Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strömsholm.
Strömsholms stilleri.
343
som bildat Strömsruras egendom (från
30V4 till 17l/’i förmedlade mtl) till dess
närvarande beskaffenhet. — Nuvarande
egaren är sonsonen frih. Adolf F. Rappe.
Enligt 1863 års taxeringslängd utgöres
godset af Strömserum, 3 mtl frälsesäteri,
11 mtl rå och rör, 3V2 mtl skatte, 3
mtl frälse, hvartill vidare höra Brotorps,
Thorsrwns och Dufveströms qvarnar med
tills. 14 par stenar och 3:ne sågqvarnar,
som alla drifvas af den genom gården
löpande Alsterån, hvilken äfven erbjuder
fördelen af lax-, ort- och mörtfiske, allt
hörande till samma socken; dessutom
synas 5 mantal i Mönsterås socken lyda
under godset; 25 större och mindre
jordtorp förrätta gårdens arbeten och körslor.
Hela tax.värdet är 365,600 rdr, hvaraf
200,000 rdr för Strömsrum, på hvars
egor bo cirka 300 personer.
Strömsrum, såsom beläget vid
Kalmarsund, kan med lätthet afyttra sina
produkter på egna eller fraktade fartyg; på
egorna ligger köpingen och lastageplatsen
Pataholm, som årligen utgör till gården
en viss skatt; godt fiske finnes i
skär-gårdeu. — Egendomens barrskog har
genom en från angränsande socken år
1826 kommande vådeld lidit en stor och
oersättlig skada.
u •
Abyggnaden vid gården, stor och
gammalmodig, är af obekant ålder, men
har af förutnämnda general-löjtn. Rappe
blifvit reparerad och tillökt; af honom
så väl som af gårdens sednaste egare äro
åtskilliga förbättringar vid godset gjorda.
En af de kring gården befintliga
kullar har från äldre tider kallats dels
Skyttens kulle, dels Kastellkullen, som till
stor del synes vara murad, och skall
derstädes fordom varit ett kapell. Vid
kullen är bland folket i orten fäst
följande saga:
En rik herre bodde i fordna tider på
Strömserum. Han hette Skytte och hade
med sin husfru en son, som var det
vackraste och mest älskliga barn i hela
bygden. Det var Gustaf Adolf, Johan
Skyttes sonson, som så uppväxte till
glädje och stor förhoppning för sina
föräldrar, smålands-höfd. Jakob Skytte
och dess husfru, Anna Bjelkenstjerna.
Men den unga herr Gustaf var ett lifligt
barn, och medan han svärmade omkring
med en liten farkost bland de ekbevuxna
holmarne, drömde han om hjelteära och
vikingadåd, dem han ur sagorna hade
lärt känna. Anna, hans syster, ett
lika-1 ledes skönt och iilskeligt barn, hade delat
sin broders sagoverld och var en trogen
ledsagarinna på den raska gossens
utflygter, tänkande sig vara en vikingabrud.
Men gossen blef yngling; då »blef honom
stugan för trång.» Han lopp ofta upp
på strandens kullar och såg med
längtande blickar utåt hafvet, der skeppen
flögo friskt fram öfver skummande böljor.
Han var icke längre nöjd med att leka,
han ville i verkligheten pröfva/ett
vikinga-lif. En gång hade en holländsk skeppare
kommit in i sundet; af honom förhyrde
den unga Skytte hans skepp, och samlade
derpå sina fordna lekkamrater,
tillspör-jande dem, om de nu, med honom till
anförare, ville pröfva en verklig
vikingafärd, så hade han nu ett skepp, och
derest de kunde bevisa sig såsom tappra
män, skulle han troget dela med dem,
såsom stallbröder, sitt byte uppå hafvet.
Ynglingarne åhörde med fröjd förslaget,
och snart se vi Skytte såsom
vikinga-höfding lägga ut med sin farkost i Östersalt.
Men här besvärade skepparen alltför
mycket de tilltagsna friseglarne. De höllo
råd och beslöto hela deu gamla
besättningens död. Den olyckliga Holländaren,
med allt hans folk, bragtes om lifvet,
och fingo de i hafvet sin graf! Nu var
brottets väg beträdd, och aktningen för
andras lif och gods tillspillogifven och
tystad. På sitt sålunda förvärfvade skepp
drogo de omkring i Östersjön och gjorde
byte. Vid denna tid murades de
underjordiska hvalfven i Skytte kulle, der våra
unga sjöröfvare gömde sina skatter, och
har för omkring 80 år sedan dåvarande
egaren genom en händelse i samma kulle
upptäckt en djup murad ingång under
jorden, som dock under sednare åren
alldeles igenrasat. Efter upptäckten af
Skyttes sjöröfveriet1 dömdes han att
arkebuseras; men enligt en tradition skall
han hafva undgått dödsstraffet genom
att låta utgifva sig för död och anställa
begrafning, meu sedan bott undangömd
i Kronobergs län, der han lefvat i
stillhet och mycken ånger öfver sin ungdoms
bragder. En annan tradition förmäler,
att Strömsrum, tillika med kringliggande
byar och gårdar, krigsåren 1677 och
1717 skall hafva blifvit plundradt och
uppbrändt, sistn. år af danska amiralen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
