- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
342

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

342

Strömserum.

Strömserum.

egaren häradshöfding K. Björkenstara på
Bredgården. — Säteriet, som på
1780-talet uppgafs hafva ett årligt utsäde af
25 t:r och nu 80 t:r, var i 1863 års
bevillning åsätt ett värde af 59,000 rdr.
Till egendomen höra 954 tunnl. skog,
hvarförutan de flesta angränsande orter
äro skoglösa.

Strömserum (i jordeböckerna),
Ströms-rum. Herregård uti Alems socken, Stranda
härad och Kalmar län, 3V2 mü från
Kalmar, lV4 raü från Mönsterås, 1/4
mil från kyrkan och Alems
gästgifvaregård, skiljd från Kalmar-sund endast
genom sköna löfbevuxna ängar och holmar,
kring hvilka en segelbar å flyter genom
trädgården och parken, och som är
segelbar för större båtar Vg mü till Saltsjön.

Enligt på Strömsrum förvarade
handlingar, skall denna egendom, som på
1500-talet bestod »merändels af Alems
och Mönsterås socknar», varit konung
Gustaf I:s ärfda tillhörighet och innehafts
af sönerna, hertig Johan och Carl, samt
dennes son, konung Gustaf Adolf den
Store, som år 1622 försålde Strömsrum
med underlydande hemman till sin f. d.

v

informator, riksrådet och riddaren, frih.
Johan Skytte, enligt orden i det af
konungen utfärdade köpebrefvet, derföre
att »r. r. Skytte hafver uppå vårt
anmodande och nådiga begäran godvilligt gjort
oss och riket uti denna närvarande och
högträngda lägenhet, och särdeles till
detta krigs utförande emot de Pohler,
ett troget och ansenligt bistånd med
190,000 svenska daler reda penningar.»
Sonsonen Gustaf Adolf Skytte pantsatte
godset till öfver-tullinspektoren
Drakenhjelm, från hvilken det inlöstes af fru
Maria Skytte, dotter till r. r. Bengt
Skytte, som uppgifves äfven hafva år 1666
försålt Strömsrums-godset till mågen, gr.
Banér; men säkert är att det, oaktadt
ett Wasa-ättens enskildta och genom köp
till Skytte-familjen öfvergånget gods,o med
alla dess underlydande hemman i Alems
och Mönsterås socknar, under konung
Carl XI:s reduktion fråntogs nämnda fru
Maria Skytte, samt förklarades för
kronogods, såsom orden lyda, »för abalieneradt
donationsgods under Målshammars gård
i Westmanland.

Angående godsets indragning till
kronan, skrifver Fryxell i »Berättelser ur
Svenska historien» 17 Del. 222 sid., att

godset blef såsom en förbuden
kungsgård, dock mot vederlag (?), åt kronan
återtaget. Efter Bengt Skyttes död 1683,
uppgjorde reduktionen en räkning, enligt
hvilken Johan Skyttes arfvingar borde
för obetalda räntor gifva kronan 66,788
d. s. m. i ersättning, och året derpå
1685 dömdes samma arfvingar att för
samma sak verkligen utbetala 71,967
d. s. m., hvilken summa ock synes hafva
blifvit erlagd dels med reda medel och
arfvegods, dels med fordringar hos kronan.
Sedermera kom 1686 års reduktion,
enligt hvilken arfvingarne skulle ytterligare
betala de s. k. oköpta räntorna.
Reduktionen erhöll befallning att omigen och
noga granska 1622 års köp af Strömsrum
af den, såsom det synes, mot Skyttarne
mycket uppbragte konungen, som sade
sig hafva hört, att kronan vid köpet
skulle hafva lidit en utomordentligt stor
förlust. Huru mycket arfvingarna fått för
denna punkt utüetala är väl okändt, men
säkert är, att sura man var stor, och att
dessa reduktioner gjorde alldeles slut på
Skyttarnes fordom icke obetydliga rikedom.

De under Strömsrum lydande hemman
hafva sedermera af särskilda personer,
mest bönder, inköpts till krono-skatte och
frälse, men sjelfva Strömsrum, 14 mtl,
bibehöll sin natur af kungsgård och
innehades mesta tiden på förpantning och
arrende af grefve Bjelke tills år 1760
arrendet transporterades af r. r. grefve
Thure G. Bjelke å dåvarande majoren,
sedermera general-löjtn., landshöfdingen,
friherre Carl Rappe, sora på samma vilkor
innehade kungsgården till 1762, då han
densamma inlöste till krono-skatte natur.

Då åt hertig Fredrik Adolf, enligt
Ständernas beslut, skulle föräras en
passande egendom, men kungliga personer,
enligt dåvarande konstitution, endast fingo
innehafva kungsgårdar, såldes för sådant
ändamål säteri-rättigheterna vid Tullgarn,
hvilket derigenom ikläddes kungsgårds
natur. Så mycket af dessa
säteri-rättigheter, som erfordrades för att genom
desammas öfverflyttande på Strömsrum
förändra detta till säteri samt rå och rör,
köptes år 1786 af general-löjtnant Rappe,
hvarjemte han äfven med Strömsrum
förenade sina förut i socknen egande 3V2
mtl frälse, hvilka honom dels genom arf
dels genom lösen tillkommit. Och är
det således bemälde general-löjtn. Rappe,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/6/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free