Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stockholms liiti.
Stockholms liiu.
317
Bagghusfjärden och Ortala-viken, genom
hvilken man inomskärs kommer till
o
Grisslehamn, öfverfartsorten till Åland,
— Åkers kanal, som förenar insjön
Garnsviken med Saltsjön i Stockholms
skärgård, samt Djurgårdskanalen mellan
Djur-gårdsviken och Saltsjöns fjärd Wärtan.
Midtpå Roslagens kust, längsefter Wäddö,
upphör skärgården, bland hvars
nordligare öar man räknar Orskär, Gräsö, Singö,
m. fl., medan till de sydliga höra Björkö,
Rådmansö, Yxlan, med tullstationen
Furusund, Blidö, N. och S. LjUs«terö,
Lidingö, Wermdö, Möjan, Sandö med
hamnen Sandhamn o. s. v. Till
Södertörns skärgård räknas Nämdö, Dalarö,
Ornö, Muskö, Utö, Torö, Mörkö m. fl.
Genom skärgårdens labyrinth af öar och
holmar leda till Stockholm tre farleder,
den norra från Furusund, den mellersta
från Sandhamn och den södra från
Landsort, Södertörns sydligaste ö, mellan den
på jernmalm rika Utön och Muskön
förbi Elfsnabben, fordom Svenska
flottornas hamn, och Dalarön. Inomskärs
leder vägen förbi Mörkön genom
Södertelje kanal.
Länets befolkning till härkomst,
lefnadsvilkor och vanor m. m. mer
omvexlande än i något annat län, anses i
närheten af hufvudstaden i moraliskt
hänseende mindre god än längre bort
derifrån samt i skärgården och på öarna
i Mälaren mer idog, händig och snygg
än i andra trakter. Förnämsta
näringsfånget är jordbruk, och af länets hela
areal, 1,477,972 tid, äro 167,791 tid
eller 11,35 % odlad jord, medan nära
9 % utgöra naturlig äng. De återstående
79,68 % benämnas afrösningsjord och
impedimenter. Ärliga utsädet inom länet
uppgifves till 73,946 tunnor (mest råg,
hafra och korn, minst hvete) och
skörden till 451,842 t:r; af rotfrukter odlas
hufvudsakligen potates (af 50,000 t:r
räknas en afkastning af 312,000 t:r);
vidare odlas äfven raps, lin och hampa.
Humla odlas till afsalu i Färentuna
härad; trädgårdsskötseln är i allmänhet
försummad, med undantag af de större
herregodsen. På det hela lärer imellertid
åkerbruket inom länet anses befinna sig
på en låg ståndpunkt, och som det enda
säkra medlet till dess höjande betraktar
man en ökad foderodling. Länet har
landtbruksskola vid Wårby. — År 1862
vinterföddes i länet 20,000 hästar, 2,342
tjurar, 9,238 oxar, 36,838 kor, 11,509
ungnöt, 47,791 får och getter samt
17,919 svin. — Skogsskötseln bedrifves
i allmänhet utan omsorg för skogens
framtida bestånd. — Bergs- och
bruksrörelsen är icke utan vigt. Ur länets 24
jerngrufvor i socknarna Gräsö, Forsmark,
Wahlö, Börstil, Harg, Häfverö, Wäddö,
Söderby-Carls och Öster-Hanninge (på
Utön) brötos 1862 tills. 435,525 centn.
jernmalm, och samma år smiddes vid 6
jernverk med 15 härdar 42,034 centn.
stångjern, medan tackjernstillverkningen
vid en begagnad masugn (4 stodo n. år
obegagnade) uppgick till 21,224 centn.,
gjutgodstillverkningen vid Bränninge bruk
till 882 centner samt tillverkningen af
jernmanufaktur och stål vid 3:ne verk
till 10,252 centner. De vigtigaste
jern-bruken äro: Forsmark, Skebo, Harg,
Ortala, Rånäs, Bränninge, Nyqvarn,
Jo-hannisforss; stångjernsbruket vid Wira
är nedlagdt. Derjemte har länet
marmorbrott på Singön, flera granit- och
kalkstensbrott (det vigtigaste på ön Karta
under Fållnäs i Sorunda socken), och
bland fabriker nämnas: ett beck- och
kimröksbruk vid Finnboda i Sicklaö
socken, flera brännerier och bryggerier,
färgerier, pappersbruk (Tumba, Nyqvarn),
tegelbruk, bomullsväfnadsfabriken
Mårtensdal, Åhleströms och Norrtelje
klädesfabriker, Gustafsbergs porslinsbruk,
Fogel-sångens spinneri (Tveta socken),
pressjästfabriker, skeppsvarf, fotogénfabriker
på Reimersholm och i Södertelje ra. fl.
— Binäringar äro fiske, sjöfart, mest
idkad i Roslagens skärgård (år 1863
idkades sjöfart med 358 landsbygden
tillhörande fartyg, àf hvilka 321 om mer
än 5,000 läster gingo på inrikes och 37
om nära 3,000 läster på utrikes ort,
hvarjemte af städernas 25 fartyg blott
ett om 74 läster gick på utrikes ort,
medan de öfrigas lästetal utgjorde 498),
skeppsbyggeri, skälfångst, jagt,
tjärubrän-jiing och salpeter tillverkning, forsling samt
bränvinsbränning (omkr. 400,000 kannor
årligen).
Stockholms län bestod år 1863 af
4,080 förmedlade hemman, utom
lägenheter, verk och inrättningar, tillsammans
uppskattade till 96,149,000 rdr rmt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
