Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
Skärstad.
Sköfde.
höjd, hvarest kyrkan är byggd, anses
Skirstaden, der man gjorde sig skär (ren),
varit belägen. Vester om Hultarp på
Siringe egor finnes en springkälla på en
liten kulle, som fått namnet Wipekullen.
— Folksägnen är, att här fordom stått
en kyrka, som genom någon
naturhändelse sjunkit, och i hvars ställe källan
uppsprungit. A Rude egor står en
omkring 6 fot hög sten af röd färg, som
anses blifvit rest ^ år 1771 af dåvarande
egaren till Lyckas, kammarherren
lleuter-crona, till minne af Gustaf IILs, såsom
kronprins, år 1770 den 12 Nov. besök
i en bondstuga, hvarest han smakade
på bondens tarfliga middagsmåltid. A
stenen finnes följande inskrift:
»Gustaf, kronprins af Sverige, åtföljd af prins
Fredrik Adolf, beledsagad af folkets välsignelse,
reste genom denna ort till utrikes land år 1770
den lif Nov., då Rude hemman inom sin hydda
öfver middagsstunden egde rikets dyrbaraste skatt,
Sveriges gladaste hopp. Lyckliga bonde, här såg
du Gustaf uedstiga till din ringhet, taga del i
din enfald, omfatta dig med en beskyddares nåd,
med en väns kärlek, lika stor under ditt låga
tak, som på sina förfäders thron, dit försynen
kallade honom 3 månader efter denna dagen.
Svenska allmogen var glad att vörda en mild
konung, att älska en huld fader uti Gustaf III.»
Till åminnelse är denna sten rest af
R. E. R. Invid landsvägen midt för
Strand står en milsten från Carl XI:s
eller Carl XII:s tid. På Lönneberget å
Hulsingstorps egor finnes en
brådstört-ning mot Räflingesjön af omkring 190
fots höjd, hvilken säges fordom varit en
ättestupa. — För trafikens underlättande
är mycket tillgjordt under de 3:ne
sednaste åren medelst omläggning af
allmänna landsvägen emellan Lyckås och
Grenna samt häradsvägen genom
socknens östra del. Genom dessa med
betydlig kostnad verkställda anläggningar
hafva ej blott svårbefarna backar
undvikits, utan jemväl allmänna landsvägens
längd minskats med omkr. 6,000 alnar.
— Utom förutnämnda tvänne större
herresäten och ecklesiastika boställen finnas
af militiæ-hemmanen 3/4 mtl Gestrci, 5/g
mtl Gissebo, :V4 mtl Hultarp, V4
Kax-lwhnen, V4 Krakarp, Vg Mårtenstorp,
3/8 mtl Ringsberg och Skålabo, Vg mtl
Sta]f ans torp, 3/4 mtl Stickèlösa och
mtl Strand. V2 Wettersmålen är
skolinspektorsboställe. — Af byar märkas
3 V4 fi". Siringe, som 1250 gafs af Erik
XI:s gemål, drottning Katharina, till
systern B. Siringi; Wieselgren förmodar
namnet Serenius vara taget af denna by;
stamfadern för slägten, Peter Sirén, var
skogvaktare i socknen och bodde på
skatte-hemmanet Algutstorp. — Adress:
Jönköping.
Skärsta. Ett mtl skatte uti Edebo
socken, Frösåkers härad och Stockholms
län, omkring 3V2 från Norrtelge;
här hålles två gånger om året marknad,
der fiskvaror utbytas mot spannmål och
andra landtmannavaror. Vid Skärsta finnes
ock lastplats för Schebo bruk. Hemmanet,
som taxerades 1862 till 25,000 rdr, hade
5 egare.
Skästa (i 1825 års jordebok), Skjästa,
Skiesta (i äldre jordeböcker), två mtl
skatte uti Lillhärad socken af Tuhundra
härad och Westerås län, synes vara köpt
från kronan på 1630-talet af Lars Grubbe;
gården såldes år 1863 af possessionaten
Homeijer till en kassör Olsson och
inspektören Björk för en summa af 118,000
rdr riksmynt, inberäknadt för inventarier.
Hemmanens räntor lia varit förpantade
af rustmästaren Magnus Wessing enligt
kongl, kollegii bref af d. 26 Aug. 1703
emot försträckta medel till Kongl. Maj:t
och kronan, indrogos 1730 till
krigs-förrådskassan ; men från och med 1767
äro de åter Kongl. Maj:t behållna.
Hemmanen äro roterade under JYi 117 och
119 af Strömsholms kompani.
Skästra, Östra och Westra; äfven
skrifves Skärstrand. Byar uti Jerfsö
socken af Södra Helsinglands fögderi och
Gefleborgs län på 166 öresl. 22 pgl.,
med c:a 360 inbyggare och 38 åboer;
här hålles årligen marknad.
Sköfde. Urgammal uppstad, belägen
öster om Billingen, 34 mil från
Stockholm och 4V4 mil från Mariestad,
fordom kallad SchÖdve, Sködvi, Schedvi,
var sannolikt, såsom man finner af
stafvelsen »vi», i hedentiden en helgedom
och blef likaledes under
katholicis-mens tidhvarf namnkunnig genom ett
qvinligt helgon, hvars talrikt besökta
helgedom blef en hufvudanledning till
den lilla stadens uppblomstrande. Detta
Sköfdes helgon, den af påfve Alexander
III år 1164 kanoniserade Heliga Helena,
berättas hafva i lifstiden varit ett frun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
