asveden, en egendom. — Välbyggda
gårdar äro l1/* sk. Ilagelstad; 1
skatte-rusth., V2 fr- Herzberga; 1 fr. Stymbla,
med Vo sk., 1 fr. Westerby; 1 mtl
rusth. Uijeby; IV2 mtl rusth. Skrif vid.
— Boställen äro: Kyrkoherdens, 1 mtl,
manbyggnaden är vackert belägen i en
äng och omgifven af löfskog;
—Simons-torp, V2 mtl, komministers; — l/2 mtl
Fristad, 3/4 mtl Wiggeby, V2 mtl
Dostorp äro militiæ, — l/2 mtl Grindtorp
indraget militiæ. — Inemot katholska
tidens slut hafva här ej mindre än 133/4
gårdar lydt under kyrkor och præbenden,
7 under kloster af 747/g enligt 1700
års jordebok. Nil besittes hälften af
allmoge; hemmausdelar finnas af ända till
V48 mtl. — Adress: Linköping.
Skärmnäs, Stora och Lilla. Ett och
1 3 mtl skatte uti Brunskogs socken af
Jösse härad och Carlstads län, på ett
näs i sjön Wärmelen, eger historisk
märkvärdighet genom det slag här hölls
mellan konung Carl Knutssons trupper
under Arvid Svans anförande och de
upproriska Jössehäringarne, hvilka sednare
blefvo slagna och hufvudmännen
tillfångatagna samt två af dem brända, hvarefter
folket bragtes till lydnad och
undergifvenhet. Möjligen har stället namn af
skirma, förskansning, som bönderna vid
tillfället uppkastade här. — På Akrells
karta af år 1783 uppgifves Skärmnäs vara
gästgifvaregård. Hemmanen hade 1862:
43 åboer, och på egorna fanns ett kolhus,
tillhörigt Kongsbergs bruksbolag.
Skärplinge, Skærplinge år 1312,
Skjerplinge. By uti Oster-Löfsta socken
af Olands härad och LTppsala län, vid
Strömarns vattendrag, bx/2 mil n. v. från
Östhammar, 8V3 mil norr från Uppsala,
4’Vg mil från Söderfors bruk, 4l/2 mil
från Dannemora, V2 mil norr om Löfsta
kyrka, samt V4 mil från hafvet, består
af 4V2 mtl skatte, V2 mtl krono, 6V2
mtl frälse *), tillika ined flera lägenheter,
hvaribland gästgifvaregård, tingställe,
färgeri, garfveri, tegelbruk, kalkugn, såg
och vättenqvarn. Trakten är flack och
stenbunden och skogen häromkring
mycket medtagen. Utom jordbruk idkas här
handel och fiske; det förra utöfvades år
1862 af 3 personer. Inbyggarnes antal
uppgick nämnda år till c:a 300. Under
Löfsta bruk lydde 3% mtl, jemte förut
uppgifna verk, allt åsätt ett tax.värde af
90,900 rdr rmt. Det öfriga af
hemmantalet var skiftadt i 24 delar; se vidare
Öster-Löfsta socken. Från
gästgifvare-gården skjutsas till
Frebbenbo o. s. o.....l3/4 mil.
Ilåkansbo s. s. o.....l3/4 »
Westanå n. v......25/g »
Råcknö v. s. v......l5/g n
Skärsbo, på Topografiska corpsens
karta och efter uppgift från orten, men
Skjällsbo i mantals- och tax.längderna.
Ett halft mantal frälse uti Naglums
socken af Wäne härad och Elfsborgs län,
med naturskön belägenhet invid Göta
elf, egdes 1863 af assessorskan Sjöberg.
Skärsjö. Herregård uti Bälaryds
socken af Norra Wredbo härad och
Jönköpings län, belägen nära stranden af
en liten sjö, vid kyrkan, som ligger
2l/4 mil n. v. från Ekesjö och 2!/2 mil
s. o. från Grenna, egdes 1649 af herr
Johan Oxenstjerna till hälften, då den
andra häften kallas fru Elisabeths
ut-frälse, 1770 af kapiten A. F. Sinclair,
derefter af en baron Wrangel och en
ryttm. Stålhammar, som på 1790-talet
försålde gården till kronofogden,
landskamrer S. J. Ljung, hvilken lät uppföra
det stora tvåvåningshuset och utvidgade
den omgifvande trädgården, der han,
såsom botanist, införde åtskilliga
utländska träd och andra sällsynta växter; han
*) Djurberg uppgifver härstädes två välbyggda
sätesgårdar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
