Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
290 Stenby skans. Steneby.
från Fogdö kyrka i Södermanland, är ett
gammalt fäste från hednatiden, på ett
någorlunda högt och ensamt berg, som
dominerar slätten. Den är olik de flesta
andra deruti, att dess öfversta yta utgör
en slät plan, omgifven af en ringmur,
hvaraf en stor del ännu är qvar.
Stenby skans, på Tosterön i Mälaren,
hvaraf qvarlefvor ännu upptäckas på
bergshöjden vid sjön, har varit ett godt fäste
och ett försvarsverk emot de österut
boende folkslagens inbrott före
Stockholms anläggning.
Stene, Norra, by uti Ludgou socken
och Rönö härad af Nyköpings län, på
hvars egor å en betydlig enstaka höjd
vid sjön Sillen E. Dybeck på
1850-talet upptäckt en »storartad stensättning»,
hvars aflånga fyrkant inneslutit minst tre
i rad resta höga bautastenar, och som
är omgifven både af kullar, kretsar och
en mängd dylika resta stenar, 3—3½
alnar höga.
Steneby. Eegalt pastorat af 2:dra
klassen, härande till Norra Dals kontrakt
af Carlstads stift, innefattar socknarna
Steneby, Ärtemark, Ödsköld, Tisselskog,
Bäcke och Billingsfors bruksförsamling,
med 84½ mtl, bebodda 1860 af 9,288
personer. — Pastoratet är beläget IIV2
mil från Carlstad. — Steneby,
modersocken, belägen uti Wedbo härad af
Elfsborgs län, 4½ mil från Åmål, 8¼ från
Wenersborg, 9 från Strömstad, 8 mil
från Fredrikshall samt 5 mil från
Wärmlands län vid Gustafsfors bruk, innehåller
1/10 qvadratmil, hvaraf land c:a 9/10 och
sjöar 1/5 qv.mil, eller 16,787 11/32 tld, deri
inberäknade 149 3/4 tid mossar, 463 1/16
tunnland sjöar.
Likaså ombytligt till sitt skaplynne
som hela Dal, är äfven denna dess
del — slätt och bergsbygd omvexla här
med hvarandra. Den betydligaste
bergssträckan är utmarken till säterierna Södra
Dingelvik och Lästvik samt hemmanet
Signebyn, utgörande norra foten af den
s. k. Köhlskogen; en högre och sterilare
bergskedja, vanligen Hissingarne kallad,
sträcker sig mellan sjöarne Ertingen och
Hålen längs med Artemarks sockengräns,
dernäst böra nämnas de s. k. Ekefjäll
och Wambefjäll. Bergens sluttningar
utgöras ofta af god skogsmark. Socknen
genomskäres af tvenne större vattendrag,
af hvilka det ena, det största på Dal,
uppkommet från Norge och Wärmland
utur sjöarna RomsÖe i Norge, Stora
Lee, Lelången, Östra och Vestra Silén,
samt sedermera äfven från Svärdlåns:,
O ’
förenande sig uti den till större delen
inom socknen belägna Laxsjön, för att
derefter genom Långeströmmen förbi
Långedets sågverk och Kathrineholmsbruk
ingå uti sjön Rågvarpen, utgjuter sig
slutligen vid Upperud i Wenern.
Wång-sjön och Torrsjön utfalla båda i sjön
Grann. Dessutom finnas 32 mindre kärn.
Längs utmed Steneby-elfven, mellan
sjöarna Laxsjö och Iväg, sträcker sig en
vacker och bördig dal.
Den rådande bergarten är öfver hufvud
granit, här och der blandad med andra
stensorter; t,. ex. vid Lästvik finnes ett ej
obetydligt lager af talk, på orten af
allmogen kallad blåhén, hvilken lemnar
förträfflig mursten; så finnes ock på
Södra Dingelvi!: en kalkstensådra och
på hemmanet Skärbo ett betydligt lager
af skiffer, hvilken för närvarande
upphugges till takbeläggningar. Vid
Skuggetorp, Asnebo, N. och S. Fjäll finnes
blodstensmalm, och å Södra Dingelvik,
vid Kathrineholm och den s. k.
Tusen-dalersbacken fann W. Hisinger 9 särskilda
slag af saltsjösnäckor. På hemmanet
Näfverlös egor finnes en helsokälla, som
likväl ej på flera år blifvit begagnad;
många mineralhaltiga ådror förekomma
i bergsbygden,fastän ingen uppmärksamhet
vid dem blifvit fäst. — Rådande
jordmånen, så i åker som äng, består längs
utmed Steneby-elfven af lermylla på
ler-botten; men i den mån hemmanen äro
högländare, vidtager ock öfver hufvud
en magrare jordmån; vestliga delen af
socknen, som vanligen kallas Noreby
socken, d. v. s. alla hemman vester om
sjöarne Iväg och Grann, består nästan
utseslutande af sand och stenmylla, af
hvilken dock större delen är fet och
bördig genom den mångåriga och rika
häfd den vunnit. En del utmed sjöarna
lågt liggande egor bestå äfven af lerarter,
men för öfrigt finnes på många hemman
blandning af lera, sand och sandmylla,
rödfimma och rockjord. Ängarne bestå
hufvudsakligast af stenbackar, -belägna
vid bergfötterna samt bevuxna med björk
och aspskog; dock finnas betydliga
mad-ängar. — Allmogens näringsfång,
åkerbruk, boskapsskötsel och skogshandtering,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
