Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sleneby.
Steneby.
291
äro så .sammanblandade, att intetdera
o
kan anses utgöra liufvudnäringen.
Åkerbruket skall skötas här vida bättre än i
många andra af provinsens socknar. Här
finnas högst få torpare och ännu färre
bönder, hvilka ej bruka sin lilla torfva
i circulation. Vanligen är åkern, som
upptager 1,694 tunland, indelad uti åtta
trädeslag, af hvilka ett är besådt med
råg och något hvete, ett ligger uti träde
för att om hösten besås med dylik säd,
trenne trädeslag bära gräs af klöfver och
timothei samt återstående trenne trädeslag
vårsäd, cirka 3/4 hafra och l/4 kom,
blandsäd, ärter, lin samt potates.
Utsädet år 1810 af hafra var 700 t:r, år
1848: l,5463/8 t:r, af blandsäd förstn.
år 60 t:r, sistn. år löSVg utsädet
af potates hade stigit från 45 till 710
tunnor. Skogs- och utmarken, upptagande
10,544% tid, är beväxt med tall och
gran. Såsom ett märkvärdigt förhållande
omnämnes, att hemmanet Wambens skog
afbraun år 1826 och bestod då af gran
och furu, nu deremot är hela fjället betäckt
med tät björkskog.
Trakthuggnings-indelning var år 1848 antagen på 2
ställen, uteslutande i och för kolning och
ställd på 50 års tillväxt. Bränning af
kalksten i ugnar sker vid Ekebol, Södra
Dingelvik och Billingsfors.
Wadmals-stamp, färgeri och tullmjölqvarn för ett
par stenar finnas i Steneby-elfven å
hemmanet Taxvikans egor. Pastors-bostället
eger i samma elf tvenne tullmjölqvarnar
för tre par stenar, jemte en s. k.
sockne-såg. Tegelverk är anlagdt på hemmanet
Österby egor. Dessutom förtjenas ej så
ringa på transporterande af brukseffekter
och timmerflottningar. — Hemmantalet
är 273/4 mtl, hvaraf 14l/lfJ mtl skatte,
2l/g krono, 11 l/lß frälse, taxerade jemte
verk och lägenheter till 1,220,700 rdr
rmt. — Folkmängden har i sednare åren
så tilltagit, att då den 1805 var 1,076,
år 1825: 1,728, och 1835: 1,904,
uppgick den 1847 till 2,238 och 1862 till
2,722 personer. Steneby-bonden beskrifves
såsom gladlynt och hurtig; med en stark
och böjlig kropp förrättar han med friskt
mod sitt arbete; ett utmärkande drag
hos allmogen är gästfrihet. Fastän
allmogen här är mer bildad än den i
angränsande socknar, så har tyvärr
fylleri-lasten dock äfven här gripit omkring
sig. Qvinnornas förr brukliga högtids-
kläder, bestående af svart klädning af
kamlott eller bombasin, och dyl. eller
hemmagjordt ylletyg, samt hvitt förkläde,
hals- och hufvudduk, allt med breda
fållar, börjar allt mer att utträngas af
kulörta tyger och sidenhalsdukar. Fordom
gängse vidskepelser och sagoberättelser
försvinna allt mer och mer. Af förr
brukliga plägseder må nämnas, att ung’
domen skulle vårfrudagsaftonen gå eller
rättare sagdt springa till närmaste by för
att låna eld; detta skulle ske barfota,
och då vid denna årstiden merändels
ännu är snö på marken, så kan man
vara säker om, att hvar och en bjöd till
att skynda sig; var det långt till bys,
så ansågs leken som ett stort prof på
hurtighet och raskhet; detta kallades att
»springa trana». — När man första gången
om våren drifver boskapen åt skogen
på bete, är det en slags högtidsdag för
tjenstfolket, som då måste hafva god
traktering, som kallas att köra middag.
Vid samma tillfälle få alla under vintern
födda och pålagda kalfvar namn.
Hvad statsbidraget beträffar, synes
inroteringen vara orättvis och utan minsta
beräkning slumpvis verkställd; så är t. ex.
Baldersnäs med en del af dess
underlydande hemman, hvilka ligga vid
socknens östra gräns, utrotar till det vestra
Högen, som ligger längst i vester, dels
ock till hemman inom Artemarks socken,
med förtigande af en mängd andra dylika
exempel. Pastoratet lönar trenne prester.
Inom socknen finnas 11 stycken soldattorp.
Vägunderhållningskostnaden uppgick år
1848 till c:a 450 rdr rmt. Ibland flera
inom socknen varande broar förtjenar
märkas: Den öfver Lång eds strömmens
strida vattendrag år 1838 byggda ganska
prydliga stenbron, med fem hvalfbågar,
innehållande 120 alnars längd; bron
skiljer denna socken från Laxarby m.
fl. — Fattigafgiften uppgick år 1848
till 1 tunna och 28 kappar på hvarje
helt hemman. — Kyrkan, af sten, är 70
alnar lång, sakristian och tornet
inberäknade, samt 20 alnar bred i skeppet;
efter reparationen 1845 skall lion vara
en af de prydligare i provinsen; ännu
1583 skall lion varit otäckt; fordom har
o
här funnits Noreby kapell. Ar 1733
blef kyrkan förlängd med 70 alnar. Bland
grafvårdar märkas en af täljsten öfver
assessor Otto Henrik De Frese, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
