- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
394

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

394

Svartsjö.

Svartvik.

patron Wassrin och slutligen till exc.
friherre Carl Bonde, hvars måg,
Anckarsvärd på Bystad, hade det redan 1825.
Svarttorp, som 1760 uppgifves haft 5
t:rs utsäde, ansenlig äng, mulbete och
skog, godt fiske, liten humlegård, en
sågqvarn, taxerades 1863 till 50,000
rdr rmt.

Svartsjö var fordom ett särskildt län,
omfattande Färentuna, Hillersjö, Sånga
och Skå socknar, men hvilket 1810 blef
förenadt med Stockholms; med
Svartsjölandet förstås nu mer Färingsön, till
hvilken artikel hänvisas. — Att der
förekomma granitbrott af särdeles vacker
och varaktig stenart, torde äfven
förtjena anmärkas.

Svartsjö, en kungsladugård af 10l/2
mtl (inberäknadt torpen Holklöt, Pr
esttorp och Snickaretorp) uti Sånga socken
af Färentuna härad och Stockholms län,
belägen vid Hillersjöviken, 3 mil från
Stockholm, på en ö i Mälaren, som
fordom hette Färingsö eller Kämpaö,
men numer kallas Svartsjölandet, är
ett gammalt gods, som räknats till
Uppsala öde; det förekommer i
medeltidens handlingar mest såsom kyrklig
egendom; år 1286 skänktes Svartsjö gård
af konung Magnus till lagman Israël
Anæ och dess broder, domprosten Anders;
år 1474 förlänades gården enligt Carl
Knutsons testamente till döttrarna
Margareta och Magdalena. Under nämnda
konungs tid plundrades slottet, der hans
bästa lösören förvarades, och
fästningsverken förstördes af erkebiskopen Jöns
Bengtsson. Af Sten Sture d. ä. anlades
här 1491 ett kloster, som kon. Gustaf I
år 1545 förvandlade till kungsgård, och
uppfördes här af nämnde konung ett
slott, hvilket sonen, Johan III, betydligt
utvidgade och förbättrade. Det uppbrann
likväl kort efter sedan det blifvit sålunda
iståndsatt år 1587, och blott några få
murar återstå deraf. Det nuvarande
slottet, som är Öfvergifvet och förfallet,
utan alla arkitektoniska prydnader,
uppbyggdes på 1740- eller 1760-talet, men
på ett helt annat ställe; det har ofta
varit bebodt eller besökt af kungliga
personer och imellanåt varit, med
tillliggande härad, enkesäte för drottningarna
Hedvig Eleonora och Lovisa Ulrika,
hvilken sednare afled här. Svartsjö

spelar dock sin mest betydande roll i
konung Erik XIV:s historia. Här har
äfven varit mynthus. Till slottet höra
trädgård och vacker park, prydd bland
annat af en marmorgrupp, föreställande
konung Gustaf Adolf och Axel
Oxenstjerna, hvaröfver växer en lind, planterad
af konungen sjelf. Från och med
drottning Kristinas tid funnos här länge
näktergalar, införda från södern, och
spredo sig härifrån till andra orter; men
slägtet lärer nu vara alldeles utgånget.
Kongsladugårdeu, belägen närmare
Löf-stafjärden, är, enligt reduktions-kollegiets
jordebok, bildad af 6 krono-hemman,
kallad B onde-Svartsjö, och är nu
utarrenderad. Svartsjö djurgård, taxerad
till 20,000 rdr, är särskildt utarrenderad.
Vid Svartsjö är tingsställe. Antalet på
å egorna boende hushåll är 43.

Svartsång, en hel skatte-hytta uti
Kroppa socken af Philipstads bergslags
härad och Carlstads län, omkring 1 mil
sjö- och 3 mil landväg från Philipstad,
med en stångjernshärd, der tillverkningen
år 1818 uppgafs till 80 skU, men har,
åtminstone sedan 1840, varit årligen 256
skU af 1,600 skU tackjern, dels från egen
masugn, uppbyggd 1624, dels från Askags,
hvari Svartsångs egare hafva en half part;
malmen erhålles från egna grufvor;
stämpeln är S. O. P. S. I arbetarnes bostäder
; begagnas torf till bränsle.

Den till bruket hörande
landtegen-domen, som år 1818 uppgafs hafva 20
t:rs utsäde samt vacker
mangårdsbyggnad af trä, uppgifves nu hafva 6 t-.r
I höst- och 25 tunnor vårsäd; arealen är
4,054 tid. Till godset, å hvars egor år
i 1863 bodde 129 personer, höra äfven
qvarn, enbladig såg och stamp; det hela
var sistnämnda år tax. till 67,758 rdr
rmt och egdes af brukspatron P.
Wik-landers arfvingar.

Svartsö, en ö, hörande till Wermdö
skeppslag.

Svartvik. Skeppsvarf och
lastageplats, med fri inseglingshamn och egen
tullbevakning, är beläget i Njurunda
socken, Medelpads fögderi och
Wester-Norrlands län, vid Ljungans mynning, litet
söder om sockengränsen mot Skön,
omkring 1 mil från Sundsvalls stad. Såsom
namnet ock tillkännagifver, är stället af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/6/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free