Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svartvik,
STartrik. 395
naturen styfmoderligt behandladt.
Svartviksbergets fula och ojemna massa reser
sig mörk öfver den lilla planen mellan
detsamma och elfven.
Svartviks bebyggare äro, liksom
fordom Phenicierna, inskränkta till en lång,
men jemförelsevis mycket smal jordremsa,
begränsad af hotande berg och dystra
granskogar på ena sidan samt på den
andra af elfven. Ej underligt då, att
de, likasom dessa, söka sin bergning af
handel och sjöfart och samla sig utifrån
skatter, som det ej blef dem förunnadt
att förvärfva af fosterjorden.
Lastageplatsen anlades år 1820 för
kronans räkning, men förblef obetydlig
och utvecklade rinsra rörelse intill är
1832, då platsen öfverläts till
handelshuset James Dickson à C:ni i Göteborg.
Sedan dess har här blifvit nedlagdt
betydligt arbete, och hafva dessa herrar
skytt hvarken kostnad eller möda att
försköna platsen. Så har nu uppkommit
ett skeppsvarf, hvarifrån flera större
fartyg årligen gå af stapeln, för att med
firmans skogseffekter afgå till Australien
och Ostindien. Derinvid är en större
krän uppförd, under hvilken de nyss af
stapeln gångna fartygen läggas, för att
från densamma emottaga master och
tacklage. Tätt invid allmänna landsvägen
är en smedja af sten, hvars yttre gifver
föreställning om en kyrka, åtminstone
innan skorstenarne visa ändamålet med
dess uppbyggande.
Under sednaste året ha 34 fartyg
byggts vid skeppsvarfvet, som likväl nu
mer lär skola nedläggas; varfvets
styresman har varit skeppsbyggmästaren
Jensen. — Sedan år 1853 har stället
egen kyrka, fattigförsörjning och prest;
och äro nu vid Svartvik skattskrifne
557 (440 enligt mantalslängden)
personer; år 1855 var folkmängden 375.
Dessutom tillströmmar under
skeppnings-tiden hit mycket folk från angränsande
orter, att söka arbetsförtjenst, hvilken
ock i lönande mån erhålles. Ej mindre
än 23 nätta, snyggt rödmålade
arbetarebostäder äro å ömse sidor om
landsvägen uppförde. Dessutom märkas
huvudbyggningen med sina tvänne flyglar,
kyrkan med tornur, prestens boställe
samt byggmästarens boning, hvilka alla
äro hvitmålade och uppförda med sär-
deles smak och omvårdnad.
Hufvudbyggnaden är belägen på den lilla udde,
landet här bildar, i elfven, och har 2:ue
flyglar. Från dess trappa ser man en
högst egen anläggning. Det är nämligen
en stenmur, som befinnes vara dragen
uppföre det i fonden stående
Svartviksberget, bildande mot hufvudbyggnadens
front en rät vinkel. Denna mur utgör
en beqväm trappa uppföre det tämligen
branta berget, på hvars topp ett litet,
men utmärkt smakfullt kastell thronar.
Gårdsplanen är, likasom det hela, väl
ordnad, och vackra löfträd, dels af
ortens vanliga, dels ock af hitplanterade
arter, äro med synnerlig smak anordnade.
Träden bilda än alléer, än smärre
grupper, eller ock äro de satta såsom
skildtvakter vid trädgårdens reguliera gångar.
Af buskväxter och blommor äro flera
sorter hitflyttade, hvaribland må nämnas
Dahlier, af hvilka icke mindre än 200
(enligt herr konsul Ekströms skriftliga
uppgift) olika exemplar under
sommarmånaderna härstädes uppdragas.
Den, som år 1832 såg Svartvik
sednast, och ser det åter först i dessa dagar,
har svårt att uti den fria planen, på
hvilken ståtliga byggnader och herrliga
trädgårdar, lummiga aspar och
grönskande potatesland möta betraktarens
blickar, igenkänna det fordna ödsliga stället,
öfverhöljdt af kringspridda stenar och
der klippan, hånfullt helsande
vegetationen, tittade upp i dagen. Se vi åter
på ramen omkring denna nätta tafla, så
låter den oss ana, hvad det hela fordom
var, ty berg och stenholster jemte dyster
skog omgifva densamma. Trött af den
30 mil långa färden, går elfven här
förbi i sagta begrundning, likasom tänkte
hon sig noga före, innan lion
öfverlemnar sig åt Neptuns väntande omfamning;
men på dess yta lägra sig under
sommarmånaderna 40, stundom 60 fartyg,
hungrande efter de bjelkar och plankor,
som Ljungan villigt medförer till platsen.
Under samma egare som Svartvik
lyder Matfors bruk i Tuna socken, hvarest
cn tioramig såg och 4 stångjernshamrar
äro i verksamhet. Tillverkningeu
härifrån forslas 2 mil landväg till Svartvik,
hvarifrån den utskeppas. Från de skogar,
hrr Dickson tillhandlat sig inom
Häfverö, Borgsjö och Torps socknar, hemtas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
