Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sköfde.
Sköfde. 211
timiuer af hög ätt, sora, svärraoder till
en hård och grym man, hvilken af sitt
förorättade’ husfolk blef ihjälslagen, skall
hafva blifvit beskylld för att hafva
uppviglat folket till gerningen och efter
återkomsten från en pilgrimsfärd till det
heliga landet mördad af raågens hätska
slägtingar. Detta skall hafva skett år
1140, och Sveriges första erkebiskop
Stephanus utverkade Helenas, eller Elins,
upptagande bland helgonen. Hennes ben
skrinlades 1164, hennes messa hölls den
31 Juli, — hvilken dag ännu i vår
almanach heter Helena, — och helgonet
dvrkades länge sora icke blott Wester-
•r t-J
götlands, utan hela Sveriges
skydds-patronessa, tilldess lion i denna
egenskap utträngdes af den Hel. Birgitta,
hvilken med Helge konung Erik delade
äran af att vara Sveriges förebedjare
inför Guds thron.
Ett minne af den Heliga Elin af
Sköfde finnes ännu i en efter henne
uppnämnd källa, som skall hafva uppsprungit
på det ställe, der hon led martyrdöden.
Öfver denna källa, belägen 1/8 mil från
staden, fanns fordora ett kapell, hvars
sista lemningar nedrefvos år 1759; sjelfva
källan, igenfylld på befallning af
erkebiskop Abraham af Ångermanland, har
imellertid, deu myndige prelatens åtgärd
till trots, åter sökt sig fram i dagen
och innehåller ett, om icke heligt, dock
klart och läskande vatten.
Stadens kyrka, invigd åt S:ta Helena
och möjligen till en del uppbyggd af
henne, bibehåller likaledes ännu i dag
hennes namn. Hennes helgonskrin, som
stod i ett särskildt hvalf, förstördes äfven
af erkebiskop Abraham (1596), som lät
nedgräfva benen; sjelfva grafhvalfvet
förstördes vid en eldsvåda 1759. Under
katholska tiden var kyrkan rik på både
jordagods och tomter samt hus i staden;
hon tillbyggdes och försågs med torn år
1700, nedbrändes af Danskarne 1566;
blef återställd och nedbrann åter 1759,
men återuppfördes 1769 och tillbyggdes.
Under hertig Johans af Östergötland tid
var Mag. Sylvester Phrvgius, kyrkoherde
i Sköfde, superintendent öfver de härader
af Westergötland, som tillhörde
hertigdömet; men när detsamma återföll till
kronan, blef Phrvgiu9 superintendent i
det nyanlagda Göteborg. Det fordom
stora pastoratet, sora bestod af Sköfde
stads- och landsförsamling med Ryd,
Suntetorp, Sventorp, Forsby, Hagelberg,
Kyrketorp och Wåmb, är sedan 1856
deladt i två, Sköfde och Sventorp.
Äfven den Hel. Brigitta hade,
likasom den Hel. Elin, i Sköfde ett kapell,
hvilket dock aldrig lär hafva varit
fullkomligt färdigt, alldenstund, som det
berättas, »alla byggnadsmaterialier till
kapellet, som framskaffades om dagen,
under natten åter bortfördes af osynliga
händer». Byn Käpplunda, en förvrängning
af Kapellunda, bibehåller ännu minnet
i deraf.
Af S:ta Helenas gille återstår blott
sigillet med omskrift: »S. Convivii S.
Elene in Sködve.»
Sköfde led mycket af Danskarne
under krigen 1566 och 1611, afbrann
nästan fullkomligt 1768 och hade redan
1611 varit nära att bli förvandlad till
en by, ehuru hertig Johan af
Östergötland sedan ändrade tankar och beviljade
1 staden åtskilliga förmåner och privilegier.
Efter 1759 års brand blef staden mer
reguliert uppbyggd och innehåller nu 66
bebyggda och 11 obebyggda tomter.
Staden eger ännu i behåll privilegier
af Gustaf I, hertig Magnus af
Östergötland, Johan III och hertig Johan. Äfven
Carl XI:s förmyndare och denne konung
sjelf hafva gifvit donationer åt Sköfde.
Sköfde stad, som lefver af handel
och jordbruk (dess jordrymd utgör 1,478
tid = 2 mtl), har en 2:klassig pedagogi,
en folkskola och en af lagmannen W.
Richert samt kapiten C. G.
Hararaar-hjelin doterad folkskola, ett fattighus
med arbetsinrättning, jernvägsstation med
vackert hotell i närheten ni. m. Staden
tillhör 5:te klassen, hade den 31 Dec.
1863: 1,565 invånare, var taxerad till
ett värde af 1,177,877 rdr och erlade i
bevillning år 1863 en summa af 2,535
rdr rmt.
Sköfde landsförsamling, belägen
omkring staden Sköfde, omgifves i öster af
Forssby, i söder af Kyrketorp, i vester
af Wåmb, i norr af Säters socken. — en
liten del i n. o. gräusar till Frödsved, —
samt omfattar med f. d. llyds socken
en areal af 0,32i qv.mil land. Marken
är, utom några hemman, sora äro be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
