Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Snazssta.
Suarkihl. 237
lyda under Carlslund. Ett kronans
gevärsfaktori, borr- och sliphus hade här
sin plats; men då faktoriet, som var
beläget i Örebro, upphörde 1798,
förvandlades borrhuset till en vanlig smedja.
Man har här funnit trippel. — Snaflunda
hemmans areal uppgifves till 354l/2 tid,
hvaraf 48 åker, 256 tid skog.
Snaggsta, ett mtl rusthåll och f/2
mtl skatte uti Forssa socken, Willåttinge
härad och Nyköpings län, lyder under
Malstanäs säteri, beläget uti samma
socken, och är anmärkningsvärdt för en
vid soldattorpet befintlig 18 alnar lång
skeppssättning, som är spetsig i båda
ändarna; på hemmanets egna egor, i
den s. k. Lill hagen eller Killinghagen,
nära sjön Uren och öfverst på ett
nästan kält berg, har man anmärkt ett
cirkelrundt kummel af 14 alnars
genomskärning. Inuti kumlet, 2 alnar från
kanten, står en gammal björk.
Hemmanen, som med Kammarkollegii
tillstånd af d. 1 Mars 1864 numer äfven
benämnas Forssnäs, äro åsatta ett
tax.-värde af 72,000 rdr rmt.
Snapparp. Egendom, belägen lx/2
mil från Malmö, 2l/2 mil från Lund
och 1 mil från Trelleborg, bestående af
% mtl i M 1 Snapparp och l/lf. mtl
i JYi 5 Torkelstorp, krono-skatte-rusthåll
i Kärrstorps socken, Oxie härad af
Malmöhus län, samt 1/9ß mtl frälse Aggarp i
Stora Svedala socken af Wemmenhögs
härad; den har en sammanhängande
areal af 562 tid jord, hvaraf 17 tid
trädgård och park, 48 tid mader och
torfjord, resten åker, bestående af
lermylla på mergelbotten. Till gården finnes
tegelbruk. Årliga afkastningen har på
sednare tider varit c:a 3,000 t:r
spannmål, och mejeriet anses inbringa omkr.
5,000 rdr rmt årligen.
Snapparp har fordom varit en
mycket stor egendom, med närmare 10
gånger sin nuvarande areal.
Mangårdsbyggnaden är särdeles gammal; men man
känner ej hvem som byggt densamma.
Ej heller har man sig bekant gårdens
gamla egare, enär alla derom upplysande
handlingar äro förkomna. Det berättas,
att Snapphanarne här haft ett tillhåll
och att gården deraf fått sitt namn.
Den förste egare man med visshet
känner är en major Lindecrona vid slutet
af förra århundradet; efter honom kom
en major Strussenfelt, som planterat
största delen af den stora och vackra
parken, der han inrättat ett slags theater
i det gröna med träd, planterade i form
af kulisser. Här brukade han låta
husfolket uppföra små komedier för egarens
höga nöjes skull. Af honom försåldes
egendomen år 1820 till fabrikör Pehr
Bager och förblef inom Bagerska slägten
till 1842, då den köptes af en hr
Erland E. Bandonin för 63,000 rdr och
såldes af honom år 1849 till en herr
o
Miinchmeijer för 90,000 rdr rmt. Ar
1856 köptes den af hr Ludvig Peterzén
för 210,000 rdr s. m. och nu sednast i
Aug. 1864 för 165,000 rdr af konsul
A. Hage i Köpenhamn.
Snarkihl. Jern- och manufakturverk,
beläget uti Silleruds socken af
Nordmarks härad och Carlstads län, består
af 2:ne stångjernshärdar med oinskränkt
smide, 2 knipp- och 12 spikhamrar (4
efter taxeringsuppgifterna) samt en
stålugn; manufakturverket är privilegieradt
för 600 skU ämnesjern. Till jernverket
hörer en landtegendom, bestående af
TiWiffi mtl af Snarkihl, J^J mtl i
Åse-hyn, 5 mtl Åjebyn, 1/24 mtl Svensbyn,
V72 mtl Guttebohl, alla skatte, samt V4
mtl frälse Elfvik, det sednare beläget uti
Gillbergs socken och härad. Ärliga
utsädet vid dessa hemman uppgifves till
26 t-.r höst- samt 200 t:r vårsäd.
Vidare höra till egendomen tre
en-bladiga sågramar, fem qvarnar, ett
tegelverk, allt gående med vattendrift.
Hela taxeringsvärdet 1862 var 174,254
rdr rmt, hvaraf 53,800 rdr för
Snar-kihls hemmansdel, 31,100 rdr för
jern-bruken och tegelslageriet. På 1770-talet
uppgifves här af Fernow hafva funnits
1 stålugn, 8 spik- och 2 knipphamrar,
och år 1829 erhölls bergskollegii ti
11-låtelse att flytta 450 sktt stångjernsmide
från Kankeforsens bruk i Trankihls
socken till detta manufakturverk; men
bruket räknar sin egentliga anläggning och
uppkomst från 1840-talet, då
stångjerns-härdarne uppfördes och tillökningen af
spikhamrarne skedde genom
brukspatronerna O. Chr. Groth och Carl Thomas
Uggla; verken ligga vid flera af de
bästa fallen uti vattendraget, som kommer
från Jernsjön och lemnar ymnig vatten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
