Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
Stockholm.
Stockholms låu.
dessutom lemnar bidrag till
Serafimer-Lasarettet, Provisoriska sjukhuset o. s. v.,
samt hvars inkomster 1860 uppgingo till
345,568 rdr, medan utgifterna belöpte
sig till 243,700 rdr rmt. Stadsnämnden
bidrager också till de särskilda
församlingarnas fattigvård, och i hufvudstaden
funnos år 1860 inalles 2,396 personer,
som erhöllo fullständig och 2,196
personer, som erhöllo icke fullständig
fattigförsörjning. Härtill komma ytterligare
ett stort antal underhållstagare vid talrika
milda stiftelser, t. ex. Allmänna Barnhuset
(1860: 2,526 underhållstagare),
Frimurare-Ordens Barnhus (305 underhållstagare),
Allmänna Barnbördshuset, Sällskapets
Pro Patria Barnbördshus,
Drottninghuset (88 underhållstagare), Borgerskapets
Gubbhus och Enkehus, Danviken m. fl.
De pensions-inrättningar och andra
fromma stiftelser inom hufvudstaden, till
hvilka delegarerätt icke beredes genom
erlagda afgifter, egde år 1860 ett
kapital af nära 5V2 mill. rdr rmt och
utdelade åt 8,130 underhållstagare en
summa af nära 800,000 rdr rmt.
Bland sjukvårdsinrättningarna märkas:
<Stockholms Hospital för sinnessjuka på
Conradsberg,— Serafimer-Lasarettet, som
1860 vårdade 2,703 personer, —
Provisoriska sjukhuset, —
Garnisons-sjuk-lmset, — Kronprinsessan Lovisas
sjukvårdsanstalt för barn, —
Diakoniss-säll-skapets sjukhus m. fl. — Antalet af
praktiserande ,läkare i hufvudstaden
uppgick år 1861 till 90; apothekare voro
till antalet 14.
Stockholms stad, som i äldre tider
tillhört Upplands landshöfdingedöme, är
sedan 1634 ett särskildt
öfverståthållare-skap, i spetsen för hvars förvaltning står
en öfverståthållare, under hvars ledning
och i hvars namn stadens förvaltning
utöfvas af flera myndigheter, deribland
Magistraten, bestående af 2 borgmästare
och 14 rådmän, Bemedlingskommissionen,
Stadsnämnden m. fl., alla de administrativa
nu förenade under Stadsfullmäktige.
Stadens inkomster uppgingo för 1860 till en
summa af 1,007,232 rdr, dess utgifter till
952,814 rdr rmt, och stadskassans skuld
vid nämnda års slut utgjorde 669,643
rdr rmt. — Utom af en ansenlig
polisstyrka, upprätthålles ordningen af en
garnison om vid pass 3,000 man gärder
och artilleri, tillika med en
kommende-ring Norska skarpskyttar. — Staden
upplyses med gas, har vattenledning,
jern-vägsstation på Södermalm och kommer
att genom en derigenom dragen
sammanbindningsbana förena statens vestra
med dess norra stambana.
Stockholms län, innefattande östra
delen af Uppland, den s. k. Roslagen,
och Södermanlands nordöstra hörn, eller
Södertörn, räknar på ungefär 61
qvadr.-mil en befolkning af 124,920 personer
(1863). Länet omgifves till % af
Östersjön och Mälaren, hvilkas oräkneliga
bugter och vikar bilda lika oräkneliga
öar, holmar, klippor och skär; kring
östra kusten ligger också rikets
vidsträcktaste skärgård. Dessa öars och skärs
areal uppgifves till omkring 13
qvadr.-mil, af hvilka två tillhöra Mälaren, 9
hafvet utanför Uppland och 2 utanför
Södermanland. Närmast Mälaren och
intill mellersta delen af Uppsala län är
slättbyggd, med löga skog och vatten,
hvilken bygd sträcker sig österut mot
det inre af länet, tilldess den ett par
mil från hafskusten mötes af mer
kupe-radt land, med inskränktare åkerfält,
men talrikare skogar och sjöar. Af samma
beskaffenhet är länets nordligaste del,
likasom Södertörn, som likväl på en del
ställen har tämligen betydliga och
bördiga slätter. Både Roslagen och
Södertörn genomstrykas af sandåsar, af hvilka
de vigtigaste börja på hvar sin sida om
Stockholm och gå, den norra i n. o. och
norr inåt Uppsala län, den södra genom
n. v. delen af Södertörn. I norra och
nordöstra Roslagen har länet en
malmtrakt och en annan i Södertörns
skärgård.
Roslagens och Södertörns vattendrag
utfalla i hafvet, mot hvilket landet här
sluttar, och bland dessa vattendrag böra
följande nämnas: Damsjöns och
Giningens, som falla ut i Öregrunds-Grepen
eller den vik, som hafvet bildar mellan
länets fasta land och Gräsön; — Erkens
vattendrag, som faller ut i Telgefjärden,
Wällan och Närdingen m. fl. Bland
Södertörns sjöar märkas Drefviken,
Ma-gelången, Stora Örlången,
Brännkyrka-sjön m. fl. Genom Södertelge kanal är
Mälaren sammanbunden med hafvet; i
Roslagen märkas: Wäddö kanal, mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
