Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 Snasa högar.
Sniberup.
tillgång. Bruket eges af ett bolag,
bildadt år 1844, hvaraf förutnämnde herr
O. Chr. Groth ännu är ena delegaren
samt disponent. Bruksstämpeln är ett
sammanbundet J. H. ß. Elfviks hemman
inköptes 1639 af fru Margaretha Roos
från drottning Kristina för 332 rdr in
specie 32 öre och 23l/3 styfver; s. år
inköpte nämnda fru äfven ordinarie
skatterna för 22 daler 14 öre 142/5 styfver,
allt för hela hemmanet, hvaraf 3/4 nu
egas af bönder.
Snasa högar eller hög, ett fjäll i
Jemtland, hvilket Hisinger anser ega
Areskutans höjd. Schubert säger, att
det är betäckt af eviga snöfält och lyser
öfver de andra fjällen, hvilka bilda en
halfkrets omkring Ånnsjön.
Snattra, Snatra. By på 23/4 mtl sk.
uti Wesslands socken af Örbyhus härad och
Uppsala län med 123 inb. på 26 hushåll,
har lastageplats öster om Tierps-ån;
häröfver exporteras Strömsbergs och
Carlholms brukstillverkningar; under
sistnämnda bruk lyder V2 mtl.
Sneden. Häradsallmänning uti
sydvestra hörnet af Litslena socken, Trögds
härad och Uppsala län, innefattar enligt
karta af år 1808: 10,447 qv.ref, hvaraf
9,007 utgöras af skogsmark, 1,406 af annan
duglig skoglös mark samt 34 af vägar.
Sneslingeberg, ett frälse-säteri af 1V2
mtl, uti Börstils socken af Frödsåkers
härad och Stockholms län, är beläget
nära Kallrigafjärden; närmaste städer äro
Östhammar och Öregrund. Det
förekommer 1625 såsom privat egendom,
men såsom kronans 1646, då det såldes
till r. r. grefve P. Brahe; kom genom
byte 1657 till en Geete, hvars slägt det
sedermera tillhört inpå 1820-talet; lydde
1849 och ännu 1863 jemte Söderby
säteri med flera socknens hemman till
Forsmarks bruk. Säteriet var sistn. år
jemte qvarn och såg taxeradt till 55,000
rdr rmt.
Snesta med Surssa, två fr.-säterier
af tillsammans 3 mtl, uti Spelviks
socken af Hölebo härad och Nyköpings län,
belägna nära Runvikens vestra hörn,
hafva från äldre tider varit under ett
bruk, ehuru åtskiljda af främmande egor.
Snesta har tillhört r. r. Svante Sture,
som bortbytte det 1548 till Sten
Bengtsson Ulff; sedermera nämnas såsom egare
friherre Carl Oxenstjerna, Joh.
Silfverstjerna, † 1660, P. Dureel, presidenten
friherre Joh. Rosenhane på Leffsund i
Runtuna, med hvilket gods det
sedermera delade öden, tills Snesta år 1828
såldes af grefve Wrangels kreditorer till
P. Liansson; tillhörde 1849 dennes måg
Pfeiff, och 1863 jemte V4 mtl Kallmyra
öfverjägm. C. W. Kindstrand. Snesta
uppgifves, år 1818, af Djurberg hafva
blandad åkerjord af sand och lera,
hjelpligt höbol, brist på skog; tax.värdet år
1863 var 48,800 rdr rmt.
Sniberup. By af 5/6 mtl sk., V2 kr., 3/4
mtl uts. fr. i Östra by socken af Färs härad
och Malmöhus län, med 232 inb. på 59
hushåll, är förtjent af att omnämnas, dådet
var här på en liten hemmansdel, 1/32 mtl,
Nils Månsson mottog sin riksdagsfullmakt
med en rörelse, som ådagalade både det
djupa allvar han fästade vid att åtaga sig
ett dylikt maktpåliggande värf samt
tilllika sin tacksamhet att hafva blifvit
ansedd värdig detsamma. Nils Månsson
utmärkte sig främst genom sin talegåfva
och sedan genom nitälskan för folkskolan.
Såsom exempel på att ej
hemmansklvf-ningen i och för sig bör bära skulden
för de många olägenheter man velat
påbörda densamma, må här omnämnas,
att i detta Sniberup, dit Nils Månsson
ingifte sig och först blef bonde, har, bland
flera andra dylika, en bonde på V32
kunnat föda sig med hustru och fem barn
och derjemte i olyckans stund emottaga
en slägting med ett barn samt till
ganska hög ålder föda sin far, allt utan att
falla någon till last, utan blott genom
träget bearbetande af sin egen jord.
Här, som förut ej ett får hade
sommarbete på fäladslotten, då man
beräknade fäladens areal och då vanliga
beteskreaturens antal, kunde nämnda bonde
20 år derefter föda en för honom till- I
räcklig ladugård, jemte det han vid god i
gröda, till och med vid medelmåttig, ej
behöfde köpa säd. För närvarande har
byn 45 åboer och utgör största
egolotten JYi 8, 5/8 mtl, tax. till 25,000
rdr och den minsta V64 mtl, tax. till
600 rdr rmt. År 1802 funnos i byn 12
åboer, 8 husmän och 79 personer, år
1844 hade deras antal uppgått till 45
åboer, 4 husmän och 243 personer. —
Folkskolbyggnad finnes i byn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
