Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462 Söderhamn.
Söderhamn.
nar bred och 15 hög; den har 8 härdar
och 4 hamrar, som gå med vatten, allt
under ett tak. Vid hammaren äro 2:ne
jernbodar och på dem tvänne torkugnar
af jernplåtar, hvilka få sin värme ifrån
härden, och kunna på 24 timmar torkas
12 t:r säd. Den mindre ankarsmedjan,
hvarest små ankare tillverkas, har blott
3 härdar och 1 hammare. Här formas
ankarstocken af smältan, hvaraf hvarje
stycke kan väga 50 till 100 U, och hvilka
äro skapade som kilar, dem man sedan
förenar med de olika ändarna, och
sam-mansmider till ett stycke. Ankarets klor
med dess hullingar smältas särskildt och
fästas särskildt vid ankarstocken, till
hvilket ändamål begagnas en stor jernklubba,
kallad Herkules. — Malmen hemtas från
Dannemora grufvor; bruksstämpeln är
ett S med två stjernor, afsättningsorten
Gefle och Stockholm. På elfven hemta
brukets båtar kol från Nora socken i
Westerås län och Hedesunda i
Gefleborgs, eller föra brukseffekterna utför
Untrafjärden till Untra gård, hvarifrån
de gå dels land-, dels sjövägen till
Skutskärs lotsplats i Elfkarleby socken.
Söderfors jernverk utgör med 33V8
mtl underl., qvarn för 4 par stenar,
tegelbruk, kalkugn och 2:ne fisken, skogar
m. m. inom Söderfors, Tierps och
Wen-dels, Elfkarleby, Nora och Hedesunda
socknar ett af länets betydligaste gods;
2 mtl skatte Söderfors, 1 sk. Ing sån,
ll/8 Hyttan äro under eget bruk.
Verken och underlydande hemman inom
Söderfors och Tierps socknar voro i
1863 års bevillning taxerade till 759,700
rdr rmt, hvaraf 300,000 rdr för sjelfva
jernbruket. Arealen är 36,000 tid.
Bruket har haft egen prest från år
1683, och räknade bruksförsamlingen år
1863: 631 medlemmar; här finnas
läkare, folkskola, sparbank m. m.; äfven
ett naturalie-kabinett, i synnerhet rikt
på svenska foglar, grundlagdt 1783, och
ett dyrbart natural-historiskt bibliothek.
Söderhamn. Sjö- och stapelstad i
landskapet Helsingland och Gefleborgs
län, 27V4 mil från Stockholm samt 9
mil från Gefle, vid norra ändan af
Bottniska vikens bugt Söderfjärden, synes
hafva blifvit först anlagd af i trakten
bosatta rör- (d. v. s. gevär-) och
kopparsmeder, som hos konung Gustaf den
Store begärde tillstånd att sammanflytta
i en stad, förmodligen för att hafva ett
lämpligt ställe, hvarifrån de kunde
utföra sina produkter. Ett sådant ställe
hade de funnit i närheten af den borg,
som, under medeltiden bekant
under namnet Faxeholm eller Faxehus
såsom den nordligaste i Sverige, år
1389 af Margaretha eröfrades från kon.
Albrecht och under Engelbrechts
frihetskrig af Erik Puke jemnades med jorden.
Konung Gustaf Adolf villfor gerna den
hos honom gjorda ansökningen om att
här få anlägga en stad och tilldelade år
1620 anläggningen stapelstadsprivilegier
samt donerade åt densamma bl/2 mtl af
närliggande byar, tillika med åtskilliga
fiskeskär. Det är icke heller osannolikt,
att han ordnade rör- och
kopparsmedernas verksamhet samt förenade dem
till ett ordentligt gevärsfaktori,
hvilket sedan under tidernas lopp
utvecklade sig så, att det i början af
1790-talet kunde årligen leverera 1,200
musköter och karbiner eller 600 par pistoler
och vid samma tid hade icke färre än
70 mästare. Faktoriet nedlades först i
början af det innevarande århundradet.
Imellertid hade den nya staden äfven
andra näringar, särdeles handel och fiske;
men den hade knappt stått i 50 år,
förrän den år 1675 till största delen
ödelades genom en eldsvåda och kort
derefter totalt förstördes af den Ryska
flottan (den 21 Maj 1721).
Söderhamn reste sig likväl ur sin
aska och erhöll först (1765) rättighet
att handla på alla städer kring
Östersjön, der det fanns tillgång på linfrö
(detta för att gifva ytterligare lif åt
ortens hemslöjd, linspånaden och
linneväfveriet), samt derefter utvidgad
stapelrätt. Staden exporterade i slutet af
18:de århundradet 3—4,000 tolfter
bräder och lika många skU jern, 3—4,000
IU smör, 4,000 Ut lin samt ansenliga
qvantiteter buldan, blaggarnsväf och lärft.
Den införde deremot spannmål, salt, sill,
tobak, kramvaror, vin o. s. v. samt
utvecklade sig allt mer till en icke
obe-tvdande handelsstad. Men de Svenska
städernas vanliga olycksöde drabbade
återigen Söderhamn äfven i 19:de seklet,
och en stor del af staden nedbrann år
1835, hvarefter en ny eldsvåda den 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
